Denna studie undersöker hur namnpubliceringar bland kända personer som har begått eller blivit utsatta för brott ser ut i de två kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen under åren 2019-2023, med avgränsning från 1 januari 2019 till 31 oktober 2023. Studiens material består endast av artiklar från de två kvällstidningarna. Syftet med studien är att observera vilken utsträckning namnpubliceringar förekommer och urskilja mönster utifrån studiens urval. Studien genomfördes med hjälp av en kvanitativ innehållsanalys på 202 artiklar. Den kvantitativa innehållsanalysen är genomförd med hjälp av variabler som sedan är samlade i ett kodschema. Den teoretiska utgångspunkten är skandaljournalistik och kändisars roll i nyhetsrapportering. Utifrån urvalet visar resultatet att antalet namnpubliceringar mellan de två kvällstidningarna att resultatet inte skiljer sig. Det är däremot en skillnad mellan vilket år som det förekommer största antal namnpubliceringar, Aftonbladet namnpublicerade i högst omfattning år 2019 och Expressen år 2020. Studiens resultat visar att det går att urskilja olika mönster till följd av namnpubliceringar, exmpelvis att det skriv fler artiklar om kända män som begått brott än om kända män som blivit utsatta för brott. Resultatet visar även att andra mönster går att urskilja som bland annat att det skrivs mer om män jämfört med kvinnor och att nationalitet oftast inte skrivs ut i samband med namnpubliceringar av kända personer som begått eller blivit utsatta för brott, vilket överensstämmer med den tidigare forskningen.

The purpose of this study was to examine if there have been any changes in the way the evening press frames Swedish football fans as a result of the corona restrictions. We chose to analyse articles from the last four and a half months during the 2019 season in comparison with the same period in 2021, when the Swedish government eased the restrictions and fans were welcomed back to watch the games. We chose to implement a quantitative content analysis with articles from the two websites of the biggest newspapers in Sweden regarding sports, Aftonbladet and Expressen. The study shows several interesting results, including a significant increase in positive framing when talking about football fans after the restrictions but when fans are criticised, they are not offered the opportunity to respond. The study also shows that the evening press rarely use the word "hooligan" in their reporting.

I en värld där terrorismen satt ett allt större avtryck är rapportering av absolut vikt. I den här studien undersöks hur media framställer terrorattentaten mot Oslo och Utöya från datumen 23 juli 2011 till 30 juli 2011. Studien utgår från två olika kategorier av tidningar, kvälls- och dagstidning, och därifrån har två tidningar valt uts för vidare undersökning. Aftonbladet (kvällstidning) och Dagens Nyheter (dagstidning) får stå som exempel i studien för dessa två kategorier. Tidningarna är störst i Sverige i sin egen kategori och har stor erfarenhet av liknande rapportering. Viktigt att poängtera är att analyserna görs endast på tryckta tidningar, alltså studeras texterna som de utformades just den dagen, och har inte kunnat uppdateras och ändrats i efterhand.Genom en kvalitativ innehållsanalys, med textanalys och hermeneutiken som inriktning, och identifierade ämen och teman ska urvalet av artiklar ge grunden för en övergripande analys. Detta för att skapa en förståelse för fortsatt analysering. Därefter används ämnena för en tolkande analys där bakomliggande meningar, tankesätt och språket analyseras och lyfts fram. Utifrån den beskrivande analysen visar resultatet att de mest framförhållande teman som framförs i tidningarna är; Osäkerhet och sökandet efter ett svar, Jämförelse och Anders Behring Breivik. / This study has the objectiv to examine the reporting of the events in Oslo and Utöya. To do this I ́ve choosen the timespan during 23th of july to 30th the same month. I ́m going to analyse chossen articels from swedish newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter,As my method of analysing the results I ́m going to work with oualitative content analysis, and concentrate on hermeneutics. From the analyse I found three stand outs themes that will be discussed in later chapters in the paper. The theories I ́ve applied to the method is media logic, newsworthy and news dramaturgy, to give the method and my results a better standing ground to reach relevant results.Lastly I ́m going to apply a short story, wich will be presented as an annex to this paper. The short story will be analysing the same subject, but in a different light. In the story we will follow a working journalist when the attacks in Norway takes part. Subjects like ethics in journalism, what ́s right and wrong to publish and the human behind the words, will be discussed and analysed. Combined with the qualitative content analysis, this paper will reach results that can relevant for discussions of print media, journalism, ethics and the way newspapers report a crisis.

This study aims to investigate how female and male murder victims are represented in two swedish newspapers Aftonbladet and Svenska Dagbladet. By analyzing articles about the murders of Lisa Holm, Ida Johnsson, Ahmed Obaid and Rami Amin this study seeks to understand how they differ depending on the gender of the victim. To answer this, three research questions have been included; 1) How is the murder victim represented depending on if it’s a man or a woman? 2) Which other aspects than the murder victim is given a focus in the articles and what realities is formed from it? 3) ​Are there any differences between the morning newspaper and the evening newspaper, if so, which? The theoretical framework that was used to answer these three questions are social constructivism, Stuart Halls encoding/decoding and representation, gender theory, agenda theory and attribute agenda, priming and framing. The material consists of articles from the two newspapers, and the chosen methods are both a quantitative and qualitative textual analysis. The results shows that the male murder victims are described by their future plans and careers in a way that the female victims were not. There were two other aspects which were given a focus in the articles, the location and the murderer. ​The location of the murders of Ahmed Obaid and Rami Amin, which in both cases were Malmö, was described as a dangerous place with a lot of criminal acts. Since none of the victims were involved in any criminal activity they were represented as innocent, who fell victims to the city. In the case of Ida Johansson, the exact location of the murder, a jogging track, was given focus. Since a jogging track normally is not seen as a dangerous place the murder of Ida was represented as an unfortunate case of being in the wrong place at the wrong time. The murderer was only known in the two cases with the female victims, and were given almost as much focus in the articles as the victims. The main differences between the two newspapers were that Aftonbladet wrote more articles about the cases and also had a tendency to use more media dramaturgy than Svenska Dagbladet.

Den här studien ämnar att undersöka hur fyra nyhetsmedier: Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter, framställer det vita snuset och kopplar resultaten med hur det kan påverka trender bland ungdomar. När det vita snuset lanserades 2016 ingick inte det i lagen om tobaksprodukter vilket innebar att snuset kunde marknadsföras och säljas till personer under 18 år väldigt enkelt. Resultatet blev en explosionsökning av snusande ungdomar. I augusti 2022 kom ”lagen om tobaksfria nikotinprodukter” till vilket innebar en förändring i samhället i form av marknadsföring och försäljning. Hur skriver nyhetsmedier om det vita snuset idag? Sammanfattningsvis belyser studien efter en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys att nyhetsartiklar idag framställer och gestaltar nikotinsnuset som mestadels hälsofarligt och är ett pågående problem för dagens ungdomar.

The purpose of this study was to analyze how two major online newspapers, Aftonbladet.se & Expressen.se, have framed and portrayed the actions of the environmental organization Återställ Våtmarker in their reporting. Additionally, the study also examines whether the portrayal of the organization has changed over time. A qualitative content analysis was conducted on 23 articles. The analysis was based on framing and agenda setting theory and included both text and image analysis. The results of the study showed that initially in the first half of 2022 Återställ Våtmarker was framed as a “peaceful” organization, where the conflicts and drama arose due to public reactions and actions. This however changed in the later half of 2022, Återställ Våtmarker began to be framed and portrayed as an organization who was seeking conflicts and drama. The articles and their reporting began to indicate that their primary focus was to highlight the demonstrations and actions as “annoying” and “disruptive” to the public. But also how “chaotic” scenes and “turmoil” constantly arose due to Återställ Våtmarker and their demonstrations. However, it can be argued that the reporting was a textual overdramatization as there was a clear discrepancy between the text and the images in the reporting, Thus, it can be speculated that the articles overdramatized the text to attract more readers, which in turn leads to more revenue for the newspaper.

The focus of this research paper is to analyze three Swedish travelogues and news paper reportage of Yugoslavia between the years 1950 and 1970. This is achieved through applying three theoretical concepts on the source material: Yugoslavism, Tourist gaze and Gender. The theoretical structure has aimed to understand how the sources define and write about Yugoslavia and how it relates to the concepts. With two research questions that focus on how Swedish writers saw Yugoslavia, the paper aims to build an understanding of what Yugoslavia as a tourist destination was like according to the source materials. This is achieved and the results of the paper are discussed. They include how the writers construct their own image of Yugoslavia according to the concept yugoslavism, how they don’t see the reality (tourist gaze) and how much they describe women and their role in the society (gender). These results are not accompanied with a negative undertone, which nuances the material as the writers simply were fascinated by the region. The results are analyzed and set in context with previous research and their relevance for research are discussed.

Studien syftar på att undersöka hur det svenska damlandslaget porträtteras i Aftonbladet ochExpressens sportbilagor. Uppsatsen analyserar krönikor som är publicerade i samband medvärldsmästerskapen i fotboll år 2003, 2011 samt 2019. Studien har utgått från tre teorier för att kunna förklarar det resultat som analysen visar.Dessa teorier är gestaltningsteorin, genus samt retorik som teori. För att svara påfrågeställningarna har vi applicerat två metoder på vårt material. Van Dijks diskursanalys därmaterialet har analyserats på två olika nivåer, mikro och makro. En retorisk analys haranvänts för att analysera hur krönikörerna använder logos och pathos. I vårt resultat har vi kunnat hitta fem teman. Dessa teman är prestationer, prisade spelare,retorik för att porträttera, landslag som ställs mot varandra och könsmarkering. Diskursenom prestationer belyser att damlandslaget porträtteras som kompetenta och talangfulla menpresterar dåligt. Detta var tydligast i början av turneringen. Diskursen prisade spelare fokuslägga på en eller ett fåtal spelare betonas. Detta kan resultera i att läsarna tror att endast någraspelare är viktiga. Den retoriska analysen visar på att krönikörerna använder logos och pathosför att porträttera fotbollsspelarna. Vår analys visar på att det är ett vanligt förekommande attjämföra svenska damlandslaget med andra lag i turneringen, men inte med herrlandslaget.Till sist går vår studie mot den tidigare forskningen och visar på att det är få könsmarkeringari krönikorna

Syfte:Syftet med denna uppsats har varit att jämföra Aftonbladets nyhetsrapportering om IS i Sverige med den kunskap och de erfarenheter informanten besitter. Studien har även inkluderat ett genusperspektiv, detta för att reda ut hur vida kvinnor och män gestaltas olika i Aftonbladet. Metod:Det empiriska materialet i studien består av insamlad kvalitativ data genom en semikonstruerad intervju samt artiklar från Aftonbladet. Med framing som metod har ett ramverk skapats detta för att identifiera vad som står i de utvalda artiklarna samt för hur jag valt att gå tillväga i analysen av artiklarna. Slutsats:Resultatet av studien visar att Aftonbladet gestaltar IS och IS-krigare från Sverige negativt samt att informantens erfarenheter och kunskaper inom ämnet skiljer sig markant från hur tidningen beskriver det. Studien har också kommit fram till att kvinnor och män porträtteras olika i Aftonbladet när det handlar om IS i Sverige. / Purpose:The purpose of this study is to compare the news report from the swedish newspaper Aftonbladet about IS and IS-warriors with the knowledge and the experiences that the informant has. The study does also include a gender perspective, this to investigate how women and men frames differently. Method:The emperical material in this study comprises in gathering qualitative data existing of a semi constructed interview together with articles from Aftonbladet. I used the created framework as a method for analysing the articles. Conclusion:The result of the study show that Aftonbladet portrays IS and IS-warriors from Sweden in a negative way and also that the informants experiences and knowledge within the subject differ significantly from how the newspaper describes it. The study also shows that man and women are portrayed differently in Aftonbladet when the subject is IS in Sweden.

The aim of the study was to examine the news coverage surrounding Stockholm City Theatre’s former CEO Benny Fredriksson during the metoo-movement, from the time of the accusations against him until a time after his death. The questions examined were: How is Benny Fredriksson represented at the time of the publishing of the accusations and at the time of his death? How are the anonymous witnesses and the journalism represented? How does the representation of victims and perpetrators change after the death of Benny Fredriksson? What are the differences and similarities in the reporting of Aftonbladet and Dagens Nyheter? To analyze this, we made a discourse analysis of 12 articles from Aftonbladet and 13 articles from Dagens Nyheter. The results showed that the roles of all the characters change during the coverage. At the time of the publishing of the accusations, Benny Fredriksson is represented as an evil dictator that harasses his employees at Stockholm City Theatre. After his death, Benny Fredriksson is represented as a victim of circumstances, helpless and full of anxiety. At first, the witnesses are represented as scared, helpless victims. At the end of the coverage the representation has changed, and the victims are instead represented as perpetrators that are accused of lying. The journalism goes from being represented as investigative journalism to being represented as a media hunt that killed Benny Fredriksson. Overall, Aftonbladet is more defending of the witnesses and the journalism while Dagens Nyheter is more defending of Benny Fredriksson. The study shows that a death can affect the news coverage and consequently how the characters are represented.