Syfte: Syftet med studien är att undersöka om och i sådana fall hur chattbotars kvaliteter och egenskaper påverkar kundlojaliteten hos kunder på den svenska marknaden. Metod: Vi har valt att genomföra en kvantitativ undersökning där datainsamlingen har skett via ett enkätformulär. Resultaten har sedan analyserats med hjälp av linjära regressionsmodeller i statistikprogrammet SPSS. Resultat och Slutsats: Studien visar på att det finns ett positivt samband mellan chattbotars kvaliteter: informationskvalitet, systemkvalitet, servicekvalitet och kundlojalitet. Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar med ny kunskap inom marknadsföringsområdet och utvecklandet av AI-verktyg såsom chattbotar. Denna kunskap kan appliceras på företag som driver verksamhet på svenska marknaden och behöver en djupare förståelse av hur en chattbot ska utvecklas och vilka kvaliteter som ska stärkas. Förslag till vidare forskning: Ytterligare forskning behöver göras för att tydligare kunna förstå hur chattbotar påverkar företaget och dess kundlojalitet. / Aim: The aim of the study is to investigate whether and in such cases how the qualities and characteristics of chatbots affects customer loyalty among customers in the Swedish market.  Method: We have chosen to carry out a quantitative study. The data collection has taken place by using a questionnaire, the results have then been analyzed using linear regression models.  Result and Conclusion: The result of the study shows that there is a positive relationship between chatbot qualities: information quality, system quality, service quality and customer loyalty.  Contribution of the thesis: This study contributes new knowledge in the field of marketing and the development of AI tools such as chatbots. This knowledge can be applied to companies that operate in the Swedish market and need a deeper understanding of how a chatbot should be developed and which qualities should be strengthened.  Suggestions for future research: Further research needs to be conducted to better understand how chatbots affect the company and customer loyalty.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka didaktiska utmaningar som förskollärare kan möta i barngrupper med kulturell mångfald samt vilken betydelse material och miljö kan tänkas ha i det didaktiska arbetet i relation till barngrupper med kulturell mångfald. Arbetet utgår från en posthumanistisk grundsyn med neomaterialistisk teori, där begreppen intra-aktiv samhandling, performativa agenter, materiellt-diskursiv intra-aktivitet och ethio-onto-epistemology kommer att lyftas fram som centrala. Som metod har jag valt att använda intervjuer, och skapades ett rikt datamaterial med utsagor från förskollärare kring didaktiskt arbete i barngrupper med kulturell mångfald. Analysarbetet gjordes utifrån en induktiv tematisk analysmetod, som skapade två övergripande teman till analys- och resultatavsnittet. Det första temat är ”Didaktiska utmaningar gällande språkliga handlingar och språkhinder” och det andra temat är ”Materialets och miljöns betydelse för det didaktiska arbetet i barngrupper med kulturell mångfald.” Resultatet av analysen visar att människor, språk, diskurser, material och miljö intra-aktivt samhandlar i komplexa nätverk i relation till kulturell mångfald. Genom förståelsen av detta perspektiv skapas förutsättningar att synliggöra integrationsprocesser och maktkonstruktioner hos både barn och personal liksom hur den pedagogiska miljön i förskolan i sin betydelsefulla utformning deltar i barns förståelser kring sin egen och andras kulturtillhörigheter, vilket kan förstås som främjande för inkluderingsarbetet i förskolans verksamhet.

Denna empiriska studie syftar till att studera samhandlingar mellan barn och tillgängligt material i förskolans innemiljö. Förskolans pedagogiska verksamhet präglas av ett humanistiskt synsätt som förbigår eller underskattar det icke-mänskliga materialets aktiva roll i leken. Härav ser inte alltid verksam personal att leken formas i ett ömsesidigt samspel där material och barn påverkar varandra. Studien har utgått från ett posthumanistiskt perspektiv med inriktning mot agentisk realism där ett intra-aktivt analysverktyg har tillämpats för att analysera fram ett resultat. Ett posthumanistiskt perspektiv kan bidra till kunskap som inte kan nås av tidigare forskning som domineras av främst sociokulturellt perspektiv till följd av en alltför människocentrerad föreställning om samspel. Genom ett posthumanistiskt perspektiv kan denna studie bidra till att verksam personal inom förskola ska få fördjupad förståelse och kompetensutveckling om materialets roll och intra-aktioner för att skapa mening i leken. Studien har en kvalitativ ansats och empiri har samlats in via videoobservationer på en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Studiens resultat och slutsats visar att icke-mänskligt material är betydelsefullt för att skapa mening i leken. Leken blir meningsfull genom att material har agens och är föränderligt i samhandlingar med barnen i en ömsesidig process.

Denna studie undersökte användandet av en fiktiv maskotkaraktär som verktyg för destinationsutveckling. Arbetet utgick från ett samarbete med Platåbergens Geopark, i syfte att förenkla förmedlingen av en bredd av ämnen och platser till en helhetsbild, speciellt målgruppen barn. Grundläggande teori för arbetet är termerna fokalisering (Genette 1980) och pedagogiska agenter (Haake 2009) samt studier av fiktion och stereotyper. För att utvärdera maskotkaraktären och lämpliga attribut utfördes fem gruppintervjuer med observation där deltagare diskuterade bilder; föreställande maskotkaraktären och attribut menade att representera karaktärsrollen och Platåbergens Geopark.  Resultatet påvisar att en majoritet av utvalda attribut (både från karaktärsdesignen och separata bilder) förstärkte maskotkaraktärens syften. Dess pedagogiska roll stärktes av fakta-fokuserade attribut och kroppsspråket som tolkades vänligt. Fokaliseringen blev tydligare då klädseln och bilder föreställande verktyg var anpassade till aktiviteter som kan kopplas till geologer, geologi eller Platåbergens Geopark. Fokaliseringen påvisade en tendens att vara starkare för de utan tidigare kunskap om geoparken.

Intresset för agenter som forskningsområde är någonting relativt nytt. Agenter i sig är en naturlig del av Artificiell intelligens men det är först på senare tid som de hamnat i fokus. Begreppet agent har spridit sig som en löpeld utanför AI-forskningen och kan hittas i många andra områden. Vad detta intresse för agenter kommer ifrån kan debatteras men det är troligtvis dels en följd av att internet visat hur kraftfullt ett distribuerat system kan vara, och att agenter och botar bokar våra biljetter samt söker igenom webbsidor åt oss.Arbetets huvudfråga är att undersöka hur ett intelligent system (för värmedistributionen i ett hus) kan uppnås genom att koppla ihop ett antal agenter med begränsade funktionalitet och distinkta uppgifter. Intelligensen i systemet ska uppnås genom samverkan mellan de olika agenterna. Denna studies förslag för att lösa problemet är en teoristudie av existerande litteratur för designprinciper samt design och implementering av ett exempelsystem, som sedan kommer att simuleras i för att samla in data gällande validitet.Experimentet visade att ett agentsystem kan ge en klar ekonomisk besparing men kommer också med ett relativt högt pris för att implementeras. Om agenterna kan dela infrastruktur genom att installeras samtidigt som ett nytt hus byggs och kan använda tänkt infrastruktur. Dessutom kan besparingen utökas genom att agentsystemet appliceras på en större nybyggnation.

I förskolans utemiljö är det vanligt att det finns en sandlåda på gården. Den är centralt placerad och barnen är där och leker. Enligt den nya Skollagen och förskolans reviderade läroplan ska verksamhetens innehåll vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Detta gäller även den verksamhet som pågår i sandlådan. Men vad är det som sker när sanden, barnen och lekredskapen möts i sandlådan? Detta är en kvalitativ studie som utifrån ett intra-aktivt perspektiv syftar till att synliggöra hur sanden i sandlådan, lekredskap och de yngsta barnen (1-3 år) skapar möjligheter och villkor för lek och meningsskapande. Utifrån fotografier, anteckningar och videofilm har nya begrepp skapats för att kunna beskriva och förklara det som sker i sandlådan. Resultaten visar på en ständig rörelse där sand, barn och lekredskap förflyttas, förändras och förvandlas. Barn, sand och lekredskap leker tillsammans i ömsesidiga och sammanvävda intra-aktioner. Studiens resultat bidrar till att visa på dessa komplexa processer och hur små barn, med hela sin kropp och alla sinnen, medvetet tillsammans med sanden och lekredskapen skapar ny mening och nya möjligheter. / In the preschool outdoor environment, it is common that there is a sandbox. It is centrally located and the children are there and play. According to the new Education act and Curriculum for the Preschool Lpfö 98 (Revised 2010) the content should be based on scientific evidence and proven experience. This also applies to the activities being performed in the sandbox. But what is happening in the sand, when the children and play equipment come together in the sandbox? This is a qualitative study based on an intra-active perspective, whose purpose is to visualize how the sand in the sandbox, the playground equipment and the youngest children (1-3 years) create opportunities and conditions for play and meaning. Based on photographs, notes and video, new concepts are created to describe and explain what happens in the sandbox. The results show a continuous movement in which sand, children, and playground equipment is moved, changed and transformed. Children, sand and playground equipment play together in mutual and intertwined intra-actions. The findings in the study help to demonstrate how these complex processes and young children, with the whole body and the senses, consciously together with the sand and play equipment create new meaning and new possibilities.

Detta examensarbete undersöker navigering för grupper av autonoma agenter i dataspelsmiljöer. Genom att kombinera olika styrbeteenden och beräkningsmodeller utvärderar arbetet vilken av dessa tekniker som är mest effektiv med avseende på tid och vägval i trånga spelmiljöer. En experimentmiljö har utvecklats som implementerar fyra stycken tekniker och utvärderar dessa i tre olika miljöer med 10 respektive 50 agenter som navigerar genom miljön. Som grund använder samtliga tekniker ett vägföljningsbeteende och ett flockbeteende. Det som skiljer teknikerna åt är vilken beräkningsmodell som används samt att två av teknikerna använder ett väggundvikelsebeteende. Resultatet visar att alla tekniker är användbara men att den mer avancerade beräkningsmodellen ger ett bättre resultat överlag. Väggundvikelsebeteendet bidrar också till ett bättre resultat och gör alltså nytta i de miljöer som använts. Ett problem med styrbeteenden är dock balanseringen av vikterna som används i teknikerna och det kan krävas mycket finjustering innan man får ett bra beteende.

Syftet med studien är att genom kvalitativa observationer och intra-aktiv analys undersöka hur barnssjälvständighet uppstår vid påklädning av ytterkläder i förskolans hall. Förskolans hall går att förståsom ett pedagogiskt rum där barn förväntas klä på sig. Där inredningen är väggfast och statisk i sinutformning. Tidigare forskning som rört hallen har synliggjort mellanmänskliga företeelser. Därför villvi i vår studie luta oss mot den posthumanistiska teorin agentisk realism för att undersöka hur barnssjälvständighet uppstår i möten med ting och diskurser. Vår analys visar att det i hallen pågår myriaderav samhandlingar som alla får effekt för barns självständighet att uppstå. Sammanfattningsvis visar vårstudie att barn inte är självständiga påklädare utan att barn blir självständiga påklädare tillsammansmed ting, miljö och diskurser.

Syftet med studien är att genom kvalitativa observationer och intra-aktiv analys undersöka hur barns självständighet uppstår vid påklädning av ytterkläder i förskolans hall. Förskolans hall går att förstå som ett pedagogiskt rum där barn förväntas klä på sig. Där inredningen är väggfast och statisk i sin utformning. Tidigare forskning som rört hallen har synliggjort mellanmänskliga företeelser. Därför vill vi i vår studie luta oss mot den posthumanistiska teorin agentisk realism för att undersöka hur barns självständighet uppstår i möten med ting och diskurser. Vår analys visar att det i hallen pågår myriader av samhandlingar som alla får effekt för barns självständighet att uppstå. Sammanfattningsvis visar vår studie att barn inte är självständiga påklädare utan att barn blir självständiga påklädare tillsammans med ting, miljö och diskurser.

Under de senaste åren har blockkedjans popularitet blivit alltmer känd och dess popularitet har ökat. Aspekten av att använda en blockkedja i olika delar av samhället har diskuterats och testats. Smarta elnät är också ett brett ämne som har undersökts djupt, idén fortsätter att utvecklas och dess implementation i ett större samhälle. Slutligen är intelligenta agenter ett mål som används och diskuteras i stor utsträckning idag. Användningen av intelligenta agenter sträcker sig till områden som datautvinning, dataanalys och andra olika tjänster. Denna studie har börjat med ett föreställt scenario, men med avseende på olika områden blev det ett avskalat scenario där det förverkligade scenariot utvecklade ett bevis på koncept. Visionen med avhandlingen var att ta fram ett nytt sätt att köpa mindre mängder elektricitet, vilket framtar en ny metod för att köpa el från andra privatpersoner som har lagrat ström från olika källor där det inte kommer till användning. Undersökning av olika blockkedjealternativ slutade med alternativet Ganache som fungerar med kryptovalutan Ethereum. Scenariot började med att en person A hade en önskan att göra ett köp med beloppsgränsen 100 SEK. Därefter utfördes implementationen för att uppfylla önskemålen hos Person A. När det gäller data och tidmätningar resulterade det i bättre än förväntade resultat. Studien har visat att genomförandet av detta bevis på koncept kan utöka förbättringar vid inköp av mindre mängder el. / In the later years, blockchain's popularity has been more recognized and its popularity has increased. The aspect of using a blockchain in different aspects of society has been discussed and tested. Smart grids are also a topic that has been deeply investigated, the idea is moving forward in the making of tweaks in the system. Lastly, Intelligent Agents are a target widely used and discussed today. The usage of Intelligent Agents is considered in areas such as data mining, data analytics, and different services. This study started with an envisioned scenario but regarding different scopes, it became a realized scenario where the realized scenario developed a proof of concept. The vision of the thesis is to bring forth a new way to purchase smaller amounts of electricity, creating a new way to purchase electricity from other civilians who have stored it from different sources where they do not use it. Investigating different blockchain alternatives led to Ganache which works with the cryptocurrency Ethereum. The scenario started with Person A that requested to purchase with the amount limit of 100 SEK. Thereafter the case was implemented to fulfill the needs of Person A. In terms of data and time measurements, it resulted in good outcomes. The study has proven that an implementation of this proof of concept could lead to improvements when purchasing smaller amounts of electricity.