Syftet med denna studie är att undersöka privata läsvanor hos svensklärare i årskurs 4-6 ochhur dessa påverkar undervisningen av svenskämnet. Syftet med studien är även att undersökaderas läsintresse samt hur de uppfattar sin roll som läsande förebild. Studien tar avstamp i detsociokulturella perspektivets tankar om samspel och kommunikation samt behaviorismenstankar om betingning och förstärkning. Därefter redovisas litteraturdidaktisk forskning ommyndighetsinsatser med inriktning mot läsning och läsande förebilder. I studien används enmetodkombination bestående av intervjuer och en enkätundersökning. Intervjuerna bygger påenkätundersökningens svar, detta för att åstadkomma en triangulering.Resultatet visar att svensklärare i årskurs 4–6 läser mycket på sin fritid och har ett stortintresse för litteratur. Detta intresse är något de tar med sig in i sin undervisning för attförmedla både vikten av och glädjen med att läsa. De anser att de har en viktig roll somläsande förebilder men understryker att de inte är de enda läsande förebilderna i elevernas liv.

Litteraturstudien belyser hur läsmotivationen är kopplad till elevers läsutveckling i årkurs F-3 inom ämnet svenska. Syftet med litteraturstudien är att bidra med kunskap om vad som enligt ett urval av tidigare forskning, har en bidragande betydelse för elevers läsmotivation i åldersgruppen 5 till 10 år. Frågeställningar som belyses är följande: Finns det ett samband mellan läsmotivation och läsförståelse? Vilka undervisningspraktiker är bidragande till elevers läsmotivation? Genom en kombination av närläsning och komparativ jämförelse av de vetenskapliga artiklarna identifierades relevant information för litteraturstudiens resultat. Med grund i de vetenskapliga artiklarna visar resultatet att det finns ett samband mellan läsmotivation och läsförståelse. Däremot visar inte resultatet om läsförståelse bidrar till läsmotivation eller om läsmotivation bidrar till läsförståelse. Vidare visar resultatet att differentierade undervisningspraktiker påverkar läsutvecklingen. Resultatet visar även hur lärarens attityd påverkar elevers läsmotivation.

The aim of this study is to examine how teachers perceive the concepts of reading pleasure and reading motivation, as well as how they view their work with reading pleasure and reading motivation in the classroom with their students. Through interviews with five active and qualified teachers, with different operating years in the same elementary school. These questions were included in the interview guide: "What is reading pleasure for you?", "What is reading motivation for you?", "Can these two concepts be connected?". "How do you work with a desire to read and reading motivation in the classroom?" and "How do you strengthen students' desire to read and reading motivation?". The results from the interview responses show that the teachers, regardless of years of experience in the profession, define and work equally with the same sense of purpose around capturing students' interest in reading, and with the thoughts about the importance of a reading pleasure and reading motivation. Previous research shows similar results connected to this study, findings also shows the importance of teacher’s knowledge about reading pleasure and reading motivation.

Denna litteraturstudie undersöker vad utvalda forskningsartiklar säger om hur elevers intresse till läsning kan stimuleras i årskurs F-3. Läsintresset bland barn och unga har länge engagerat många då svenska elevers intresse för att läsa minskar. Andelen barn som uppger att de tycker om att läsa har minskat med fyra procenenheter mellan åren 2016-2021 (Skolverket, 2023a, s. 53). Eftersom läsning är en viktig förmåga genom hela livet, är det betydelsefullt att eleverna får utveckla ett intresse för läsning redan i tidiga skolår. Metoden för studien är en litteratursammanställning med tio internationella forskningsartiklar som analyserats för att finna gemensamma teman. Resultatet visar att delaktighet och inflytande har en stor påverkan för elevers läsintresse och läsmotivation. Bokval samt tillgång till ett rikt utbud av intressant litteratur är ytterligare avgörande komponenter för att utveckla elevernas intresse för läsning. Resultatet visar också att den sociala interaktionen är kärnan i ett flertal metoder och läsfrämjande faktorer där eleverna får möjlighet att lära tillsammans och av varandra i meningsfulla sammanhang.

Med en ökande oro för minskad läsförståelse och sjunkande läslust bland elever har frågor kring hur skolan kan främja läsmotivationen blivit alltmer betydelsefulla. En framgångsrik läsare visar en tendens att läsa mer, vilket leder till ytterligare utveckling av läsförmågan och därigenom ökar läsmotivationen. Att förstå utvecklingen och främjandet av läsmotivation är därför av stor relevans. Den här systematiska litteraturstudien fokuserar på att sammanställa och analysera befintlig forskning för att identifiera strategier och faktorer som kan främja läsmotivationen. För att nå syftet formulerades följande frågeställning: Vilka faktorer främjar elevers läsmotivation? Resultatet visar att det finns en rad olika faktorer som påverkar läsmotivationen. Inre och yttre motivation är viktiga faktorer, där inre motivation innebär en naturlig lust att läsa och ett nöje i själva läsandet, medan den yttre motivationen representerar en drivkraft som kommer från externa faktorer som till exempel belöningar. Vidare är både den totala tiden som ägnas åt läsning och den stöttning eleverna erhåller av stor betydelse. Andra aspekter som framkommer som betydelsefulla är vikten av att välja lämpliga texter (baserat på elevernas intressen och kognitiva förmåga), organiseringen av läsundervisning som en social aktivitet samt att tillhandahålla eleverna ett brett litterärt utbud.

Studier som genomförts på senare tid inom svensk skolkontext påvisar en trend med minskande mängd läsning inom svensk skolundervisning. PISA-undersökningen 2022 har även påvisat sjunkande resultat i läsförståelse. Detta är en systematisk litteraturstudie med syfte att undersöka vad som skapar läsmotivation hos elever på högstadiet samt hur det är möjligt att främja högstadieelevers läsning och läsförståelse genom undervisning. Till detta syfte har följande forskningsfrågor formulerats:- Vad, enligt tidigare forskning, motiverar elever i högstadieålder att läsa texter i skolan och i synnerhet inom svenskämnet?- Hur, enligt tidigare forskning, kan elevers läsning och läsförståelse främjas genom högstadiets svenskundervisning? Studiens resultat utifrån den förstnämnda forskningsfrågan påvisar att eleverna eftersöker ökat elevinflytande vid val av skollitteraturen samt mer lektionstid som vigs åt läsning. Detta skapar ett positivt läsklimat som gynnar elevernas läsmotivation. Även läraren förefaller ha en stor inverkan på elevernas läsmotivation. Studiens resultat på den sistnämnda forskningsfrågan påvisar att det inom svensk läsdidaktisk forskning finns tre olika skolbildningar angående hur elevers läsning och läsförståelse kan främjas genom undervisning. De tre skolbildningarna är genom litteratur, inom litteratur och kombinationsstrategier för tolkningsgemenskaper. Vi drar slutsatsen att svensklärare bör viga mer tid av svenskundervisningen till läsning där både eleven och läsförståelsen ges möjlighet att hamna i fokus för att möjliggöra att olika typer av läsförståelsestrategier synliggörs i undervisningen.

samhälle. Dock visar de senaste PIRLS- och PISA-mätningarna att svenska elevers läsförståelse sjunker. Denna studie ämnar bidra med fördjupade kunskaper för att stödja elevers läsutveckling och läsmotivation. Enligt tidigare forskning behöver lärare arbeta strategiskt för att motivera elever till läsning och främja deras läsmotivation, för att förbättra resultaten. Genom att använda läsmotiverande undervisningsstrategier kan lärare hjälpa elever att utveckla sina läskunskaper och öka deras intresse för läsning. Med detta som utgångspunkt syftar studien till att undersöka fyra grundskolelärares uppfattningar gällande vad som motiverar elever till läsning, vilka undervisningsstrategier de använder samt hur de ser att de valda strategierna är gynnsamma för elevers läsmotivation. För att uppfylla studiens syfte har tre forskningsfrågor formulerats:  Hur uttrycks lärarnas uppfattningar kring läsmotivation?  Hur använder lärarna undervisningsstrategier för att främja läsmotivationen hos eleverna?  Hur uttrycks lärarnas upplevelser kring de valda strategierna?  Studien utgår från en fenomenologisk teori, för att synliggöra lärarnas erfarenheter, upplevelser och uppfattningar om fenomenet läsmotivation. Den metod som använts är kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärare har en central roll för att främja elevers läsmotivation genom att vara engagerade, skapa relationer, ta vara på elevers intressen och erbjuda intresseväckande läsmaterial. Därtill kan undervisningsstrategier som högläsning, tyst läsning, textsamtal och läsförståelsemetoder vara gynnsamma, för att elever ska ha möjlighet att utveckla läsmotivation. Lärare kan genom att observera elevers engagemang få en uppfattning om deras vilja till att läsa.

Läsförståelse är ett fundament för all kunskapsinhämtning i skolan. Den är också nödvändig för att individen skall bli en fullvärdig deltagare i ett demokratiskt samhälle. Att befordra en god läsförståelse är därför en av skolans viktigaste huvuduppgifter. Tidigare forskning betonar den viktiga roll som motivationen spelar för utvecklandet av en god läsförståelse (Mucherah & Yoder, 2008). Denna studie, genomförd i en årskurs 4, vill dels undersöka hur korrelationen mellan elevers upplevda motivation till läsning och resultat på läsförståelsetest ser ut, dels vilken eller vilka av de läsengagerande inslag som Rita Felski (2008) identifierar, igenkänning, förtjusning, kunskap och chock, som träder fram som betydelsefulla när elever beskriver motiverande kvalitéer i den egna läsningen. För att besvara frågeställningarna får deltagarna dels svara på en enkät som mäter läsmotivation, dels utföra ett läsförståelsetest, samt delta i en läsintervju. Med hjälp av metoderna är studiens syfte att bidra med kunskap om hur lärare ska motivera elever att läsa och engageras i texten. Analyser som används är en korrelationsanalys och en deduktiv tematisk analys. Genom korrelationsanalysen framkom resultat som stämmer överens med tidigare forskning, att det finns ett positivt samband mellan läsmotivation och läsförståelseprestation. Resultat som framkommer i den deduktiva tematiska analysen är att Felskis (2008) läsengagerande inslag, igenkänning, förtjusning, chock och kunskap kan urskiljas i elevernas läsupplevelser.

Denna studie redogör för hur lärare beskriver sitt arbete med att främja och skapa läsmotivation hos elever i årskurs 7–9. I studien beskrivs vilka kriterier lärarna tar hänsyn till vid urvalet av skönlitteratur, vilka läsfrämjande läsaktiviteter de uppger sig använda i undervisningen, samt vilka positiva och negativa faktorer de anser påverkar elevernas läsmotivation. Materialinsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma högstadielärare från tre olika skolor. Resultatet indikerar att lärarna väljer skönlitteratur som är elevnära och som speglar elevernas livsvärld och erfarenheter, för att skapa ett intresse för läsningen och därigenom öka elevernas läsmotivation. Andra faktorer som bidrar till att främja elevernas läsmotivation är bland annat att omge sig av läsande förebilder, att diskutera skönlitteraturen tillsammans med andra, samt att ge eleverna utrymme och tid för reflektion och lästräning i undervisningen. De utmaningar som lärarna uppger påverkar läsmotivationen negativt är bland annat när det är begränsat med tid för läsning, både i skolan och utanför skolan, samt när eleverna blir påminda om att barn och unga inte läser i lika stor utsträckning som förr. Lärarna anser att det försämrar elevernas bild av sig själva som läsande individer.

The purpose of this study is to investigate how school librarians describe that they can help students with their reading and linguistic development within the school subject Swedish by motivating them to read. We also intend to study if they take on a more didactic teaching role when it comes to the students’ linguistic development by utilising and reading comprehension strategies in their work with the students. The theories applied encompass different reading comprehension strategies, motivation for reading and theories of preunderstanding together with Lev Vygotskijs theories about the socio-cultural perspectives. The empiric material have been collected through interviews with four school librarians and observations of three. The material have been analysed and interpreted through theories and earlier research. The major findings are that the school librarians can affect the students’ motivation for reading by presenting new books, by allowing the students to choose their own books and by providing a broad variety of book to choose from. Furthermore we found that the librarians use severar methods for reading comprehension in their work, for example Concept Oriented Reading Instruction and Reciprocal Teaching.