Syftet är att undersöka statliga styrdokument (Lpo 94 och Lgr 11) i relation till Waldorfskolans kompletterande styrdokument. Styrdokumenten undersöks genom en diskursanalys utifrån begreppen aktör och struktur, med hjälp av det analytiska begreppet agens. Frågeställning för arbetet lyder som följande: På vilka sätt konstrueras och representeras aktörer och strukturer  utifrån begreppet agens samt vilka diskursiva mönster går att utläsa i Lpo 94, Lgr 11 och Waldorfskolans respektive kompletterande styrdokument för historieämnet? Vid genomförande av arbetet används ett diskursanalytiskt förhållningssätt, i relation till teoretiska begrepp. Arbetet utgår därför från både konstruktivistisk och socialkonstruktivistisk teori.  Arbetet har sin grund i kvalitativ forskningsmetod, med diskursanalys som utgångspunkt. Genom en diskursanalys synliggörs bakomliggande diskursiva mönster, som analyseras med hjälp av den teoretiska modellen. Den teoretiska modellen bygger på en cirkulär förståelse genom: representanter för makthavande, utsagor, analogikedjor och diskursiva mönster. Lpo 94 och Lgr 11 har en tydlig strukturalistisk prägel, och framför strukturer som överordnade aktörer. I Lpo 94 kan agens endast utläsas implicit, medan Lgr 11 möjliggör större utrymme för aktörspåverkan. I En väg till frihet (2007) och (2016) utläses en underliggande strukturalistisk prägel, trots att aktör och struktur framskrivs i en dualistisk samverkan. Agens kan därför utläsas vid flertalet tillfällen, eftersom aktören tilldelas handlingsutrymme.  De statliga styrdokumenten innehåller tydliga strukturalistiska diskursiva mönster, med en total avsaknad av individuellt aktörskap och agens. Kollektiva aktörer framställs som underordnade strukturen, vilket kan ha en negativ påverkan på elevens bild av sin egen förmåga att påverka. Båda versionerna av En väg till frihet innehåller en strukturalistisk prägel, men i regel sätts både individuella och kollektiva aktörer i en dualistisk samverkan med strukturer. På grund av den dualistiska samverkan kunde agens utläses vid flertalet tillfällen, och kan därav skapa känsla av påverkningsmöjligheter hos eleven. Diskursiva mönster yttras främst i urvalet av strukturer och aktörer, vilket speglas i utformningen av styrdokumenten.

Mobbning är ett omtalat fenomen i grundskolan men sällan hörs fenomenet i samma utsträckning i förskolans verksamhet, trots att forskning styrker dess relevans. Frågan blir därför om förskollärare bär med sig den kunskap som krävs för att motverka och förebygga mobbning mellan barn. De forskningsfrågor som har behandlats i studien är hur förskollärare och förskollärarstudenter beskriver deras upplevelser om konflikter och kränkande behandling mellan barn i förskolans verksamhet samt vilken kunskap förskollärare och förskollärarstudenter upplever att de fått från sin utbildning för att aktivt arbeta mot kränkande behandling mellan barn i förskolan. Syftet är att bidra med förståelse kring vilka upplevelser nyexaminerade förskollärare och förskollärarstudenter har av konflikter och kränkande behandling mellan barn, samt vilken kunskap de fått med sig från förskollärarutbildningen och dess möjliga konsekvenser för förskollärares kunskap om fenomenet mobbning i sin profession. I studien genomfördes intervjuer med åtta respondenter och datamaterialet analyserades sedan med hjälp av tematisk analys och med utgångspunkt i socialpsykologi och en fenomenologisk ansats. Resultatet visar att det finns olika upplevelser av konflikter och kränkande behandling mellan barn, vilket även visar på olika kunskapsnivåer och erfarenheter kring ämnet. Studiens slutsats är att förskollärare önskar mer kunskap för att hantera konflikter och därmed kunna synliggöra och förebygga både kränkande behandling och mobbning mellan barn i förskolan, samt att denna kunskap kan skapa mer säkerhet i den egna professionen.

Syftet med denna studie var att få inblick i förskollärares resonemang kring val av och arbetssätt med barnlitteratur på förskolan. Studien bestod av två delstudier, varav båda genomfördes genom kvalitativa samtalsintervjuer med yrkesverksamma förskollärare. Delstudie 1 utgick från intervjuer med förskollärare som arbetade med yngre barn. Delstudie 2 utgick från intervjuer med förskollärare som arbetar med äldre barn. Uppdelningen mellan delstudierna motiverades av att det skapades möjligheter till att jämföra om förskollärarnas förhållningssätt till barnlitteratur skiljde sig åt beroende på barnens ålder. Studiens forskningsfrågor var följande och konstruerades för att dels svara upp mot syftet, dels mot studiens metodval:   ·         Hur motiverar förskollärarna sina val av barnlitteratur på förskolan?  ·         Hur arbetar och använder förskollärarna barnlitteraturen i förskolan?  ·         I vilken utsträckning tas barns intressen in i val av litteratur och vilka faktorer påverkar förskollärarnas resonemang kring barns inflytande?    Studiens teoretiska utgångspunkt utgjordes av ett barndomssociologiskt perspektiv. Inom ett barndomssociologiskt perspektiv finns det många centrala begrepp. De begrepp som valdes ut för denna studie bedömts vara relevanta för studiens syfte och forskningsfrågor. Syftet med det barndomssociologiska forskningsfältet är att ge barnen mer makt och inflytande.  Studiens viktigaste slutsatser visade att förskollärarna hade en stor medvetenhet om hur och varför de använder barnlitteratur i förskolan. De skillnader som identifierades mellan förskollärarnas arbetssätt kan främst förklaras utifrån barngruppernas ålder samt i förhållande till barnens bokintressen. Gemensamt för båda delstudierna var att det skedde ett ständigt växelspel mellan ett barnperspektiv och barns perspektiv.

Västergarn is a parish on Gotland with an extraordinary archaeological environment, occupied by both prehistorical and historical monuments. The parish lies a bit over 20 kilometers south of Visby, along the western coast of Gotland. The site has been examined several times, but questions remain to be answered. The relationship between the remains from a Romanesque church and the still standing Gothic church is a frequently discussed subject because it is confirmed that both of the churches were used throughout the Middle Ages. This essay aims to examine why the Romanesque church was preserved in its original roman design next to the new Gothic church and how this information can add to the understanding of the medieval population in Västergarn. The essay consists of a literature study with an agency perspective as well as an identity perspective, including both archaeological and historical sources with the purpose to encourage further interdisciplinary studies.

No description available.

Den här studien syftar till att synliggöra multimodal kommunikation mellan pedagoger och yngre barn vid rutinsituationer i förskolan. Dessutom synliggörs hur barnens agens kommer till uttryck vid dessa specifika situationer. De rutinsituationer som har studerats är måltiden samt på- och avklädning. Vid genomförandet av den empiriska datainsamlingen har videoobservation använts som metod, med kompletterande anteckningar. För att analysera den multimodala kommunikationen som framkom vid observationerna låg socialsemiotik som teori till grund. Inom socialsemiotiken studeras all typ av kommunikation, som exempelvis kan bestå av gester, ljud och blickar, varpå vi ansåg att den teorin var lämplig att använda i relation till vårt syfte. De huvudsakliga resultaten i studien visar att pedagoger och barn kommunicerar multimodalt genom att kombinera teckensystemen tecken som stöd (TAKK), bildstöd, tal och kroppsspråk, för att på så sätt skapa förståelse mellan de båda parterna. Vid analys av den multimodala kommunikationen mellan pedagoger och barn framkommer att barnen ständigt är deltagande i kommunikationen. I delstudie 1, måltiden, framkommer hur barnens varierande deltagande i varje situation gör att barnens utövande av agens framkommer på olika vis. Den gemensamma nämnaren är dock att barnen är aktiva deltagare i varje situation. I delstudie 2 som berör på- och avklädning synliggörs att barnens agens kommer till uttryck genom att de kommunicerar verbalt, kroppsligt, i relation till visuella bilder eller genom att inte svara. Dessutom har sättet barnen utövar agens vid på- och avklädning visat sig relatera till vilka semiotiska resurser de får tillgång till.

In the marketized school system in Sweden, upper secondary schools compete for students. The principal is responsible for the school and the principal’s leadership actions are crucial for school and staff development. The purpose of this thesis was to explore and analyse the leadership actions of five principals responsible for upper secondary schools in rural areas, characterised by several years of a decrease in student enrolment. The empirical data was sampled through semi-structured interviews and analysed from an ecological approach to agency, which considers the principal's leadership actions in the interaction between individual capabilities and contextual factors (structural, material, and cultural factors), as well as temporal dimensions. The research questions were: What do the principals emphasize as important leadership actions to manage their current situation? How do they consider and justify these actions? In what ways are the principals' leadership actions enabled or hindered by cultural, structural, and material factors? How do the significance of past experiences and expectations for the future emerge when the principals talk about their leadership actions?The most significant leadership actions underlined by the principals involve ensuring the quality of education through necessary organisational changes, establishing effective collaborations and interactions with the local community, creating structures for new initiatives, and adapting to changing conditions and expectations of performance.The study concludes that principals can use their leadership actions to influence internal contextual factors within the school's organisation to achieve agency. However, when it comes to external contextual factors (outside the school), such as segregation or local structures in the municipality or declining student enrolment, the principal's room for action is very limited. All in all, the principals' opportunities to achieve agency in solving the critical situation of the school is thus limited, but as this study has shown, they rely on and enact a range of different leadership actions to maintain quality of education and ensure survival of the school.

Forskning visar att asylprocessen begränsar asylsökandes livsvillkor och påverkar deras psykiska mående, med bland annat självmordstankar och självskadebeteende som följd. De långa väntetiderna inom asylutredningarna har refererats till en form av våld och vittnesmål pekar på att asylmottagandet inte lever upp till förväntningen om en rättssäker och human asylprocess, med nya skärpta asyllagar som förväntas dras åt ännu hårdare. I den här studien lyfts asylsökandes position i relation till asylprocessen fram med frågeställningar kopplade till våld och agens. Deltagarna har alla sökt asyl i Sverige efter år 2014 och befinner sig antingen i en pågående eller avslutad asylprocess. Utifrån en kvalitativ metod tar den här studien sin utgångspunkt i asylsökandes egna berättelser av asylprocessen. Materialet har samlats in med hjälp av narrativa intervjuer och ett aktivt deltagande i de asylsökandes vardagsliv. De fyra livsberättelser som presenteras tolkas utifrån centrala teman om våld och agens och kopplas till teori om hur vissa liv konstrueras som mindre sörjbara än andra, och därmed kan rättfärdigas att utsättas för våld. De berättelser som förs fram ger uttryck för begränsade möjligheter till agens i relation till asylprocessen, och indikerar att en utdragen asylprocess ytterligare begränsar dessa möjligheter. Genom en kritisk reflektion diskuteras asylsökandes position i samhället och vem som har ansvar över att förändra deras livsvillkor.

Klimatförändringarna och de konsekvenser de för med sig är idag en viktig och uppmärksammad samhällsfråga. För att dessa förändringar ska kunna bromsas eller helt avta krävs handling, därav blir förståelse för utvecklandet av handlingskompetens centralt. Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka hur tidigare forskning behandlar klimatångest och klimatoro bland barn, samt dess påverkan på undervisning och känslan av agens. För att uppnå syftet har följande frågeställningar besvarats: (i) Vad säger tidigare forskning om barns upplevelser av klimatångest och klimatoro? (ii) Vilka hinder och svårigheter upplever lärare inför undervisning om klimatförändringar? (iii) Vilka framgångsfaktorer lyfter tidigare forskning för att främja elevers agens i frågor berörande klimatförändringar? Den litteratur som analyserats samlades in genom sökningar i två databaser och är i majoritet internationell och på engelska. Litteraturen har sedan kompletterats med annat källmaterial. Resultatet visar att klimatångest och klimatoro idag är vanligt förekommande bland barn och unga. Det påvisas även att känslor spelar en avgörande roll i undervisning för hållbar utveckling såväl som utvecklandet av handlingskompetens. Ämnesöverskridande arbete samt metoder präglade av diskussioner och kreativitet har även det en positiv påverkan på förmågan. Fortsatt forskning bör fokusera på kvalitativa studier berörande elever och lärares känsloupplevelser i förhållande till klimatförändringar och undervisning för hållbar utveckling.

Studiens syfte är att närma sig barns perspektiv på rörelseaktiviteter i förskolans inomhusmiljö genom att undersöka i vilka sammanhang barnen är fysiskt aktiva. Studiens frågeställningar är: Vilka samspel mellan barn, miljö och material i inomhusmiljö skapar rörelseaktivitet. Samt hur påverkar barn och material de rörelseaktiviteter som utspelar sig i inomhusmiljö) För inhämtning av empiri har obseration, filminspelning samt obsevationsschema använts. Resultatet har visat att miljöns utformning och material är betydande för barns rörelseaktiviteter i förskolan. Varierande material och underlag för barn att röra sig på, så som mjuka madraser kan påverka till olika rörelseaktiviteter. Studiens slutsats har visat att det finns en intra-aktion mellan musik och majoriteten av barnen som deltog i undersökningen som skapade rörelseaktivitet. Studiens slutsats visar även att barnen, matrialets och miljöns agens skapar rörelseaktivitet på ibland oväntade vis.