Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka betydelsen av ”employer branding” (det som på svenska kallas för arbetsgivarvarumärke) och ålder för medarbetares benägenhet att stanna kvar i en organisation (den engelska benämningen employee retention). Vidare ämnade studien att undersöka könsrelaterade skillnader när det gäller viljan att stanna kvar i en organisation. Studien var kvantitativ och har genomförts som en enkätundersökning på ett industriellt företag i Jönköping. Urvalet för studien bestod av 118 undersökningsdeltagare (25 kvinnor och 93 män), vilka valdes ut med hjälp av ett bekvämlighetsurval. Skalorna som användes för studien var Employer Attractiveness Scale (Berthon, Ewing & Hah, 2005) för att mäta hur employer branding uppfattades och Turnover Cognition Scale (Paillé, 2012) för att mäta viljan att lämna organisationen. Båda skalorna har översatts från engelska till svenska och har testats via en pilotstudie. Multipel linjär regression och independent sample t-test användes för att analysera insamlade data. Analysresultat visade att employer branding och ålder signifikant predicerade personalomsättningen i den studerade organisationen, vilket konfirmerade tidigare studier. Resultatet från independent sample t-test visade att det inte fanns några signifikanta skillnader mellan kön och viljan att stanna kvar i den organisation som undersöktes, vilket skiljde sig från tidigare studier. / The purpose of this study was to investigate effects of employer branding, gender and age on employee retention in an organization from the industrial sector in Jönköping, Sweden. Furthermore, the study aimed to investigate gender-related differences in the willingness to stay in the organization. A quantitative approach was used where a survey was conducted. The sample for the study consisted of 118 study participants (25 women and 93 men), who were selected using a convenience selection. The scales that were used for this study was Employer Attractiveness Scale (Berthon, Ewing & Hah, 2005) to measure the employees perception of employer branding and Turnover Cognition Scale (Paillé, 2012) to measure the employees willingness to leave the organization. Both scales were translated from English to Swedish that later was tested through a pilot-study. Multiple linear regression and independent sample t-test were used to analyze the data. Results showed that employer branding and age significantly predicted employee retention in the chosen organization which confirmed previous studies. The result for independent sample t-test showed that it was no significant differences between gender and employee retention. Thus, it differed from previous studies.

Syftet med denna studie var att bidra till fördjupad kunskap om och förståelse för hur smartmobiler används i arbetssammanhang. Studien var av kvalitativ ansats där datainsamlingsprocessen bestod av semistrukturerade intervjuer. Ett målinriktat bekvämlighetsurval tillämpades och totalt deltog 15 respondenter (N=15), 8 män och 7 kvinnor. Deras ålder varierade mellan 20–56 år där heltidsarbete på kontor samt en daglig användning av en smartmobil var de kriterier som fanns för att deltaga i studien. För att bearbeta och analysera det insamlade materialet användes tematisk analys som resulterade i 6 övergripande teman och tillhörande underteman. Studiens resultat visade att samtliga respondenter upplevde smartmobilen som ett verktyg i arbetet med många fördelar, dock fanns även tecken på att den kunde distrahera och stressa användarna. Analysresultatet visade även att upplevelserna skiljer sig i arbets- och privatliv, där smartmobilerna används i en större utsträckning och till mer nöjesrelaterade funktioner på fritiden.

Syftet med studien var att undersöka orsakerna till att nyutexaminerad kompetens flyttar från Jönköping utifrån högskolestudenters perspektiv. Studien syftade mer specifikt till att undersöka deltagande studenters värderingar, tankar och önskemål gällande hur företag i Jönköping arbetar för att attrahera nyutexaminerad kompetens, samt identifiering av tankar kring varför kompetensflykten från Jönköping ser ut som den gör. Studien genomfördes med kvalitativ forskningsansats i form av semistrukturerade intervjuer. Deltagare valdes ut genom att ett målinriktat urval applicerades och totalt deltog tio respondenter (N=10), alla studerande på Human Resources-programmet på Jönköping University och tillhörande generation Y. Det insamlade materialet analyserades genom tematisk analys vilket resulterade i tre övergripande teman. Resultatet av studien visade att det fanns en uppfattning bland högskolestudenter att det råder en brist på attraktiva arbetsgivare i Jönköping vilket för många var orsaken till framtida planer på att flytta därifrån, samt att arbetsgivares synlighet bland studenter på högskolan är bristfälligt. Bekvämlighet såsom nära till hemort och kontakter påverkade också val av framtida ort att arbeta i. I enlighet med tidigare forskning visade studiens resultat också att det råder en tydlig medvetenhet gällande arbetsrelaterade värderingar hos generation Y vilket påverkar synen på potentiella arbetsgivare.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ett antal tjänstepersoners psykosociala arbetsmiljö har förändrats i samband med påtvingat distansarbete under Covid-19-pandemin och vilken effekt dessa förändringar haft på individernas psykiska välmående. Vidare syftade studien att undersöka hur individerna och organisationerna gått till väga för att anpassa sig till sagda förändringar. Karaseks och Theorells (1990) krav-, kontroll- och stöd-modell har tillämpats för att granska respondenternas upplevelser av arbetsrelaterad stress. I studien tillämpades en kvalitativ forskningsansats och data samlades in via semistrukturerade intervjuer. Respondenterna utgjordes av 10 tjänstepersoner inom den privata sektorn som valts genom bekvämlighetsurval. Deras upplevelser analyserades på grundval av tematisk analys och resulterade i totalt åtta teman. Det generella resultatet visade att distanseringen haft negativ effekt på upplevt socialt stöd. Förutsättningen att utforma en arbetsplats avskild från resterande delar av hemmet och adekvata stödsystem gynnade upplevelsen av självstyre och minskade nivåerna av arbetsrelaterad stress.

Syftet med studien var att undersöka arbetstagares upplevelser av distansarbetet under pandemin inom rekrytering- och bemanningsbranschen, och hur arbetssätten under pandemin har fått dem att vilja arbeta i framtiden. Studien var en kvalitativ fallstudie som byggde på samtal med elva arbetstagare (n=11). Samtalen grundades på en samtalsguide. Innan samtalen ägde rum utfördes ett pilottest där författarna fick en hint på hur en deltagare kunde komma att svara på ämnena i samtalet. I studien tillämpades en kombination av målinriktat bekvämlighetsurval och snöbollsurval. Samtalen transkriberades och analyserades med hjälp av en tematisk analys. Ur samtalen framkom det att arbetstagarnas upplevelser av omställningen till distansarbete kan beskrivas genom kvalitet, trivsel, arbetsmiljö samt önskat arbetssätt. Vid flera tillfällen framkom det att en faktor kunde upplevas på olika sätt. Studiens slutsatser var att arbetssätten under pandemin har ändrat arbetstagarnas tankesätt vad det gäller hur de önskar arbeta i framtiden samt att de nu efter pandemin kan se fler fördelar med det arbetssättet de hade under pandemin än det innan.

Syftet med undersökningen var att undersöka relationen mellan det psykologiska kontraktet och anställningsformen behovs- och tillsvidareanställning i ett bevakningsföretag genom en fallstudie. Respondenterna bestod av 46 personer där 23 var tillsvidareanställda och 23 var behovsanställda. Av de tillsvidareanställda var 70% män och 30% kvinnor. Respektive fördelning bland behovsanställda var 48% män och 52 % kvinnor. Medelåldern för behovsanställda var 30 år respektive 41 år för tillsvidareanställda. I fallstudien tillämpades en kvantitativ forskningsmetod. Enkäten som användes baserades på instrumentet Psychological Contract inventory (Rousseau, 2000). Datamaterialet analyserades med icke-parametriska analysmetoden Chi-två med Fisher’s exact test och Cramer’s V. Enligt den statistiska prövningen visade endast ett av åtta items ett samband mellan det psykologiska kontraktet och anställningsformen. Således gick det inte att urskilja ett tydligt mönster mellan det psykologiska kontraktet och anställningsformen behovs-och tillsvidareanställning. En förklaring till resultatet var sannolikt orsakat av själva tjänsteföretagets karaktär, där arbetsvillkor och arbetsinnehåll tillfredsställer både tillsvidare-och behovsanställda.

Syftet med studien var att undersöka hur de påtvingade omställningarna i skolorganisationer, till följd av pandemin, har påverkat rektorers yrkesroll och välmående i arbetet i en specifik kommun. Studien utfördes genom en kvalitativ forskningsansats innefattande semistrukturerade intervjuer. Ett bekvämlighetsurval tillämpades och totalt deltog nio rektorer, varav fem kvinnor och fyra män, i studien. Det insamlade materialet analyserades genom tematisk analys vilket resulterade i fyra huvudteman. Studiens resultat visade i sin helhet att rektorernas arbetsuppgifter hade förändrats till följd av pandemin. Det framkom även att majoriteten av rektorerna upplevde ett tillräckligt stöd samt att de överlag mått bra i sin yrkesroll under pandemin. Arbetsbelastningen uppgavs både ha ökat och minskat, där den ökade arbetsbelastningen orsakades av ett ökat arbetsmiljöarbete och den minskade belastningen delvis berodde på färre transportsträckor till följd av digitaliseringen. Studien visade att rektorer som får tillräckligt med stöttning i sin yrkesroll har förutsättningar att bibehålla sitt välmående i arbetet trots stora omställningar, där rektorernas arbetslivserfarenhet kan vara en bidragande faktor.

Syftet med studien var att undersöka upplevelser av effekter av oregelbundna arbetstider på balansen mellan arbete och privatliv hos anställda på en akutvårdsavdelning. Studien var av kvalitativ karaktär och delvis strukturerade intervjuer användes för att samla in data. Urvalet gjordes genom bekvämlighetsurval och snöbollsurval vilket resulterade i 10 kvinnliga deltagare i åldrarna 22–58 år. Det insamlade materialet analyserades genom en tematisk analys. Resultatet visade att oregelbundna arbetstider påverkade balansen mellan arbete och privatliv negativt och ledde till bortprioritering av fritidsaktiviteter, tid med familj och vänner samt brist på sömn och återhämtning. Samtidigt visade resultatet att respondenterna upplevde flertalet fördelar med att arbeta oregelbundna arbetstider men där nackdelarna var övervägande.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella samband mellan upplevt välbefinnande hos medarbetare under pandemin och deras inställning till att fortsätta arbeta på distans. Den syftade även till att undersöka om inställningen till fortsatt arbete på distans kunde påverkas av demografiska egenskaper som utbildningsnivå, ålder och kön. I studien tillämpades en kvantitativ forskningsmetodik. Urvalet bestod av 101 deltagare (65 kvinnor och 36 män mellan åldrarna 18-63 år), vilket anskaffades genom bekvämlighetsurval och snöbollsurval. Vid insamlingen av data användes välmåendeskalan (Carlbring, 2015) och inställningen till distansarbete-skalan (Statista, 2021). Insamlade data analyserades med hjälp av Pearson korrelationsanalys samt Independent Sample t-test. Analysresultat av Pearson korrelationsanalys visade en signifikant korrelation mellan välbefinnande under pandemin och inställningen till distansarbete. Independent Sample t-test analys resulterade i att medarbetare med en examen från högskola eller universitet hade en mer positiv inställning till fortsatt arbete på distans. Analysen visade även att den äldre åldersgruppen hade en mer positiv inställning till fortsatt distansarbete. Det förelåg däremot inga signifikanta skillnader mellan de olika könen och inställningen till fortsatt distansarbete.

Syftet med studien var att undersöka tjänstepersoners upplevelser av mental återhämtning med hänsyn till olika typer av återhämtningsaktiviteter. Det genomfördes en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Urvalet var kriteriestyrt utifrån följande tre kriterier: heltidsanställda tjänstepersoner med arbetslivserfarenhet på minimum två år samt svensktalande. Urvalsgruppen bestod av tio deltagare (N = 10) och efterföljande analys var induktiv tematisk. Analysen av data visade att mental återhämtning upplevdes vara betydelsefull för välmående och särskilt viktig för tjänstepersoner som utförde ett tankebaserat arbete. Uppskattade aktiviteter varierade beroende på situation och mellan individer, men tjänstepersoner bör prioritera sömn och att vara fysiskt aktiv. Tid har framkommit som en viktig nyckel för att kunna genomföra aktiviteter, avgränsa arbete och privatliv samt att mentalt frånkoppla. Individuella behov förändras med tiden och flera aspekter i livet kan påverka. Sammantaget krävs det att organisationer implementerar initiativ samt att individer tar sitt eget ansvar.