The purpose of this study was to examine in which extent the comments about news in the comment fields, on Swedish news sites Facebook pages were deliberative. To fulfill this purpose we used a quantitative content analysis as a method to interpret the data that we collected about 2203 reader comments from three news sites Facebook pages. Jürgen Habermas theory about deliberative democracy together with theories about public space and Web 2.0 were the theories we based our study on. To determine that a comment was deliberative it had to contain an argument and be written with tolerance and respect. Our result showed that most comments lacked either one or both of these criteria’s and therefore weren’t deliberative. This study helps to show in which extent the comments about news on Facebook are deliberative.

Titel: Fler partiledardebatter  – “men det är ungefär samma ingredienser” –  en kvalitativ studie om ökad konkurrens och nya strategier när SVT, TV4, Aftonbladet och Expressen producerade partiledardebatter i valrörelsen 2014. Författare: Emma Österberg och Elvira Linderot Kurs, termin och år: Vetenskaplig C-uppsats, HT 2014 Antal ord i uppsatsen: 18 785 Problemformulering och syfte: I studien undersöks partiledardebatterna i tv och webb-tv i valrörelsen 2014, samt den nya konkurrenssituation som uppstod i samband med det. Valet 2014 var första gången som kvällstidningarna, Aftonbladet och Expressen, producerade partiledardebatter - något som SVT och TV4 tidigare gjort. Studien utgår från ett konkurrensperspektiv och hur medieföretagen konkurrerar på olika marknader, där de bland annat vill få många tittare och ha hög trovärdighet. När medieföretagen producerar partiledardebatter kan de ha olika strategier, dels genom vilken publik de vänder sig till, dels genom hur de utformar själva programmen. Tidigare forskning har visat att ökad konkurrens kan påverka medieföretagens strategier, till exempel genom att de vill stärka sina varumärken eller göra “bra tv” med ökat tempo och dramaturgi. Syftet med studien var att ta reda på hur SVT, TV4, Aftonbladet och Expressen förhöll sig till den nya konkurrenssituation som uppstod i valet 2014, samt att ta reda på vilka strategier de hade vid programutformningen för partiledardebatterna.          Metod: I den empiriska undersökningen användes två kvalitativa metoder. Först gjordes en analys av partiledardebatternas programkoncept, utifrån fyra teman: miljö, medverkande personer, programmoment samt publikmedverkan. Genom samtalsintervjuer fick en programansvarig på varje medieföretag sedan svara på vilka strategier de haft när de utformade programmen samt hur de såg på konkurrenssituationen.          Resultat: Samtliga medieföretag förhöll sig till den nya konkurrensen, främst genom att de ville göra partiledardebatter som stack ut och stärkte deras varumärken, genom bland annat välkända programledare. En strategi var också att göra “bra tv”, genom dramaturgi och tempoväxling. När det gällde att rikta sig till en viss publik stack Aftonbladet ut i valet av en ung målgrupp, medan de övriga riktade sig till en mer bred publik. En strategi var också att göra program som kändes seriösa och granskande, framförallt gällde det SVT, som har ett public service- uppdrag och dessutom konkurrerar med sin trovärdighet. För kvällstidningarna var partiledardebatterna ett sätt att utveckla sin tv-satsning – och de kände sig fria att testa och prova nya grepp. Även TV4 ville sticka ut och försökte ha med “annorlunda moment”. SVT såg sig mer bundna av traditioner, men samtidigt inspirerades de av kvällstidningarnas “ton och identifikation” och trodde att det var något de kunde ta till sig av i framtiden. De programansvarige poängterade att partiledardebatterna har en demokratisk betydelse och såg det främst som positivt att det gjordes fler debatter.

Titel: Hafva vi i Norrland ett Wästindien? – En kvantitativ, beskrivande studie om användningen av begreppet Norrland i riksmedierna   Författare: Mats Andersson, Hampus Hagstedt   Kurs, termin och år: Journalistik GR (c) C-uppsats HT 2014   Antal ord i uppsatsen: 10 831   Problemformulering och syfte: En förenklad bild av Norrland i mediers rapportering leder till att människor får stereotypa uppfattningar om Norrland och den negativa bilden blir grund för den framtida journalistiken. Ett användande av Norrland som etikett för hela norra halvan av Sverige leder till att hela regionen blir samma sak i läsarnas ögon, trots att det finns stora kulturella, samhälleliga och geografiska skillnader mellan de olika platserna i Norrland. Syftet med denna studie har varit att granska hur rikstidningarnas bild av begreppet Norrland ser ut i egenproducerade nyhetsartiklar. Vi klarlägger i vilka typer av nyheter begreppet Norrland förekommer och i vilken utsträckning Norrland framställs som ett problemområde i artiklar där begreppet Norrland används. Vi får svar på vilken geografisk nivå nyhetsartiklar som innehåller ordet Norrland preciseras till, hur ofta ett storstadsperspektiv används som måttstock i artiklar där Norrland används som geografisk referens och i vilken utsträckning artikelförfattare använder postkoloniala gestaltningar från orientalismen i texter där ordet Norrland ingår.   Metod och material: Med kvantitativ innehållsanalys med gestaltningsteorin och frågeställningar inspirerade av orientalismen har vi undersökt nyhetsrapporteringen från och om Norrland i Sveriges fyra största dagstidningar Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet under åren 2005, 2009 och 2013.   Huvudresultat: I Stockholmsbaserade rikstidningarnas nyhetsrapportering är stereotypisering av landsdelen Norrland mycket svår att finna.   Nyckelord: Gestaltning, Norrland, Norrlänning, Orientalism, Stereotyp, Dagens Nyheter, Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Expressen, Kvantitativ innehållsanalys, Rikstidningar.

In this pilot study, we have investigated what the two biggest newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter, and the two largest union affiliated journals Lärartidningen/Lärarnastidning and Skolvärlden has written about teachers in their professional roles, and investigated if and whether their reporting has changed over time. In the study, we have also examined what the newspapers and the union affiliated journals emphasize as status enhancing and status lowering factors for the Swedish teaching staff. We have furthermore analyzed our material through Leif Mathiassons theoretical framework in the anthology Uppdrag Lärare –En antologi om status, yrkesskicklighet och framtidsdrömmar, in which he describes the creation of the image of the school as a medial and political construction. To reinforce Mathiassons theoretical framework we have also presented and used the agenda theory, the gestalt theory and the priming theory in our concluding discussion. In our results, we can see that the work environment is the largest and most frequently reported theme in both the newspapers and in the union affiliated journals, in which the work environment acts as a hub where the other themes are interconnected. In conclusion we can see that some patterns have not changed significantly in the debate regarding the school and the teacher in their professional role between 1979 and the first years of the 21th century. Medias focus on subject knowledge, financial resources, increased wages, discipline and enhanced status of the teaching profession remains and are described in similar terms throughout the whole of our studied period, and thus is not a new problem or new feature in the media debate about the Swedish school system.

Denna uppsats avser besvara huruvida rubriksättningen i media är bra eller dålig på att förmedla artiklarnas innehåll, vilket kan vara ett problem ur demokratisynpunkt, samt om nyheternas inträde på internet kan vara orsaken. Forskning av Daniel Dor visar på att en läsare generellt skannar rubriker snarare än att läsa tillhörande artikel, samtidigt som relevansteorin pekar på att det en risk att således också bilda sig kunskap utifrån dessa rubriker. Utifrån denna bakgrund analyseras resultaten med utgångspunkt i Robert A. Dahls demokratikriterium upplyst förståelse. Undersökningen använder sig av metoden innehållsanalys och fokuserar på rubriksättningen i Sveriges största dags- respektive kvällstidning, DN och Aftonbladet. De år som undersöks är 1995 och år 2015, vilket är innan de tryckta tidningarna också etablerade sig på internet respektive det år undersökningen genomförs. Kompletterande frågor ställs också till en anställd på DN som förklarar att rubriksättningsprocessen förändrats från 1995 till 2015. Resultatet av innehållsanalysen är att både DN och Aftonbladet har en betydande del, utifrån tillhörande artikel, informationsmässigt begränsade rubriker både år 1995 och 2015. Vidare argumenteras dessa resultat vara ett demokratiskt problem utifrån demokratikriteriet upplyst förståelse, eftersom de då riskerar att bilda sig utifrån artiklarna felaktiga åsikter.

The overarching aim of this essay is to chart how Swedish news papers have framed refugees and the refugee crisis during 2013, 2015 and 2017 and if there has been a shift in the usage. The paper searches to do so by examining editorial articles from two of the biggest newspapers in Sweden, Aftonbladet and Svenska Dagbladet. The two papers have opposite ideological views; however, they are both independent from political parties. Drawing on an analytical framework elaborated in earlier studies the study uses frame analysis to examine the different usage made during each year. The study finds that the most dominant frame during the time is the responsibility frame, focusing on the responsibility and/or lack of responsibility taken by the government in relation to the refugees. It is also observed that the shift in usage of the human interest-frame and the economical frame is the most distinguishable, where the use of the first-named decrease while the other increase in 2015 compared with 2013. It is also observed that the content of these frames varies among the examined years. The conclusion of the essay is that the framing of refugees has changed not only under the researched years but over all and that the usage is in constant movement.

Denna uppsats bygger till största del på en kvantitativ publikundersökning, vars syfte är att undersöka en mindre grupp (Stockholmsbor i åldern cirka 20–40 år) av mediepubliken och deras inställning till och åsikter om livesändningar på webben. Som ett komplement till publikundersökningen intervjuas en chef och en reporter på nyhetsredaktionerna bakom Aftonbladet och Nynäshamns Posten. Syftet med intervjuerna är att utforska hur de arbetar med och hur mycket de satsar på livesändningar. Uppsatsen utgår från teorierna användarforskning, receptionsforskning, nyhetsvärdering och medielogik. Resultatet baseras på 93 enkätsvar och visar att den tillfrågade publiken mer sällan än ofta tar del av livesändningar, och då helst när en riktigt stor händelse har inträffat. Publiken anser att händelser som handlar om kända personer, som till exempel kungliga framträdanden, är minst intressanta att sända live. Aftonbladet har uppmärksammat publikens efterfrågan på livesändningar när stora händelser har inträffat, men menar även att en viktig del i att sända live är snabbheten. Att man är först med en nyhet och kan erbjuda information direkt till tittarna värderas högt. Nynäshamns Postens främsta argument för varför de sänder live är att det är ett nytt sätt att berätta. Resultatet för den grupp vi undersökt visar att utbudet av antalet livesändningar är större än andelen som faktiskt tar del av dem. Däremot anpassar sig redaktionerna efter publikens efterfrågan vad gäller innehållet och prioriterar de händelser som publiken anser är mest relevanta. Undersökningen pekar på att livesändningar fyller en kompletterande, snarare än ersättande, funktion till övrig nyhetsrapportering. Slutligen kan man säga att majoriteten av den tillfrågade publiken har en positiv eller åtminstone neutral inställning till livesändningar på webben.

I samband med #metoo-kampanjen hösten 2017 anklagades en krönikör på Aftonbladet för att ha våldtagit en kvinnlig medieprofil efter en fest 2006. Syftet med denna studie är att undersöka hur Aftonbladet hanterade anklagelsen gentemot sin medarbetare men också att undersöka på vilket sätt Aftonbladet sökt att reparera sin image. För att undersöka detta har 13 av Aftonbladets publicerade texter om medarbetaren analyserats. En fristående innehållsanalys och en analys där William Benoits teori om image repair använts som teoretiskt ramverk för att identifiera eventuella strategier.  Analyserna visar att Aftonbladet ställningstagande gentemot krönikören förändrats över den aktuella perioden och att flera av Benoits image repair strategier återfinns i texterna. Aftonbladet ställningstagande går från att skydda sin medarbetare från namnpublicering och att de inte kan hållas ansvariga till att avskeda krönikören och att erkänna sitt tillkortakommande.

This study aims to show how much space Donald Trump and Stefan Löfven get in the digital edition of the Swedish tabloid Aftonbladet. To investigate this, a quantitative content study was used, counting the number of articles in which they appear between January 21st 2017 and July 21st 2017. In total 967 news articles were included in the study where articles appearing in the entertainment and sports section were excluded as well as editorials and columns.   In the articles we counted the amount of words and how long the quotes of the two persons were. We also counted how many articles in which both Donald Trump and Stefan Löfven appear and how the quotes were distributed between them. To count the articles we created a coding scheme with rules for interpretation.   The result of the study was that Donald Trump appeared more frequently in the tabloid than Stefan Löfven. This tells us that Aftonbladet priorities news about Donald Trump over news about Stefan Löfven which can be explained by globalisation, which is one of the theories used in this study, along with the theory of news values. However it was also clear that procentually Stefan Löfven was quoted more than Donald Trump. This can mean that even though globalisation brings nations across the world closer to each other, the physical distance still has a factor in what news sources appear in the news media.

The purpose of the study was to examine similarities and differences between how two Swedish newspapers value its content and what kind of news is published on the sport pages. Our method in this study was a quantitative content analysis where we analyzed 560 articles from the newspapers Dagens Nyheter and Aftonbladet. The most important results we got from our study was that most of the articles was about football and ice hockey. Especially articles about football dominated in both newspapers. Another result we found was that there was a big difference when it came to articles about men and women. In the newspaper Aftonbladet almost 85 percent of the articles were about men and in Dagens Nyheter the number were around 66 percent.