Under vår utbildning upplever vi att vi har läst mycket om barns lärande i förskolan medan omsorgen inte alls har fått lika stor plats. Vi vill med denna undersökning ta reda om förskolan arbetar med att barn ska känns sig trygga i förskolan. Ser förskollärarna svårigheter med det uppdraget? Vi ville också att utomstående beteendevetare skulle bidra till undersökningen med sina tankar, förhoppningar och förväntningar på förskolan. Vi intervjuade därför fyra förskollärare, två psykologer och en socionom. Ett insamlat empiriskt underlag analyserades från ett anknytningsperspektiv. Det vi kan se är att de förskollärare vi intervjuade strävar efter att alla barn ska känna sig trygga i förskolan och att de ska lämna förskolan med positiva erfarenheter från personalen som arbetar där. Psykologerna och socionomerna ansåg att förskolan kan verka kompensatoriskt för barn med dålig anknytning. Det är relationen till personalen som är viktig för anknytningen. De ansåg att det var viktigt för barns utveckling och anknytning att personalen hade kunskap om anknytning och hur olika former av otrygg anknytning kan visa sig. Vi kan se att förskollärarna arbetar på ett sätt som stämmer överens med de utomstående beteendevetarnas förhoppningar om förskolan.

Denna studie inriktar sig på att undersöka hur förskolepersonal förhåller sig till och arbetar med  introduktionen i förskolan. Studien är en kvalitativa studie som grundar sig i sex stycken semistrukturerade intervjuer, som gjort på olika förskolor. Intervjupersonerna som deltog i studien är pedagoger som i sin verksamhet arbetar med att introducera små barn i förskolan samt har erfarenhet av olika introduktionsmetodik. Baserat på tidigare forskning som nämns i studien, har man upptäckt att introduktion är en komplex process. För att uppnå trygg introduktion samt för att barnen ska få en bra tid på förskolan krävs det tid och engagemang från de vuxna. Tidigare forskning lyfter också att barnets trygghet i förskolan skapar möjligheter för barnet att utforska och leka vilket i sin tur leder till ett livslångt lärande. Det insamlade materialet analyserades utifrån den sociokulturella teorin och anknytningsteorin som gav oss både sociala och psykologiska aspekter. Vår tolkning av resultaten i studien gav oss insyn att det finns vissa aspekter som väger tyngre än andra. Introduktionen är en individuell process och bör anpassas efter varje enskilt barn. Att bygga tillitsfulla relationer är avgörande för att skapa en trygghet på förskolan. Genom en god samverkan med vårdnadshavare samt tydliga strategier, förhållningssätt och rutiner grundar en god introduktion i förskolan.

Jag har valt att skriva en studie om trygghet i förskolan i syfte att bidra med kunskap om trygghet på yngreavdelningar. Studiens resultat är framtaget genom semistrukturerade intervjuer för att få svar på hur förskollärare beskriver sin syn på vad trygghet inom förskolan innebär, hur de arbetar med trygghet i förskolan och vilka utmaningar de ser i arbetet med trygghet i förskolan. Resultatet visar att trygghet är grunden i all pedagogisk verksamhet och att förskollärarna behöver vara närvarande och lyhörda för att kunna hålla barnens anknytningssystem i viloläge. De yngsta barnen i förskolan visar trygghet genom att våga gå ifrån förskollärarna och utforska omgivningen och leka. De vågar även delta i olika aktiviteter, prova nya saker och ta egna initiativ. Introduktionen ses som en viktig del i förskollärarnas arbete med tryggheten där man är överrens om att en föräldraaktiv introduktion är att föredra. Den största utmaningen i arbetet med barns trygghet i förskolan är personalantalet i förhållande till antal barn i barngruppen. / I have chosen to write a study about safety in preschool in purpose of contributing the knowledge about safety in junior departments. The results of this study were developed through semi-structured interviews in order to answer how pre-school teachers describe their perceptions of safety in preschools, how they work with pre-school safety and the challenges they face in the work of safety in preschool. The result shows that safety is the foundation of all educational activities and that the preschool teachers need to be present and responsive, if they will manage to keep the children's connection system in hibernation. The youngest children in preschool show that they feel safe when they dare to leave the preschool teachers in order to explore the surroundings. They also dare to participate in different activities, try new things and take their own initiatives. The introduction is seen as an important part of the preschoolers' work with safety, where one agrees that a parental active introduction is preferable. The biggest challenge in the work with child safety in preschool is the number of staff in relation to the number of children in the child group.

Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om förskollärares erfarenheter av och arbete med introduktion för barn i förskolans verksamheter. Fyra förskollärare intervjuades på samma förskola men som arbetade på olika avdelningar. Semistrukturerade intervjuer användes som metod. Resultatet visar att genom att inspireras av samtliga introduktionsmodeller kan det gynna barnets välbefinnande. Även att anpassa introduktionen efter barnets individuella behov för barnets trygghet och anknytnings skull. Ett resultat som framkom var att trygghet är det mest väsentliga under introduktionen. Även vårdnadshavarens trygghet visade sig vara väsentligt för att skapa en god samverkan mellan hem och förskola. En god samverkan skapar förutsättningar för barnets välbefinnande och trygghetsskapande. En viktig slutsats i denna studie blev att anpassa introduktionen efter barnets och vårdnadshavarens individuella behov för att på så sätt skapa trygghet och anknytningsrelationer för barnet. / The purpose of this study was to contribute with knowledge about preschool teachers' experiences of and work with introduction for children in preschool activities. Four preschool teachers were interviewed at the same preschool but who worked in different departments. Semi-structured interviews were used as method. The result shows that by being inspired by all the introduction models, it can benefit the child's well-being. Also adapting the introduction to the child's individual needs for the sake of the child's safety and attachment. One result that emerged was that safety is the most essential thing during the introduction. The safety of the parent also proved to be essential to create a good collaboration between home and preschool. A good collaboration creates conditions for the child's well-being and creating safety. An important conclusion in this study was to adapt the introduction to the individual needs of the child and parent in order to create safety and attachment relationships for the child.

Med denna vetenskapliga essä presenterar jag först situationer ur det praktiska arbetet i förskolan och reflekterar sedan över dessa situationer med hjälp av bland annat tidigare forskning, barnkonventionen och läroplanen. Mitt dilemma handlar om hur jag som pedagog förhåller mig till barns skiftande vistelsetider och hur mitt arbete kring föräldrasamverkan och läroplanen ser ut. Å ena sidan vill jag redogöra för allt det positiva med förskolans verksamhet, men å andra sidan vill jag inte försumma föräldrarnas viktiga roll för barnen. Syftet med essän är att undersöka hur jag som pedagog påverkar föräldrarna och deras barns vistelsetider med hjälp av bland annat förskolans läroplan. Denna essä handlar även om hur läroplanen förväntas användas för att höja förskolans status inför föräldrar och samhälle. Jag belyser även hur läroplanen kan användas i samverkan mellan hem och förskola och reflekterar över dess för och nackdelar. Reflektionerna i essän tar även upp de förväntningar som finns i samhället, att barnen ska tillbringa mycket tid i förskolan för att de ska vara väl förberedda inför skolstart. Jag nämner och reflekterar även över de barn som knappt spenderar någon tid alls i förskolan. Jag lyfter mina egna värderingar från min berättelse som jag kopplar ihop med anknytningsteorin och utifrån den reflekterar jag över barnens vistelsetider i förskolan redan från låg ålder. Läroplanen är under ett skifte och jag jämför delar från den äldre läroplanen med delar från den nya läroplanen som handlar om samverkan mellan hem och förskola. I min slutsats framkommer att läroplanen är tolkningsbar och i vissa avseenden även otydlig, vilket i sig gör att det kan bli problematiskt i arbetet med föräldrasamverkan. Dilemmat över hur förskolan presenteras inför föräldrarna kan, utifrån min slutsats, även grunda sig i brist på andra styrdokument som kan erbjuda en bredare grund att som pedagog luta sig tillbaka mot. / With this scientific essay, I first present situations from the practical work in preschool and then reflect on these situations with the help of, among others, previous research, the Convention on the Rights of the Child and the curriculum. My dilemma concerns the way in which I, as an educator, deal with children's changing residence times and how my work with parental collaboration and the curriculum looks like. On the one hand, I want to describe all the positive things about the preschool's activities, but on the other hand I do not want to neglect the parents' important role for the children. The purpose of the essay is to investigate how I, as an educator, affect the parents and their children's residence times by means of, among other things, the preschool's curriculum. This essay also considers how the curriculum is expected to be used in elevating the preschool's status for the parents and society. I also highlight how the curriculum can be used in the collaboration between home and preschool and reflect on its pros and cons. The reflections also address the expectations that exist in society, according to which the children should spend a lot of time in preschool in order for them to be well prepared for school start. I even scrutinize my own values ​​from the situations, which I associate with attachment theory, and, on the basis of that, I reflect on the residence times in preschool of children of very young age. The curriculum is currently undergoing a shift and I compare the paragraphs on the collaboration between home and preschool from the old curriculum with those from the new curriculum. In my conclusion, it is revealed that the curriculum is interpretable and, in some respects, also unclear, which in itself means that it can become problematic for parental collaboration. Based on my conclusion, the dilemma over how the preschool is presented to the parents could be founded on a lack of other governing documents that would offer a broader basis for pedagogues to rely on.

Detta är en studie kring ”hur pedagoger som arbetar med de yngsta barnen ett till tre år på förskolan, ser på barnen i den etablerade barngruppen under inskolning?” Undersökningen har valt att titta på de yngsta barnen i förskolan, ett till tre år under en period på tolv veckor. Studien har använt sig av en kvantitativ undersöknings metod i form av enkäter som mailades ut till 36 pedagoger på sex olika förskolor i en ort i Skåne. Undersökningen har valt att titta på hur många barn som är inskrivna på avdelningen, samt hur många barn som inskolas under en period på tolv veckor. Pedagogerna fick i enkätundersökningen förhålla sig till olika påståenden som innehöll frågor om hur pedagogen upplevde barnen i barngruppen under inskolning, i förhållanden till verksamheten, pedagogen i sin pedagogiskaroll, samt kring barnens beteende. Resultatet för undersökningen redovisas i form av olika diagram som visar en sammanställning av pedagogernas enskilda svar. Teorin som ligger till grund för arbetet är anknytningsteorin som fokusera på vikten av att pedagoger har goda kunskaper om vilken nytta teorin spelar hos de yngsta barnen i deras relationsskapande. Anknytningsteorins utgångs-punkter ligger till grund när ett barn skapar en tryggrelation med en annan vuxen än föräldrarna. Vad blir det för effekter för barnen i förskolan, när deras trygga relationer sätts på prov varje gång ett nytt barn inskolas till gruppen på avdelningen. Vad säger tidigare forskning kring barngruppen, stress hos barn och pedagogens roll som anknytningsperson? Dessa aspekter kommer vara i fokus och sättas i sammanhang till undersökningens resultat. Resultatet för studien ”hur ser pedagoger förändringar på barnen i barngruppen under inskolning?” För att besvara frågeställningarna har studien tittat på tre aspekter verksamheten under inskolning, vad uppvisa barnen i barngruppen under inskolning, samt hur pedagoger upplever sig i sin pedagogiska roll under inskolning.  Resultatet visar att pedagoger använder verksamhetens miljöer och resurser i den utsträckning det går under inskolning. Pedagogerna gör även aktiva val för barnen i barngruppen under inskolning exempelvis utnyttja avdelningens alla rum för lek, delar barnen i mindre grupper m.m. Studien visar trots pedagogernas ansträngningar att barn i barngruppen uppvisar ett aggressivt eller utåtagerande beteende, ökat behov av stöttning och gör mer anspråk efter sina föräldrar, barn visar även tecken på trötthet och ledsamhet. Pedagogerna upplever sig själva inte räcka till för alla barn exempelvis i att möta deras behov av närhet m.m.

SAMHÄLLETS UTVALDA FÖRÄLDRAREN KVALITATIV STUDIE GÄLLANDE DET LÄMPLIGA FAMILJEHEMMET ANNA WELINWelin, A. Samhällets utvalda föräldrar. En kvalitativ studie gällande det lämpliga familjehemmet. Examensarbete i Socialt arbete, 30 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för Socialt arbete, 2018.Abstrakt: Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som uppfattas vara ett lämpligt familjehem utifrån de känslomässiga behov familjehemsvården ska fylla för de placerade barnen. Kvalitativa intervjuer har gjorts med tio personer som har lång arbetslivserfarenhet inom svensk familjehemsvård. Resultatet visar att det lämpliga familjehemmet har en egen trygg anknytning och ett känslomässigt överskott som gör att barnen kan tryggas. Det lämpliga familjehemmet upplever tillvaron begriplig, hanterbar och meningsfull och kan förmedla känslan till de placerade barnen. När samhället väljer familjehem till barn, väljs också förebilder. Familjehemsvård är inte automatiskt god vård för barn – den förutsätter lämpliga familjehem. Annars riskeras barnens hälsa och förmåga att hantera tillvaron, såväl under barndomen som i vuxenlivet.Resultatet visar också att barnen som familjehemsplaceras ofta har omfattande känslomässiga behov. Det är vanligt att barnen har psykiatriska diagnoser och beteendestörningar. De placerade barnens mående har försämrats över tid. Samtidigt råder stor brist på lämpliga familjehem. På kort tid har antalet barn i familjehemsvård fördubblats, bl a till följd av de ensamkommande barnen som kommit till Sverige. När kommunerna inte själva klarat av att hitta lämpliga familjehem har privata företag anlitats. Familjehemsutredningarna ser väldigt olika ut. Ett familjehem som bedömts olämpligt av en kommun - kan bedömas lämpligt av en annan. De ”godkända” familjehemmen kan därmed ha mycket olika kvalitet, vilket påverkar vården av barnen som placeras.Det råder stort missnöje gällande hur familjehemsvården är organiserad. Större samordning gällande rekryteringsinsatser efterlyses, liksom bättre villkor för familjehemmen och socialsekreterarna. Andra förbättringar som önskas är ökad kontroll av de privata företagens verksamhet samt ökad forskning inom familjehemsvården, inte minst gällande hur familjehemmens lämplighet bör utredas. Nyckelord: Anknytningsteorin, barn i dygnsvård, existentialismen, familjehem, familjehemsvård, föräldraförmåga, känsla av sammanhang / SOCIETY´S SELECTED PARENTS A QUALITATIVE STUDY RELATING TO THE SUITABLE FOSTER HOME ANNA WELINWelin, A. Society´s selected parents. A qualitative study relating to the suitable foster home. Degree project in social work, 30 p. Malmö University: Faculty of health and society, Department of Social work, 2018.Abstract: The purpose of the paper is to investigate what is considered to be a suitable foster home based on the emotional needs that the foster care needs to fill for the placed children. Qualitative interviews have been conducted with ten people who have long working experience in Swedish foster care. The result shows that the suitable foster home have their own safe connection and an emotional surplus that allows children to be safeguarded. They experience existence comprehensible, manageable and meaningful and can convey the feelings to the placed children. When society chooses foster homes for children, role models are also chosen. Foster care is not automatically good care for children - it requires suitable foster homes. Otherwise, the children's health and ability to handle life, both during childhood and in adulthood, are at risk.The result also shows that children in foster homes often have extensive emotional needs. It is common for the children to have psychiatric diagnoses and behavioral disorders. The psychological mood of the children has deteriorated over time. Simultaneously, there is a great lack of suitable foster homes. In a short period of time, the number of children in foster care has doubled, partly as a consequence of single-parent children who came to Sweden. When the municipalities have not managed to find suitable foster homes, private companies have been hired. The investigations regarding the suitability of the foster homes look very different. A foster home that is assessed directly inappropriate by a municipality can be appropriately assessed by another. The "approved" foster homes can therefore have a very different quality, which affects the care of the children placed in foster homes.There is great dissatisfaction regarding how foster care services are organized. Greater coordination regarding recruitment efforts is sought, as well as better conditions for foster homes and social security officers. Other improvements that are desired include increased control of the private companies' operations and increased research in foster care, not least regarding the way in which the foster home suitability is to be investigated.Keywords: attachment theory, children in day care, existentialism, foster care, foster home, parenting, sense of context

Den här studien handlar om anknytning till barn som inte kan det svenska språket och har ett annat modersmål än svenska. Ämnet valdes utifrån att det har varit väldigt aktuellt de senaste åren, och specillt i förskolans värld. Jag vill ta reda på om förskollärare upplever svårigheter att skapa anknytning till barn när de inte förstår det svenska verbala språket. Syftet med studien handlar delvis om att undersöka hur förskollärare upplever språkets betydelse vid anknytning till barn som inte kan det svenska språket och har ett annat modersmål än svenskan. En annan del av syftet handlar om att ta reda på vilka strategier förskollärare använder sig av i samspelet med de här barnen för att utveckla deras språk och skapa en anknytning till dem. Den teoretiska grunden är anknytningsteorin och språkets betydelse. Tidigare forskning har visat att det är viktigt med en trygg relation mellan förskollärare och barn samt att en god kommunikation kan bidra till en ökad trygghet men även att denna vinkeln inte studerats särskilt mycket. För att besvara studiens frågeställningar använde jag mig utav den kvalitativa forskningsmetoden och genomförde semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare från olika förskolor i två olika orter. Denna uppsats visar att anknytning och språk hör samman. Dock behöver inte det alla gånger handla om det verbala språket utan  det kan även vara kroppsspråk, bildstöd och andra medel som finns för att skapa en god anknytning.

När barn börjar i förskolan kan det innebära en stor omställning där barnen får möjligheter till att skapa nya relationer. Relationerna som utvecklas i förskolan kommer att ligga till grund för barns välbefinnande. Syftet med studien är att undersöka och bidra med kunskaper om hur pedagoger arbetar för att stödja trygga relationer/anknytning till barn i åldern 1–3 år, samt hur pedagoger svarar på barns behov av trygghet i utforskandet under leksituationer. Två kvalitativa metoder tillämpades; strukturerade icke-deltagande observationer, samt semistrukturerade intervjuer. Anknytningsteorin tillämpades genom en tematisk analysmetod. Resultatet i studien visade att pedagogernas strategier var grundläggande för hur trygga relationer ska utvecklas till barnen. Pedagogerna tillämpade och berättade att den viktigaste strategin var lyhördhet, närvaro och anpassningsbarhet för att möta barnens kontaktsökande. Vår slutsats är att pedagogernas relationsarbete visade sig ha betydelse för barns välmående och för barns lek. Förskollärarna synliggör anknytningens olika aspekter som beskrivs vara grundläggande i hur barns relationer utvecklas, alla barns relationer ser olika ut och utvecklas på olika sätt. Vidare tar även förskollärarna upp hur viktigt det är att relationsskapandet ska ske på barns villkor för att en trygg relation ska vara möjlig. / When children start preschool, it involves a big adjustment where the children get opportunities to create new relationships. The relationships that develop in preschool will form the basis of the child's development and their well-being. The purpose of the study is to examine and contribute knowledge about how preschool teachers work to promote safe relationships with children in the age of 1–3 years old, as well as how preschool teachers respond to children's needs for security in the exploration during free play. Two qualitative methods were applied: structured non-participatory observations, as well as semi-structured interviews. The attachment theory was applied through a thematic analysis method. The results of the present study showed that the preschool teachers strategies were fundamental of how secure relationships should develop to the children. The preschool teachers applied and said that the most important strategy was sensitivity, presence, and adaptable preschool teachers to meet the children's contact-seeking. Our conclusion is that the preschool teachers relationship work proved to be important for children's well-being and for children's play. The preschool teachers describe the various aspects of attachment that are fundamental in how children's relationships develop. All children's relationships look different and develop in different ways. The preschool teachers want to highlight that the relationship must take place on the child's terms in order so a secure relationship can be possible.