Denna studie syftar till att skapa en förståelse för hur förskolebarn gör genus med ​svagt kodat material och hur det kan bidra till jämställdhetsarbete på förskolans verksamhet. Utifrån vårt material i form av rådata och transkriberingar av videofilmer, blev det tydligt att materialet förskolebarnen lekte med var svagt kodat och förde med sig för-och nackdelar för förskolans jämställdhetsarbete. Dessa fördelar har visat sig överväga nackdelarna, för att ett svagt kodat material gjorde genusskapandet mindre framträdande på grund av att materialet inte hade ett förbestämt användningsområde eller var något som kunde kopplas till en specifik könsnorm. Detta medförde att förskolebarnen fick använda sin fantasi på ett djupgående sätt och barnen blev uppmanade till att samarbeta för att driva leken framåt. Medans tidigare forskning fokuserade i större utsträckning på starkt kodat material med ett tydligt användningsområde och även fokus på pedagogers attityder och hur det i sin tur påverkade förskolebarnens genusskapande, så medför denna studie till ett fokus på ett barnperspektiv ochettsvagtkodat material. Vi har på så sätt lyft fram barnet som en aktiv deltagareiskapandetavgenusutifrån ett posthumanistiskt perspektiv där allt ses vara sammanflätat och allt påverkas av varandra, vare sig det är material som förskolebarn leker med eller hur förskolebarn själva påverkar och blir påverkade av sin omgivning. Därav har vi bidragit med en ökad förståelse för hur barn skapar genus i förhållande till sin omgivning där både människor, material och miljö bär på agens till att påverka i hur genus görs. / <p>2020-06-08</p>

Med hjälp av de genomförda observationerna uppdagas estetikens essens tillsammans med dess essentiella beståndsdelar. Genom litteraturen kring estetik och den neomaterialistiska teorin som studien presenterar, anser vi att det finns en koppling mellan teorins syn på materialiteter i ständigt sammanflätande företeelser av agens och kraft samt estetikens förmåga att förbinda mänskliga- och ickemänskliga materialiteter. Studien förankras i kvalitativ forskning med en etnografisk fältstudie som metod för datainsamling. I resultatet av analyserna synliggörs estetiken på ett nytt sätt där teorin belyser materialets likvärdiga handlingskraft så som människan har.

Syftet med studien har varit att undersöka hur förskollärare använder utemiljön i sin dagliga verksamhet samt hur deras upplevelser av förskolors utemiljö och dess material bidrar till barns utveckling och lek. Studien behandlar förskolor inom Stockholms län, där några ligger i förorter och några i innerstaden. Studiens genomförande är baserat på en kvalitativ intervju som metod för att få reda på sju förskollärares erfarenheter och upplevelser kring barns vistelse på förskolegården och i utemiljö. Resultatet av studien grundar sig på en posthumanistisk ansats där samband och slutsatser visat på att även om gårdarnas storlek och utformning varierar stort så nyttjas de i relativt likvärdig omfattning rent tidsmässigt. Studiens resultat tyder på en medvetenhet hos pedagogerna om hur miljö och material besitter agens och är viktiga aktörer som bidrar till barns utveckling och subjektskapande.

Studiens syfte är att studera technomusik som ett ljudrum; hur ljudrummet skapas samt hur ungdomar bebor technomusikens ljudrum. Detta för att skapa en ökad förståelse för hur ljudrum bildas samt hur en orientering mot dem skapar effekter inom ungdomars upplevelser av sitt jag och själv. Studiens empiriska material har tillkommit genom ett femtal djupgående intervjuer samt två deltagande observationer i två technoljudrum i utkanten av Stockholm. De teoretiska begrepp som applicerats på detta material är orientering och riktadhet, ljudrum samt begreppen aktör, agens och nätverk ur aktörnätverskteorin. Genom att applicera dessa teoretiska begrepp kan studien visa hur technomusiken skapas som ett ljudrum på avvikande platser, avlägsna från nätverket av majoritetsplatser. Det kan även skapas som ett internt rum på en abstrakt plats inuti varje individ. Vidare blir ljudrummet till genom hårda, starka och dova toner och rytmer samt en mänsklig aktivitet och närvaro. Det skapas genom att ljud och människa står orienterade mot och samordnas med varandra. I den samordningen skapas effekter som tar sig i uttryck i hur individ och ljud bildar en enhet. En enhet som vidare upplevs som länkad till ungdomars jag och själv. Slutligen skapas tehcnomusikens ljudrum som ett makroljud, ett nätverk bestående av flera interna mikroljudrum. De interna mikroljudrum som är förankrat inuti varje enskild individ. Således formas technomusikens ljudrum som ett nätverk av flera ungdomar, flera jag och själv.

Deponeringar under bronsåldern är ett fenomen som uppstod både på land och i olika formerav vattentillstånd som till exempel sjöar, våtmarker, floder och vattenfall. Mycket forskninghar gjorts inom det här området, kring vilka typer av fynd och föremål som har hittats i dessasammanhang och många frågor uppstår när man arbetar med deponeringar som ett fenomen.Vad var anledningarna till deponering, vad var orsaken till varför de har placerats där ochhade omgivningen någon betydelse för människorna som deponerade människor vid dessaplatser. Frågorna som ställs inför den här studien kommer att vara för att se om vattnet hadesin egna aktörskap som spelade roll, om platsen, såsom rinnande eller stillastående vattenhade en påverkan, om det fanns andra faktorer eller krafter bakom valet av plats fördeponering. Denna artikel syftar till att diskutera vatten med sin egna form av akens och hurdetta relaterar till varför deponeringar skedde från första början i Mälardalsområdet. / Bronze age depositions was a phenomenon that occured both on land and in different forms ofwatery places such as lakes, bogs, rivers and waterfalls. A lot of research has been done inthis area, around what kinds of finds and objects have been found in these contexts and manyquestions arise while working with depositions as a phenomena. As to why they have beenput there, what were the reasons behind the depositioning and did the surrounding area matterto the people putting their own and other people down in these watery places. The questionsfor this study will be if the waters had its own agential power that played a part, whether theplace, such as flowing or stationary water had an impact or if there were other factors orpowers behind the choosing of place to deposition. This paper aims to discuss water with itsown form of agency and how this relates to why depositions took place in the first place inMälardalen.

Syftet med föreliggande studie är att studera samhandlingar mellan barn, plats och material i förskolans utomhusmiljö i förhållande till lärande och kunskap. Studien tar avstamp i posthumanistisk teori med inriktning mot Karen Barads agentiell realism. Forskningsresultatet framkom med hjälp av videoobservationer från två olika förskolor i södra Sverige. Genom en intra-aktiv analysmetod kunde relationen och förhållandet mellan barn, plats och material analyseras. Resultatet visar på att barn, plats och material ständigt samhandlar med varandra i ett flöde av händelser där olika performativa agenter ges en agens beroende på barnens förflyttningar. Genom att komma nära och vara en del av den samhandling som sker, inte bara ser vi detaljer så som blickar utan kan även uppfatta ljud som på ett längre avstånd hade försvunnit ut i bruset. Vidare visar resultatet på att barn aldrig befinner sig ensamma på en plats då omgivningen är full av agentiska krafter vilka alltid är delaktiga i de transformationer som uppstår i samhandlingarna. Barn, plats och material lär genom att ömsesidigt konstruera varandra.

I denna undersökning utvecklades ett skräckspel samt en enkät för att besvara frågan: Hur påverkar självförmåga och tidigare erfarenhet agensen som upplevs av spelarna i ett skräckspel? Det samlas också tidigare forskning inom agens och självförmåga för att definiera begreppen och se vad som tidigare gjorts i området. Skräckspelet som utvecklades var baserat till stor del på spelet Slender: The eight pages (Parsec productions, 2012). Enkäten använde sig av frågor liknande de som finns i texterna av Wang et al. (2022) samt Houzangbe et al. (2020). Det samlades både kvantitativ data med en enkät samt kvalitativ data genom intervjuer. Den datan som samlades in skulle tyda på att om en spelare har mer självförmåga inom skräckspel skulle de erfara mer agens medan de spelar. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

This study analyzes objects of Chinese porcelain found at Kina slott located on Drottningholm just outside Stockholm from a material culture (Material Culture Studies MCS) perspective. The aim is to examine how the materiality of porcelain can generate knowledge within MCS and to shed light on how it influenced the image of the Far East in Sweden during the mid-1700s. The study also wants to open up ways for further analyses of Chinese porcelain at the royal palaces in Sweden. Theory is drawn from various interdisciplinary fields of research and activates the concepts of transculturalism and agency to problematize how the porcelain objects was displayed at the castle and how they interact with the environment. The analyses also raise questions about the objects' age and stylistic development. The gaze of the Art historian and the knowledge of connoisseurship are discussed in a reflective section. The result of the study places the material culture and agency of porcelain as an actor with an important impact on the imagination of the utopian Far East in the 1700s but also as a transformer for cultural exchange between East and West. The objects are believed to have been of great importance as authentic props from a distant world and the discussion also takes into consideration the porcelain objects political influence as a status object and commodity.

Studiens syfte var att ta del av förskollärares tankar kring relationen mellan materialitet och agens såsom det kommer till uttryck när de utformar den fysiska miljön inomhus utifrån barns lek. Vi utgår från ett onto-epistemologiskt perspektiv och studien bygger på en fenomenografisk metodansats. Sex verksamma förskollärare intervjuades och är den empirin som studien bygger på. Resultatet visade på fem teman som beskriver hur förskollärare utformar inomhusmiljön utefter barnens intressen och behov. Dessa var Barnens agens i leken, Miljö och materials agens, Barnens agens i miljön, Miljö utefter barnens intressen och Barnens bästa. Inom dessa teman kunde vi urskilja olika variationer i förskollärarnas berättelser. Slutsatsen syftar till hur förskollärares förhållningssätt och barnsyn är nära kopplat med hur de beskriver att de ordnar och utformar sina fysiska inomhusmiljöer. Studien bidrar med reflekterande frågor och tankar om hur barn synliggörs som aktiva agenter i förskollärares beskrivningar av sina inomhusmiljöer. Den bidrar även till förståelsen kring hur materialitet och agens påverkas och påverkar varandra. / The purpose of the study was to take part in preschool teachers' thoughts on the relationship between materiality and agency as it’s expressed when they design the physical environment indoors based on children's play. The study is based on an onto-epistemological perspective and with a phenomenographic methodological approach. Six active preschool teachers were interviewed and the empirical evidence is what the study is based on. The results showed five themes that describe how preschool teachers design the indoor environment according to the children's interests and needs. These were The children's agency in play, The environment and materials' agency, The children's agency in the environment, The environment according to the children's interests and The children's best interests. Within these themes, we were able to distinguish different variations in the preschool teachers' stories. The conclusion refers to how preschool teachers' attitudes and views of children are closely linked to how they describe that they arrange and design their physical indoor environments. The study contributes with reflective questions and thoughts about how children are made visible as active agents in preschool teachers' descriptions of their indoor environments. It also contributes to the understanding of how materiality and agency are affected and affect each other.

I denna studie undersöks hur musikalisk rytm påverkar en spelares agens i ett 2D-stridsspel. Tidigare forskning menar att rytm är starkt knutet till biologiska och psykologiska synkroniseringsprocesser och att musik kan agera som en agent för en kompositörs intentioner. För att undersöka detta har en artefakt tagits fram i form av ett 2D-stridsspel med komponerad musik som sedan använts som fokuspunkt för en intervju med 8 deltagare. Resultatet visar att det finns en viss korrelation mellan rytmisk intensitet och agens, särskilt när det gäller upprymdhet, behag och upplevelse av hot. Det konstaterades även att musikalisk erfarenhet kan ha en inverkan på en individs uppfattning och resonemang kring musik i spel. Mer forskning krävs för att fastställa hur musik förhåller sig till situationsbundenhet för att kunna utföra en tillfredsställande applicering av de fynd som denna undersökning tagit fram. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>