Detta arbete belyser ämnet Svenska som andraspråk (Sva) genom fyra kvinnliga Sva-lärares upplevelser av hur deras kunskaper i Sva-ämnet beaktas av andra ämneslärare och rektorer. Studien genomfördes på ett högstadium och ett gymnasium i två olika kommuner. Förestående studie har en kvalitativ ansats innefattande inspelade intervjuer där intervjuaren utgick ifrån en intervjuguide. Resultaten pekar på likartade upplevelser hos alla fyra informanterna, nämligen att deras kunskaper i Sva inte utnyttjas av andra ämneslärare samt att det föreligger ett ointresse/okunskap hos såväl andra lärare och rektorer, som hos föräldrar och elever om Sva-ämnet. Samtidigt upplever informanterna att deras kunskaper behövs, men att det i nuläget inte förekommer något samarbete. De skolor som denna studie berör visar på en organisation som inte har en tydlig struktur kring hur flerspråkighetsundervisning bör bedrivas.

Den svenska skolan har under senare år tagit emot många elever från andra länder, vilket ställer nya krav på lärares kompetens inom andraspråksundervisning. Denna studie undersöker klasslärares strategier, anpassningar och förhållningssätt inom undervisningsområdet grammatik, när de har elever med svenska som andraspråk i klassen. Texten redogör för aktuell forskning på området och därefter presenteras yrkesverksamma lärares bild av situationen. Resultatet har sedan tolkats utifrån ett funktionellt perspektiv på språkinlärning. Genom studiens intervjuer och observationer har det visat sig att de tillfrågade lärarna har olika kunskap och erfarenhet om effektiva metoder för att utveckla andraspråkselevers grammatiska färdigheter. De är dock ense om att ett andraspråks grammatik utvecklas som bäst i sociala sammanhang och de är alla influerade av ett funktionellt perspektiv på undervisning. / In recent years, the number of pupils from abroad in the Swedish school system has increased dramatically. This has led to a larger demand for teachers qualified in second language acquisition. This study investigates strategies, adaptions and the approaches of teachers with second language learners in their class, while teaching Swedish grammar. The study takes a look at current scientific thought on second language acquisition and also investigates working teachers’ views on the situation presented. All of this is with a view towards a functional perspective on language learning. Through interviews and observations in this study it has been shown that these teachers have different experience and knowledge about how to help second language learners to develop their grammatical skills. However, they all agree on the importance of a social context for language learning and they are all influenced by a functional perspective in teaching.

In the light of the twofold mission of Swedish schools, that is to say enabling pupils to develop both subject knowledge and a democratic attitude, the purpose of this thesis is to investigate to what extent adult higher education students from different language and social backgrounds, studying Swedish as a second language, are able to carry out joint writing assignments with the aid of deliberative discourse, and to what extent they thereby also develop a deliberative attitude. The twofold mission of education applies to them too. While there already exists a certain amount of research into deliberative discourse relating to education in schools, the perspective of higher education didactics in this research is still lacking. The present study is to be viewed as a first contribution to this research. The theoretical starting point of this study includes previous research into deliberative discourse by further developing an existing model regarding criteria for deliberative discourse, for example that there is a striving towards agreement, although the consensus may be temporary, that diverging opinions can be set against each other, that tolerance and respect for views other than one’s own are shown, and that traditional outlooks can be questioned. This model is supplemented by designations for a number of disruptive behaviours, such as ridiculing, ignoring, interrupting people and engaging in private conversations. The thus further developed model will thereafter act as a lens in the analysis of students’ discussions when writing joint texts. Another theoretical starting point is the view of education as communication, and of the possibility of communication creating a third place, thereby developing democracy in the here and now-situation. For this study, comprising 18 hours of observation of nine students, that is to say the discussions of three groups in connection with writing texts on different occasions, various ethnographic data collection methods have been employed, for example video recordings, participant observations, field notes and interviews in conjunction with the discussions. The analysis clarifies that the three groups developed their deliberation as the discussions about the joint assignment proceeded, and that most of the nine students furthermore expressed at least an openness towards a deliberative attitude for further discussions in the future. The disruptive behaviours mentioned in connection with the analytical model that could be identified in the discussions, for example interruptions and private conversations, proved not to constitute real disturbances; on the contrary they actually contributed towards the discussions developing, enabling them to continue. On the other hand, other and not previously identified disturbances occurred, for example a focus on grades, the lack of time and lacking language ability, which all in different ways affected the students’ attitudes towards their work. For any future didactical work on deliberative discourse in Swedish as a second language within higher education, these disturbances would need to be highlighted and made aware of for both teachers and students. Keywords: higher education didactics, communication, deliberative discourse, deliberative attitude, John Dewey, Tomas Englund, heterogeneity, ethnographic data collection methods. / Mot bakgrund av den svenska skolans dubbla uppdrag, det vill säga att möjliggöra för elever att utveckla både ämneskunskaper och ett demokratiskt förhållningssätt, är syftet med denna avhandling att undersöka i vad mån vuxna högskolestudenter med olika språklig och kulturell bakgrund under sin utbildning i svenska som andraspråk förmår lösa gemensamma skrivuppgifter med hjälp av deliberativa samtal, och i vad mån de därigenom också utvecklar ett deliberativt förhållningssätt. Utbildningens dubbla uppdrag är giltigt också för dem. Samtidigt som det redan finns viss forskning om deliberativa samtal när det gäller undervisning i skolan, saknas fortfarande ett högskoledidaktiskt perspektiv i denna forskning. Föreliggande studie ska ses som ett första högskoledidaktiskt bidrag till denna forskning. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt bland annat i tidigare forskning om deliberativa samtal genom att vidareutveckla en befintlig modell när det gäller kriterier för deliberativa samtal, till exempel att det föreligger en strävan efter att komma överens, även om konsensus är temporär, att skilda uppfattningar kan ställas mot varandra, att tolerans och respekt för andra åsikter än de egna kommer till uttryck, och att traditionella synsätt kan ifrågasättas. Studien omfattar 18 timmars observationer av nio studenters, det vill säga tre gruppers samtal i samband med gemensam textskrivning vid olika tillfällen. Olika etnografiska datainsamlingsmetoder har använts, till exempel videoinspelningar, deltagande observationer, fältanteckningar och intervjuer i anslutning till samtalen. Av analysen framgår att de tre grupperna utvecklade sin deliberation allteftersom samtalen kring den gemensamma uppgiften pågick, och att de flesta av de nio studenterna dessutom gav uttryck för en deliberativ beredskap inför fortsatta samtal. Studenternas fokus på sina betyg påverkade emellertid i viss utsträckning deras deliberation och kan betecknas som störningar i samtalen. Inför ett eventuellt framtida didaktiskt arbete med deliberativa samtal inom svenska som andraspråk på högskolan skulle dessa störningar behöva lyftas fram och medvetandegöras både för lärare och studenter.

This study aimed to investigate in which ways spell checkers affect L2 learners’ spelling acquisition and whether or not they are suitable for educational purposes. A systematic literature review and a survey were conducted to retrieve data. Further, a phenomenographic approach was applied throughout the study. The results of the study showed that in order forspell checkers to function as an aid for the L2 learners’ spelling acquisition, the learner needs to consciously engage in explicit learning to be able to utilize the aid. Therefore, spell checkers require learners to use individual responsibility. The results also showed that spell checkers need improvements in order to fully function in educational purposes since current spell checkers have limitations as far as detecting errors.

Det här examensarbetet behandlar musik som redskap i engelskundervisning. Syftet med litteraturstudien var att söka svar på vad forskning säger om hur musik kan användas i undervisning och andraspråkstillägnande. Därutav sökte vi svar på vilka musikaktiviteter som skulle kunna användas i undervisning, vilka förmågor dessa har positiv inverkan på samt varför lärare sällan använder musik som hjälpmedel i undervisning trots stark koppling mellan musik och språk. Det visade sig att den mest framträdande musikaktiviteten var sången. Andra aktiviteter vi hittade var musiklyssning, dans, rörelse, rytm och att arbeta med sångtexter. Förmågor som tal, uttal, läsa och skriva samt egenskaper som motivation påverkas alla positivt av att musik vävs in i undervisningen. Det mest uppenbara skälet till att musik inte används mer i undervisningen verkar vara att det inte finns modeller att tillgå för lärare. Andra skäl hade med attityder om musik att göra, till exempel att musik bara ska användas för “musikaliska” personer, osäkerhet att använda musik, frånvaro av utbildning i musik, otillräckligt med tid för att planera in musik med mera. Vi anser att lärare behöver utbilda sig i hur de kan integrera musik som ett hjälpmedel i språkundervisningen under lärarutbildningen. Vi hittade mycket intressant forskning i ämnet och det är tydligt att det krävs mer forskning på området om lärare ska övertygas och motiveras till att använda musik som ett språk verktyg i andraspråkstillägnande.

Syftet med studien är att ge en inblick i hur engelsklärare för årskurs 4–6 anpassar undervisningen utifrån elevernas nivåskillnader. I den här kvalitativa intervjustudie har nio engelsklärare i årskurs 4-6 från Sverige beskrivit sina upplevelser kring hur de upplever nivåskillnader inom muntlig kommunikation i det engelska klassrummet samt hur de anpassar sin undervisning utifrån nivåskillnaderna. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats med hjälp av en tematisk analys och därefter sammankopplats med tidigare forskning och teorier. Resultatet visar att nivåskillnaderna gör undervisningen utmanande men rolig för lärarna. Gällande anpassningar ansåg läroboken kunna nyttjas som grund men för att kunna utmana och inkludera alla elever behöver de använda sig av differentierade uppgifter. Orsaken till nivåskillnaderna ligger i hur elever interagerar med språket på deras fritid. De elever som ägnar sig åt internet, läser engelska på fritiden eller har föräldrar som är bekväma med att använda engelska är ofta på en högre nivå än de andra. / The purpose of the study is to provide an insight into how English teachers for grades 4–6 adapt the teaching based on the students' level differences. In this qualitative interview study, nine English teachers in grades 4-6 from Sweden have described their experiences of how they experience level differences in oral communication in the English classroom and how they adapt their teaching based on the level differences. The interviews were then transcribed and analyzed using a thematic analysis and then linked to previous research and theories. The results show that the level differences make the teaching challenging but fun for the teachers. Current adaptations were considered by the textbook to be used as a basis, but in order to be able to challenge and include all students, they need to use differentiated tasks. The reason for the level differences lies in how students interact with the language in their free time. Students who engage with the Internet, read English in their spare time, or have parents who are comfortable using English are often at a higher level than the others.

Detta projektarbete har utförts som en del inom projektet ”Mulder – Döva nyanländas flerspråkiga situation i Sverige” vars syfte är att undersöka vuxna döva nyanländas språkinlärning. Projektarbetet fokuserar på teckenanvändningen hos döva nyanlända i Sverige. Inom arbetet har kvantitativa såväl som kvalitativa analyser på nyanländas teckenanvändning gjorts. Först analyseras antal och fördelning av olika teckentyper i svenskt teckenspråk (STS): lexikala tecken, avbildande tecken, pekningar, bokstavering, gester och även användningen av internationella tecken eller tecken från sitt eget hemland. Sedan studeras variationen i teckenval hos lexikala tecken samt handformstyp inom avbildande tecken. Döva nyanländas bakgrund såsom tillgång till teckenspråk sedan födseln och utbildning är högst varierande och därför har informanterna delats in i tre grupper för att jämföra dessa gruppers teckenanvändning. Deras resultat har sedan även jämförts med data från förstaspråksanvändare från en tidigare studie.     Resultatet från den kvantitativa analysen visar att döva nyanlända producerar betydligt fler avbildande tecken jämfört med förstaspråksanvändarna som visar en något högre produktion  av lexikala tecken och bokstavering. Döva nyanlända tenderar också att producera fler gester och tecken som inte är från STS, det vill säga internationella tecken eller tecken från sitt eget hemland. När det gäller användningen av pekningar visar det sig vara ganska jämt mellan döva nyanlända och förstaspråksanvändare. Resultatet från den kvalitativa analysen visar att fonologiska variationer i tecken förekommer hos döva nyanlända och att det kan bero på transfer från döva nyanländas förstaspråk. Valet av tecken och handform kan bero på graden av ikonicitet och döva nyanländas språkliga och kulturella bakgrund. Dessutom visar dessa resultat att det förekommer skillnader gällande teckenanvändning inom de tre grupperna beroende på deras bakgrund och utbildning, som också berörs i denna studie.  Slutligen visar projektarbetet att döva nyanländas tidiga tillgång till teckenspråk och utbildning har betydelse för språkinlärning. / This degree project has been carried out as part of the project "Mulder - Deaf migrants’ multilingual situation in Sweden". The purpose of that project is to investigate language learning in adult deaf migrants. The project focuses on the use of signs by deaf migrants in Sweden. Both quantitative as well as qualitative analyzes of deaf migrants’ use of signs have been made in this project. First, the number and distribution of different types of signs in Swedish Sign Language (STS) were analyzed: lexical signs, depicting signs, pointing, fingerspelling, gestures and also the use of International Sign or signs from their own home country. Then the variation in choice of sign in lexical signs as well as handshape types within depicting signs was studied. The background of deaf migrants such as their access to sign language since birth and education is highly varying and therefore they have been divided into three groups to compare these groups use of signs. Their results have also been compared with data from first language users in a previous study.     The results from the quantitative analysis show that deaf migrants produce significantly more depicting signs compared to first language users who show a slightly higher production of lexical signs and fingerspelling. Deaf migrants also tend to produce more gestures and signs that are not from STS, that is, International Sign or signs from their own home country. When it comes to the use of pointing, it turns out to be fairly even between deaf migrants and first language users. The results from the qualitative analysis show that phonological variations in signs occur in deaf migrants and that this may be due to transfer from their first language. The choice of sign and handshape may depend on the degree of iconicity and the linguistic and cultural background of deaf migrants. In addition, these results show that there are differences within the three groups as well, regarding use of signs, depending on their background and education, which is also discussed in this project. Finally, the project shows that deaf migrants' early access to sign language and education is important for language acquisition.

Syftet med studien är ge ett kunskapsbidrag om hur några gymnasielever upplever att deras flerspråkighet inkluderas i svenskundervisningen för att främja språkutvecklingen. För att uppnå syftet har följande frågor besvarats: Hur upplever de inrikes- och utrikesfödda eleverna sin flerspråkighet och hur talar de om sin flerspråkighet? Vilka språkliga aspekter upplever de inrikes- och utrikesfödda eleverna påverkar inlärningar av det svenska språket? Hur upplever de inrikes- och utrikesfödda eleverna att deras flerspråkighet tas tillvara i svenskundervisningen? Studien tar sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin där språket har en viktig funktion för elevernas inlärning. Undersökningen bygger på självrapporter och intervjuer i fokusgrupper. Studien inleds med en förundersökning där självrapporterna inhämtar förkunskaper och bakgrundsinformation om eleverna medan intervjuerna utgör den material som presenteras i resultatet. Det innebär att intervjuerna har en framträdande roll i studien. I resultatet framgår det att elevernas flerspråkighet är både en resurs och ett hinder i svenskundervisningen. Vidare synliggörs det i studien att ordförrådet och grammatiken är de främsta faktorerna som påverkar elevernas språkutveckling. Enligt eleverna blir de mer engagerade och motiverade till att lära sig svenska när deras flerspråkighet tas tillvara i undervisningen. Det innebär att elevers flerspråkighet främjar språkutvecklingen. / The aim of the study is to give knowledge about how some high school students perceive their multilingualism to be included when learning the Swedish language in order to encourage their language development. In order to achieve this purpose these questions have been answered: How do the native-born and foreign-born students experience their multilingualism and how do they speak regarding their multilingualism? Which aspects of language do the native-born and foreign-born students perceive to affect their learning of the Swedish language? How do the native-born and foreign-born students perceive their multilingualism to be utilized in Swedish language education? The study is based on the sociocultural theory where the language has an important function for students learning. The survey is based on self-reports and interviews in focus groups. The study begins with a preliminary investigation where the self-reports gather prior knowledge and background information about the students while the interviews constitute the material presented in the results. This means that the interviews have a prominent role in the study. The results show that students' multilingualism is both a resource and an obstacle when learning the Swedish language. Furthermore, the study makes it clear that the vocabulary and grammar are the main factors that affect the students' language development. According to the students, they become more engaged and motivated to learn Swedish when their multilingualism is being utilized in their education. This means that students' multilingualism promotes language development.

I dag är det väldigt vanligt att SVA-elever undervisas i samma grupp som SV-elever, dvs. i samma klassrum, vilket kan innebära att lärarna inte har utbildning i språkutvecklande arbetssätt för SVA-elever. Utifrån kvalitativa och kvantitativa ansatser undersökte vi språkutvecklande arbetssätt vid andraspråksinlärning i årskurs 4–6. Genom semistrukturerade intervjuer via videosamtal undersökte vi vad sex mellanstadielärare använder för undervisningsstrategier för att främja elevernas språkutveckling, och genom en digital enkät som besvarades av 30 SVA-elever tog vi reda på elevernas erfarenheter och vilka undervisningsstrategier de önskar att lärarna ska använda. Undervisningsstrategier som lärarna använder som stöds av litteratur och teori är cirkelmodellen, digitala artefakter, modersmål som resurs och sociala samspel (muntliga aktiviteter). En viktig slutsats i vår studie är att modersmål som resurs är en effektiv strategi att använda i arbetet för att främja språkutvecklingen hos andraspråkselever, men de två lärare som inte hade utbildning i SVA höll fast vid enspråkighetsnormen. Eleverna önskar att läraren tillämpar fler muntliga aktiviteter i undervisningen samt att de ska få använda sina modersmål i undervisningen. Vad gäller förberedelseklass anser de lärare som har erfarenhet av att arbeta i förberedelseklass att det ger mycket stöttning, men att eleverna kan känna sig utanför, och de flesta eleverna svarade i enkäten att de kände sig utanför när de gick förberedelseklass.

Flera gymnasieskolor i Malmö inleder studierna för elever i åk 1 med ett gemensamt läsprojekt, där elever läser självvalda skönlitterära böcker under åtminstone en timme per dag under lektionstid i ungefär tre veckor.Syftet med mitt arbete var att undersöka om intensivläsning av skönlitteratur har någon positiv påverkan på elevernas ordkunskap samt vilka skillnader i resultat finns det mellan andraspråkselever som få modersmålsundervisning och de elever som inte får det.För att få svar på dessa frågor har jag använt mig av samma kvalitativa ordkunskapstest före och efter intensivläsningen samt en enkätundersökning med frågor om elevernas språkliga bakgrund.Resultatet visar att läsning av en bok även under en kort tid kan ha, bland andra faktorer, en positiv inverkan på andraspråkselevernas ordförståelse. De flesta eleverna visar någon förbättring av sin ordförståelse under en ganska kort tid. Även kontinuerlig modersmålsundervisning under grundskolestudier kan vara en positiv faktor i ordkunskapsutveckling i svenska, vilket också kan antydas i resultatet av min undersökning.Litteraturläsning spelar en stor roll i individens språkutveckling. Undersökningen som jag gjort för mitt examensarbete stärkte min övertygelse i att läsningens nytta inte kan överskattas och att med dess hjälp även på kort tid kan man åstadkomma en betydlig förbättring i elevernas ordförråd. Lärare i både svenska och i svenska som andraspråk bör känna till läsningens positiva inverkan på elevernas ordförråd och oftare använda sig av olika läsprojekt under sin undervisning.