Syftet med denna studie var att undersöka hur ett antal tjänstepersoners psykosociala arbetsmiljö har förändrats i samband med påtvingat distansarbete under Covid-19-pandemin och vilken effekt dessa förändringar haft på individernas psykiska välmående. Vidare syftade studien att undersöka hur individerna och organisationerna gått till väga för att anpassa sig till sagda förändringar. Karaseks och Theorells (1990) krav-, kontroll- och stöd-modell har tillämpats för att granska respondenternas upplevelser av arbetsrelaterad stress. I studien tillämpades en kvalitativ forskningsansats och data samlades in via semistrukturerade intervjuer. Respondenterna utgjordes av 10 tjänstepersoner inom den privata sektorn som valts genom bekvämlighetsurval. Deras upplevelser analyserades på grundval av tematisk analys och resulterade i totalt åtta teman. Det generella resultatet visade att distanseringen haft negativ effekt på upplevt socialt stöd. Förutsättningen att utforma en arbetsplats avskild från resterande delar av hemmet och adekvata stödsystem gynnade upplevelsen av självstyre och minskade nivåerna av arbetsrelaterad stress.

Syftet med studien var att undersöka arbetstagares upplevelser av distansarbetet under pandemin inom rekrytering- och bemanningsbranschen, och hur arbetssätten under pandemin har fått dem att vilja arbeta i framtiden. Studien var en kvalitativ fallstudie som byggde på samtal med elva arbetstagare (n=11). Samtalen grundades på en samtalsguide. Innan samtalen ägde rum utfördes ett pilottest där författarna fick en hint på hur en deltagare kunde komma att svara på ämnena i samtalet. I studien tillämpades en kombination av målinriktat bekvämlighetsurval och snöbollsurval. Samtalen transkriberades och analyserades med hjälp av en tematisk analys. Ur samtalen framkom det att arbetstagarnas upplevelser av omställningen till distansarbete kan beskrivas genom kvalitet, trivsel, arbetsmiljö samt önskat arbetssätt. Vid flera tillfällen framkom det att en faktor kunde upplevas på olika sätt. Studiens slutsatser var att arbetssätten under pandemin har ändrat arbetstagarnas tankesätt vad det gäller hur de önskar arbeta i framtiden samt att de nu efter pandemin kan se fler fördelar med det arbetssättet de hade under pandemin än det innan.

Syftet med undersökningen var att undersöka relationen mellan det psykologiska kontraktet och anställningsformen behovs- och tillsvidareanställning i ett bevakningsföretag genom en fallstudie. Respondenterna bestod av 46 personer där 23 var tillsvidareanställda och 23 var behovsanställda. Av de tillsvidareanställda var 70% män och 30% kvinnor. Respektive fördelning bland behovsanställda var 48% män och 52 % kvinnor. Medelåldern för behovsanställda var 30 år respektive 41 år för tillsvidareanställda. I fallstudien tillämpades en kvantitativ forskningsmetod. Enkäten som användes baserades på instrumentet Psychological Contract inventory (Rousseau, 2000). Datamaterialet analyserades med icke-parametriska analysmetoden Chi-två med Fisher’s exact test och Cramer’s V. Enligt den statistiska prövningen visade endast ett av åtta items ett samband mellan det psykologiska kontraktet och anställningsformen. Således gick det inte att urskilja ett tydligt mönster mellan det psykologiska kontraktet och anställningsformen behovs-och tillsvidareanställning. En förklaring till resultatet var sannolikt orsakat av själva tjänsteföretagets karaktär, där arbetsvillkor och arbetsinnehåll tillfredsställer både tillsvidare-och behovsanställda.

Syftet med studien var att undersöka hur de påtvingade omställningarna i skolorganisationer, till följd av pandemin, har påverkat rektorers yrkesroll och välmående i arbetet i en specifik kommun. Studien utfördes genom en kvalitativ forskningsansats innefattande semistrukturerade intervjuer. Ett bekvämlighetsurval tillämpades och totalt deltog nio rektorer, varav fem kvinnor och fyra män, i studien. Det insamlade materialet analyserades genom tematisk analys vilket resulterade i fyra huvudteman. Studiens resultat visade i sin helhet att rektorernas arbetsuppgifter hade förändrats till följd av pandemin. Det framkom även att majoriteten av rektorerna upplevde ett tillräckligt stöd samt att de överlag mått bra i sin yrkesroll under pandemin. Arbetsbelastningen uppgavs både ha ökat och minskat, där den ökade arbetsbelastningen orsakades av ett ökat arbetsmiljöarbete och den minskade belastningen delvis berodde på färre transportsträckor till följd av digitaliseringen. Studien visade att rektorer som får tillräckligt med stöttning i sin yrkesroll har förutsättningar att bibehålla sitt välmående i arbetet trots stora omställningar, där rektorernas arbetslivserfarenhet kan vara en bidragande faktor.

Syftet med studien var att undersöka upplevelser av effekter av oregelbundna arbetstider på balansen mellan arbete och privatliv hos anställda på en akutvårdsavdelning. Studien var av kvalitativ karaktär och delvis strukturerade intervjuer användes för att samla in data. Urvalet gjordes genom bekvämlighetsurval och snöbollsurval vilket resulterade i 10 kvinnliga deltagare i åldrarna 22–58 år. Det insamlade materialet analyserades genom en tematisk analys. Resultatet visade att oregelbundna arbetstider påverkade balansen mellan arbete och privatliv negativt och ledde till bortprioritering av fritidsaktiviteter, tid med familj och vänner samt brist på sömn och återhämtning. Samtidigt visade resultatet att respondenterna upplevde flertalet fördelar med att arbeta oregelbundna arbetstider men där nackdelarna var övervägande.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella samband mellan upplevt välbefinnande hos medarbetare under pandemin och deras inställning till att fortsätta arbeta på distans. Den syftade även till att undersöka om inställningen till fortsatt arbete på distans kunde påverkas av demografiska egenskaper som utbildningsnivå, ålder och kön. I studien tillämpades en kvantitativ forskningsmetodik. Urvalet bestod av 101 deltagare (65 kvinnor och 36 män mellan åldrarna 18-63 år), vilket anskaffades genom bekvämlighetsurval och snöbollsurval. Vid insamlingen av data användes välmåendeskalan (Carlbring, 2015) och inställningen till distansarbete-skalan (Statista, 2021). Insamlade data analyserades med hjälp av Pearson korrelationsanalys samt Independent Sample t-test. Analysresultat av Pearson korrelationsanalys visade en signifikant korrelation mellan välbefinnande under pandemin och inställningen till distansarbete. Independent Sample t-test analys resulterade i att medarbetare med en examen från högskola eller universitet hade en mer positiv inställning till fortsatt arbete på distans. Analysen visade även att den äldre åldersgruppen hade en mer positiv inställning till fortsatt distansarbete. Det förelåg däremot inga signifikanta skillnader mellan de olika könen och inställningen till fortsatt distansarbete.

Syftet med studien var att undersöka tjänstepersoners upplevelser av mental återhämtning med hänsyn till olika typer av återhämtningsaktiviteter. Det genomfördes en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Urvalet var kriteriestyrt utifrån följande tre kriterier: heltidsanställda tjänstepersoner med arbetslivserfarenhet på minimum två år samt svensktalande. Urvalsgruppen bestod av tio deltagare (N = 10) och efterföljande analys var induktiv tematisk. Analysen av data visade att mental återhämtning upplevdes vara betydelsefull för välmående och särskilt viktig för tjänstepersoner som utförde ett tankebaserat arbete. Uppskattade aktiviteter varierade beroende på situation och mellan individer, men tjänstepersoner bör prioritera sömn och att vara fysiskt aktiv. Tid har framkommit som en viktig nyckel för att kunna genomföra aktiviteter, avgränsa arbete och privatliv samt att mentalt frånkoppla. Individuella behov förändras med tiden och flera aspekter i livet kan påverka. Sammantaget krävs det att organisationer implementerar initiativ samt att individer tar sitt eget ansvar.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida svenska arbetsgivares allmänna attityder mot individer med ett kriminellt förflutet påverkades av faktorer såsom arbetsgivarens könstillhörighet och ålder. Arbetsgivares attityder mot typ av brott som begåtts undersöktes även för att se huruvida det skiljde sig åt med avseende på faktorer som arbetsgivarens könstillhörighet och ålder. Studien utfördes med hjälp av en kvantitativ forskningsmetodik med ett deduktivt förhållningssätt. Urvalsgruppen bestod av svenska arbetsgivare som valts enligt en bekvämlighetsprincip. Studien inkluderade 99 respondenter (n=99) och genomfördes med en enkätundersökning, α=0,79, som utgjorts med grund i tidigare studier (t.ex. Albright & Denq, 1996; O’Sullivan et al.,2017). Separata Independent Samples t-test användes som analysmetod för samtliga variabler. Studien fann signifikanta skillnader (p<0,05) mellan åldersgrupperna gällande fyra olika typer av brott; narkotikabrott, förfalskningsbrott, stöld och misshandel, men inte för övriga sju brott. Mellan kvinnor och män fanns ingen signifikant skillnad gällande typ av brott. Studien fann inga signifikanta skillnader mellan könstillhörighet och ålder gällande allmänna attityder.

Syftet med studien var att undersöka hur arbetstagare upplevde sin motivation vid fysisktdistanserat ledarskap. För att undersöka detta genomfördes kvalitativa delvisstrukturerade intervjuer. Ett bekvämlighetsurval genererade 10 respondenter (N=10), niokvinnor och en man, som varierade mellan åldrarna 25–62 år. Den valda analysmetodenvar en induktiv tematisk analys, vilken genererade fem teman (arbetet med brukarna,arbetet med kollegorna, arbetsprestation, arbetets natur och chefens engagemang).Innehållet i samtliga teman upplevdes vara källor till motivation för respondenterna. Dethuvudsakliga resultatet av studien visade att det distanserade ledarskapet kunde försämraeller förbättra upplevelsen av motivation, men att det inte behövde göra varken eller. Dearbetstagare som upplevde en försämring, hittade ofta alternativa sätt för att upprätthållamotivation. Slutsatsen var således att upplevelsen av motivation vid fysiskt distanseratledarskap kan variera beroende på arbetstagarnas individuella skillnader i preferenser.

Syftet med studien var att ta reda på om etablerad forskning om studenters stress är korrekt. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsansats och materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Urvalsmetoden var ett målinriktat bekvämlighetsurval, vilket mynnade ut i 11 deltagare. Det insamlade materialet analyserades genom en tematisk analys, vilket resulterade i fem huvudteman.  Analysen av data visade att samtliga deltagare hade upplevt stress i samband med studier. Detta berodde till stor del på höga prestationskrav eller ökad arbetsbörda under tentamensperioder. Resultatet visade även att deltagarna upplevde ovisshet i samband med studierna samt en bristfällig självdisciplin, vilket ökade den upplevda stressen. Stressen resulterade i både fysiska och psykiska symptom. Deltagarna uppgav främst symptom som sömnsvårigheter, ångest och trötthet. Resultatet är intressant i jämförelse med tidigare forskning då majoriteten av studiens deltagare uppgav bristfällig självdisciplin som en orsak till upplevd stress.