Syfte Syftet är att undersöka hur begreppet Ansvarsfullt uppträdande i yrkesutövandet tolkas av lärare, handledare och elever och jämföra svaren mellan grupperna. Vad har skolverket egentligen för tankar med meningen ”Ansvarsfullt uppträdande i yrkesutövandet”? Frågan är om begreppet tolkas på samma sätt av lärare, handledare och elever?   Metod och resultat Kvalitativ metod med djupintervjuer har gjorts med sex elever, fyra handledare och fyra floristlärare och resultatet kom att handla mycket om olika kompetenser. Kompetenser är någonting som vägs in i begreppet ”Ansvarsfullt uppträdande i yrkesutövande”(Skolverket, 2011) genom att de intervjuade eleverna, handledarna och lärarna relaterar till begreppet ”kompetens” – att vara kunnig i sitt yrke både praktiskt, teoretiskt och socialt och ta det ansvar som det innebär. Eftersom floristyrket är ett hantverksyrke och ett säljaryrke där det krävs stor kunnighet i både sitt hantverk och försäljning, krävs kompetens. Inte bara att kunna sitt hantverk utan den sociala förmågan/kompetensen väger tungt. Att social kompetens är lika viktigt som yrkeskunnande måste förmedlas till eleverna så att de förstår vad som förväntas av dem. När de väl förstått det har de kommit en bit på väg mot målet.

<p>2014-05-12</p>

Huvudsyftet med denna studie är att undersöka om medelstora till stora företag inom svensk industri känner till begreppet Ansvarsfull Forskning &amp; Innovation och om dessa företag använder detta verktyg eller något liknande verktyg i sina innovationsprocesser med koppling till hållbarhet.  Samt undersöka potentialen för standardisering av RRI. Denna uppsats använder en kvalitativ metod med intervjuer som är semistrukturerade för att samla in data. Efter att ha analyserat insamlade data och teoretiska referensramverk som resulterat i slutsatsen att det finns goda förutsättningar för standardisering av RRI i svensk industri finns det också faktorer som försvårar implementeringen. När det gäller ”CSR vs RRI” visar denna studie att CSR får mer status i svenska industrier än RRI. För framtida arbete med denna fråga rekommenderar denna studie att identifiera orsaken till den osäkerhet som cirkulerar implementeringen av RRI-verktyg, och även att undersöka om denna osäkerhet finns inom företagets ramar eller om det är själva verktyget som är ofullständigt.

Alkoholkonsumtion är särskilt skadligt för unga alkoholkonsumenter och det finns ett tydligt samband mellan alkoholkonsumtion och våldsbrottslighet. Den svenska alkoholpolitiken avser därför att skydda ungdomar från alkohol, bland annat genom en åldersgräns för att serveras alkohol på restaurang. Denna studie syftar till att kartlägga serveringsbenägenheten av alkohol till unga i Skåne, och urskilja om några faktorer vid köptillfället är av särskild betydelse för att serveras alkohol. Datainsamlingen har genomförts av ungdomar som försökt beställa alkohol på restauranger utan att uppvisa legitimation för serveringspersonalen. Ansvarsfull alkoholservering är en etablerad arbetsmetod som används i Sverige som bygger på samverkan mellan framförallt kommun, polis och krögare. Arbetet med Ansvarsfull alkoholservering syftar till att minska våld och andra alkoholrelaterade skador samt att motverka servering av alkohol till märkbart berusade och minderåriga personer på restauranger. I Skåne uppger en majoritet av kommunerna att de (i varierande grad) arbetar utifrån metoden. Resultatet visar att serveringsbenägenheten av alkohol till unga i Skåne är hög. I 92 procent av köpförsöken serverades alkohol till ungdomarna. Beställarens kön tycks vara av viss betydelse för alkoholserveringen, då samtliga av de köpförsök som nekades genomfördes av kvinnliga ungdomar. Undersökningen visar också att samtliga av de köpförsök som genomfördes på restauranger som hade entrépersonal lyckades, vilket tyder på att kontrolleringsansvaret av gästens ålder tycks förskjutas från serveringspersonalen som har det juridiska ansvaret till entrépersonalen, trots att entrépersonalen inte har något formellt kontrollansvar. Att serveringsbenägenheten av alkohol till unga vuxna i Skåne är hög trots att nästan samtliga kommuner anger att de arbetar med ansvarsfull alkoholservering är bekymmersamt och indikerar behovet av att utvärdera hur kommunernas arbete med ansvarsfull alkoholservering i Skåne bedrivs. / Alcohol consumption is particular harmful for young alcohol consumers, and there is clear evidence for a relationship between alcohol consumption and violence. Therefore, the Swedish alcohol policy aims to protect youths from alcohol, through among other things, an age-limit to be served alcohol at a restaurant. This thesis aims to study the propensity to serve young adults in Skåne county alcohol at restaurants and distinguish if any variables within the purchase- attempt are of certain importance for being served alcohol or not. The data collection has been done by young adults who has been trying to buy alcohol without showing identification to the waiting staff. Responsible beverage service (RBS) is an established method used in Sweden based on cooperation between municipality, police and restaurant managers. The RBS aims to reduce violence and other alcohol related problems and counteract alcohol-serving to apparent drunk and under-aged people at restaurants. Most of the municipalities in Skåne state that they (at least to a certain degree) works with RBS. The results show a high serving-propensity of alcohol to young adults in Skåne. The youths got served alcohol in 92 percent of the purchase-attempts. The gender of the buyer seems to be of some significance for the outcome since all of the refused alcohol- servings were made towards female buyers. Furthermore, the study illustrates that all of the purchase-attempts made where entrance-staff attended was “successful”. This interprets that the control responsibility, which by law is the serving-staffs obligation, seems to be renounced to the entrance-staff although they have no formal responsibility. The fact that the serving propensity of alcohol to young adults without controlling identification in Skåne is high, despite almost all of the municipalities last years have stated they work with RBS is distressing and indicates the need for a process-evaluation of the RBS work in the municipalities in Skåne county.

<p> </p><p>Företagsetik är ett ämnesområde som fått allt större uppmärksamhet under senare år. Med företagsetik menas studier av företags aktiviteter, beslut och situationer där frågor om rätt och fel behandlas. Sådana frågor brukar ofta indelas i miljöfrågor, sociala frågor och ekonomiska frågor.</p><p>Detta är en studie med både en kvalitativ och en kvantitativ ansats som tar sikte på hur kommunikationen av företagsetiska frågor utvecklats under åren 1999-2008. För att ta reda på detta gör vi innehållsanalyser av årsredovisningar och separata etiska rapporter för de tio största börsbolagen i Sverige. Vi låter dessa publikationer representera företagens totala etiska kommunikation. Innehållsanalysen sker med hjälp av ett kategorischema som täcker många olika delar av företagens kommunikation av ansvarsfullt företagande.</p><p>Undersökningen visar att den etiska kommunikationen växt kraftigt under tidsperioden och att de flesta av de undersökta företagen idag bedriver ett väl utvecklat etiskt arbete. Kommunikationen har utvecklats från att år 1999 till största del adressera miljöfrågor till att år 2008 inkludera både sociala och ekonomiska frågor. Kommunikationens omfattning har ökat och en majoritet av företagen publicerar utöver årsredovisningen även en separat rapport som beskriver deras ansvarstagande. Tio år tidigare publicerade inget av de undersökta företagen en sådan separat rapport.</p><p>Företagen säger sig idag ta ett större ansvar för sin verksamhet och sin omvärldspåverkan. Företagen kommunicerar sitt arbete på ett mer utförligt sätt och en mer enhetlig begreppsapparat används för att beskriva det ansvarsfulla företagandet. Utvecklingen kan således sägas vara positiv ur kommunikationshänseende, då de intressenter som kommunikationen adresserar lättare kan skapa sig en bild av företagens arbete med dessa frågor idag än vad fallet var för tio år sedan.</p><p> </p>

Företagsetik är ett ämnesområde som fått allt större uppmärksamhet under senare år. Med företagsetik menas studier av företags aktiviteter, beslut och situationer där frågor om rätt och fel behandlas. Sådana frågor brukar ofta indelas i miljöfrågor, sociala frågor och ekonomiska frågor. Detta är en studie med både en kvalitativ och en kvantitativ ansats som tar sikte på hur kommunikationen av företagsetiska frågor utvecklats under åren 1999-2008. För att ta reda på detta gör vi innehållsanalyser av årsredovisningar och separata etiska rapporter för de tio största börsbolagen i Sverige. Vi låter dessa publikationer representera företagens totala etiska kommunikation. Innehållsanalysen sker med hjälp av ett kategorischema som täcker många olika delar av företagens kommunikation av ansvarsfullt företagande. Undersökningen visar att den etiska kommunikationen växt kraftigt under tidsperioden och att de flesta av de undersökta företagen idag bedriver ett väl utvecklat etiskt arbete. Kommunikationen har utvecklats från att år 1999 till största del adressera miljöfrågor till att år 2008 inkludera både sociala och ekonomiska frågor. Kommunikationens omfattning har ökat och en majoritet av företagen publicerar utöver årsredovisningen även en separat rapport som beskriver deras ansvarstagande. Tio år tidigare publicerade inget av de undersökta företagen en sådan separat rapport. Företagen säger sig idag ta ett större ansvar för sin verksamhet och sin omvärldspåverkan. Företagen kommunicerar sitt arbete på ett mer utförligt sätt och en mer enhetlig begreppsapparat används för att beskriva det ansvarsfulla företagandet. Utvecklingen kan således sägas vara positiv ur kommunikationshänseende, då de intressenter som kommunikationen adresserar lättare kan skapa sig en bild av företagens arbete med dessa frågor idag än vad fallet var för tio år sedan.

I denna studie undersöks hur fritidshemslärare tolkar sitt uppdrag rörande ansvarsfull och säker kommunikation i digitala sammanhang specifikt kopplat till sociala medier, för att hjälpa barnen hantera det de möter i sin vardag. Studien ämnar också att belysa hur fritidshemslärare konkret arbetar med området gällande säker och ansvarsfull kommunikation i digitala sammanhang kopplat till sociala medier. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer där sex respondenter gavs möjlighet att uttrycka sina tankar utan givna svarsalternativ. Resultatet analyserades sedan utifrån John Dewey teorier om individ och utbildning och visade att uppdraget kring säker och ansvarsfull kommunikation i digitala sammanhang kopplat till sociala medier är ett tolkningsbart uppdrag. Dessutom visade resultatet att tolkningen är komplex på grund av olika påverkningsfaktorer såsom tex fritidshemslärarnas egna intressen och förkunskaper kring sociala medier. Resultaten visade att det konkreta arbetet kring sociala medier med barnen främst består av dialog med problembaserade diskussionsfrågor. Det konkreta arbetet beskrivs antingen som systematiskt eller spontant men med liknande innehåll. Dessutom framkommer resultat som antyder att det konkreta arbetet delvis styrs av det behov den aktuella barngruppen anses ha.

Syftet med examensarbetet är att genom intervjuer undersöka vilka erfarenheter elever har kring elevinflytande i gruppsammansättning. Detta genom att ta reda på hur eleverna tänker kring lärarsammansatta grupper respektive elevsammansatta grupper. Vidare är syftet att undersöka hur eleverna uppfattar lärarnas intention kring att sätta samman grupper. Urvalet i min undersökning är två skolor där jag intervjuade elever i skolår 3 och skolår 9, detta för att se på likheter och skillnader i deras erfarenheter kring ämnet. Utifrån läroplanens intentioner kring samspel undersöker jag elevernas erfarenheter kring att känna trygghet i en grupp. Påverkas elevinflytandet beroende på vem som sätter samman gruppen? Resultatet av undersökningen visar att eleverna inte fick det inflytande över gruppindelning som de önskade, detta uttryckte eleverna var viktigt för att ha möjlighet att känna ansvar och trygghet i klassrummet. Resultatet visar att trygghet i gruppen ger eleverna större möjlighet att våga argumentera och diskutera åsikter med varandra. Min slutsats är att det finns flera aspekter på grupparbete som redskap för lärande men där lärandet kan bero på vem som sätter samman gruppen. Slutsatsen är att lärare och elever bör reflektera över vilket elevinflytande som sker i skolan för att ständigt ställa sig frågan varför och för att eleverna ska få möjlighet att påverka gruppsammansättning.

Offentlig upphandling är ett stort och betydelsefullt ämne i samhället. Det finns ingen officiell statistik över hur stor den offentliga marknaden är, men Doublecheck menar att det sammanlagda värdet överstiger 1000 miljarder kronor, om siffror från både kommuner och landsting slås ihop. Det finns flera frågor angående upphandlingens effektivitet och däri frågan som denna uppsats kommer att beakta – sociala hänsyn. Det finns ännu ingen entydig definition av begreppet sociala hänsyn. Det kan innefatta både arbetsrättsliga frågor, etiska frågor och frågor om jämställdhet och diskriminering. Vi kommer i denna uppsats att beskriva vad som är karaktäristiskt för begreppet sociala hänsyn.Uppsatsens huvudsakliga syfte är att synliggöra vilka juridiska möjligheter det finns att, enligt svensk upphandlingslagstiftning, ställa krav på sociala hänsyn. Den praxis som utvecklats i Sverige innebär en mycket snäv tolkning av regelverket, vilket lett till att sociala hänsyn sällan beaktats. Det är många som tror att EU-direktiven förbjuder annan hänsyn är strikt ekonomisk. Detta trots att det uttryckligen står i EU:s upphandlingsdirektiv att sociala hänsyn får beaktas vid offentliga upphandlingar. Sveriges upphandlingslagstiftning är anpassad till EU:s upphandlingsdirektiv och det finns i dagsläget två möjligheter i LOU att beakta sociala hänsyn i offentliga upphandlingar. Enligt 6 kap. 13 § LOU får en upphandlande myndighet ställa särskilda sociala villkor för hur ett upphandlingskontrakt ska fullgöras. Enligt 1 kap. 9 a § LOU, som tillkom år 2010, bör upphandlande myndigheter beakta sociala hänsyn om upphandlingens art motiverar detta.En offentlig upphandling går igenom ett flertal faser innan kontraktet tilldelas det vinnande anbudet. De bestämmelser som finns är inte tydliga gällande när i upphandlingsprocessen kraven ska införlivas. Innan en upphandling påbörjas gör man en s.k. behovsanalys och för att lättare kunna skriva ett bra förfrågningsunderlag och en tydlig kravspecifikation kan det vara bra att, redan i detta skede, ta ställning till om (och i så fall när) sociala hänsyn ska beaktas. Det råder dock delade meningar om detta och vi ska beskriva vad som sagts och tyckts i frågan och därefter reflektera över vad vi anser är lämpligast.Vi kommer i denna uppsats att redovisa både positiva och negativa konsekvenser som beaktandet av sociala hänsyn medför. Sedan kommer vi att sammanfatta och reflektera över vad som väger tyngst och hur myndigheter bör agera därefter. Att beakta sociala hänsyn kan leda till att arbetslösheten och diskriminering minskar och att jämställdhet och social integration ökar. Även om beaktandet av sociala hänsyn är menat att leda till en god affär finns det även negativa konsekvenser. En förutsättning för att offentlig upphandling ska leda till en god ekonomisk affär är att konkurrensen på marknaden fungerar bra. Både Sverige och EU reglerar offentlig upphandling för att undvika snedvriden konkurrens. Ställer den upphandlande myndigheten allt för hårda krav på leverantörerna finns en risk att färre anbud inkommer, vilket i sin tur leder till minskad konkurrens. För höga krav kan dessutom innebära att mindre företag inte har möjlighet att uppfylla dem och att de därför inte kan delta i upphandlingen. Det är därför det är viktigt att se till att de krav som ställs är proportionerliga och att myndigheten inte förbiserkonkurrensen. En annan negativ konsekvens är att det kan leda till högre kostnader att upphandla på ett socialt ansvarsfullt vis. Offentlig upphandling sker med skattebetalarnas pengar och det är därför viktigt att myndigheter prioriterar rätt. Därför är det inte positivt om kostnaderna för upphandling skulle öka markant. Dock leder beaktandet av sociala hänsyn till en ”godare affär” med högre kvalitet. Det gäller därför för myndigheter att prioritera på bästa sätt, så att sociala faktorer inte åsidosätts, samtidigt som kostnaderna inte blir allt för höga.

Responsible production is a subject of increasing importance for companies toadopt and communicate to their environment and many companies choose to implementenvironmental – and ethic considerations into their brand strategy. There is, however, adividing line between companies according to what extent they choose to implementresponsible production into their brand strategy and to which extent they choose tocommunicate it to their stakeholders and surroundings. It is the hypothesis about a dividingline that is the foundation for this essay and something we believed could be interesting forfurther analysis.The purpose of our essay is to find out how the brand strategy of a company is affected by theresponsible production and in what extent they communicate it to their environment. Byanswering those questions we hope to find out why some companies communicateresponsible production more actively than others.We have conducted in-depth interviews with the Swedish clothing companies; MariaWesterlind, Zion and Dem Collective and we have through our analysis reached interestingconclusions. It is evident that the more distinct the company positions itself regarding theenvironment, the more important the responsible production seems to be to the brand strategy.This affects in what way and to what extent the company chooses to communicate with thecustomers. In other words, the bigger environmental exposure and the bigger environmentalmarket possibilities the more important and more active the communication gets.Those companies that have responsible production as a primary brand value also tend tocommunicate this in greater extent than other companies although there is not always aconnection. The greater control the company has over the supply chain, the more distinct thecommunication becomes. The majority of the companies use external certifications as a formof sponsorship to get certain benefits. We also have noticed that the more distinct thecompany communicate their responsible production, the more important the extent of theinformation to the customer gets. / <p>Program: Textilekonomutbildningen</p><p>Uppsatsnivå: C</p>