Syftet med föreliggande kvalitativa fallstudie var att kartlägga anställdas upplevelser av kontorslandskap i ett stort svenskt företag och undersöka om uppfattningen verkligen är så negativ som en stor del av forskningen visar. Med utgångspunkt i de teman som tidigare forskning belyst sammanställdes en samtalsguide vilken låg till grund för datainsamlingen. Totalt genomfördes samtal med 12 anställda vilka tillhörde samma avdelning. Vid analys av data kombinerades en pragmatisk- och tematisk analysmetod varpå fyra teman urskildes. Resultatet visade å ena sidan att störningsmoment i kontorslandskapet stundom försämrade koncentrationsförmågan och produktiviteten. Å andra sidan främjade kontorslandskapet lärande, snabb och enkel kommunikation samt samspel mellan anställda. Då nackdelarna vägdes mot fördelarna framställdes kontorslandskapet som övervägande positivt. Studien gick således i linje med tidigare kvalitativ forskning men skiljer sig från kvantitativ som främst belyst bristerna med kontorslandskap. För att fånga kontorslandskapets komplexitet finns behov av ytterligare kvalitativ forskning.

Föreliggande studies syfte var att undersöka huruvida diverse individuella faktorer har inverkan på den arbetsrelaterade stressen hos undersköterskor, som arbetar på äldreboenden inom offentlig verksamhet. Karaseks och Theorells (1990) krav-kontroll-stöd-modell användes för att undersöka den arbetsrelaterade stressen i förhållande till undersköterskornas ålder, längden på anställningen i tid och tjänstgöringsgrad i procent. Denna kvantitativa studie med deduktiv ansats genomfördes via en tvärsnittsdesign: sammantaget 154 undersköterskors svar, i en webbaserad enkät, utgjorde grunden för den data som analyserades i oberoende One-way ANOVA. Resultaten påvisade signifikanta skillnader i form av att undersköterskor som är under 35 år upplevde en lägre kontroll än de som är 51 år eller äldre; undersköterskor som tjänstgör på 100 procent upplevde högre ställda krav än de som tjänstgör på en sysselsättningsgrad mellan 76 och 99 procent. Undersökningens resultat överensstämmer till följd därav i hög grad med tidigare forskning inom ämnesområdet.

Syftet med studien var att undersöka de förhoppningar som kontorsanställda hade om hur ett framtida arbetsliv, enligt deras mening, bör te sig efter det att de har blivit tvingade att arbeta på distans. Studien genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med bekvämlighetsurval kombinerat med snöbollsurval vilket resulterade i tolv intervjudeltagare (n=12). De kom från flera olika verksamheter och hälften var kvinnor och hälften var män. Data från intervjuerna bearbetades med en tematisk analys och resulterade i fyra teman vilka var: 1) frihet i arbetslivet, 2) stöd från arbetsgivare, 3) socialt behov samt 4) attraktiv arbetsgivare. Slutsatsen av studien var att det viktigaste för alla deltagare var att ha en valfrihet gällande var de utförde sitt arbete och de hade en förhoppning att fortsättningsvis kunna ha någon form av hybridlösning. Flera deltagare hoppades även att deras arbetsgivare skulle ta ett större arbetsmiljöansvar vid distansarbete. Vidare uttryckte några deltagare en förhoppning att framöver fortsätta kunna utföra affärsresor för att få det fysiska mötet med kollegor och samarbetsparter från andra orter och länder. / The purpose of this study was to explore the wishes of office employees who have been distance working as prompted by the Covid-19 Pandemic. More specifically, we wanted to find out what wishes that the participants had for their future work life after the pandemic. The qualitative study was designed based on semi-structured interviews. A convenience sample, using a snowball strategy, was selected resulting in 12 participants (n=12) divided equally between men and women. Data was analysed with a thematic analysis resulting in four main themes: 1) a freedom of choice, 2) employer support experience, 3) social needs and 4) employer attractiveness. Overall, participants expressed wishes for choosing their own workplace and have some form of hybrid solution. The participants also hoped that the employer would take a greater work environment responsibility. Some participants wished for the opportunity to still have business trips to get the physical meeting with colleagues and partners from other cities in Sweden and other countries.

Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka eventuella skillnader i Work-Life Balance hos kvinnor med och utan ADHD-diagnos. Studien ämnade även att undersöka om Work-Life Balance var beroende av individuella faktorer som Generell självförmåga, hemmaboende barn samt civilstånd. Studien var av kvantitativ karaktär, där en webbaserad enkätundersökning genomfördes och genererade totalt (N=145) deltagare. Deltagarna var mellan 20 till 63 år, varav (N=86) kvinnor med ADHD-diagnos (59,3 %) och (N=59) kvinnor utan ADHD-diagnos (40,7 %) som rekryterades med hjälp av snöbolls- samt bekvämlighetsurval. Vid analys av data användes tre separata Two-Way ANOVA. Resultatet visade att det finns en statistisk signifikant skillnad i Work-Life Balance mellan kvinnor med- och utan ADHD diagnos, samt att självförmåga och hemmaboende barn hade en statistisk signifikant effekt på Work-Life Balance, vilket är konsekvent med tidigare forskning på området. Däremot visade studien inte signifikant effekt av civilstånd på Work-Life Balance, detta går i linje med tidigare forskning som inte gett entydiga resultat. Dessa resultat utvärderas i avsnittet diskussion.

Föreliggande studie undersökte sambanden mellan chefers arbetskrav (logikkonflikter, buffertfunktion), resurser i arbetet (resursbalans, stödjande ledning) samt personliga resurser (självmedkänsla, gränssättning) och upplevd konflikt arbete-privatliv. Data insamlade från 1 817 chefer analyserades med bivariata korrelationer och viktad regressionsanalys. Resultaten påvisade signifikanta positiva samband mellan samtliga arbetskrav och konflikt arbete-privatliv samt signifikanta negativa samband mellan samtliga både arbetsresurser och personliga resurser och konflikt arbete-privatliv. Inga signifikanta interaktionseffekter återfanns för några arbetskrav eller resurser i arbetet och konflikt arbete-privatliv, och inte heller för självmedkänsla-buffertfunktion och konflikt arbete-privatliv. Signifikanta negativa interaktionseffekter återfanns för både självmedkänsla och gränssättning i relation till logikkonflikter och konflikt arbete-privatliv, samt gränssättning-buffertfunktion och konflikt arbete-privatliv. Studien bidrar till ny kunskap gällande betydelsen av chefers personliga resurser för minskad konflikt arbete-privatliv.

Syfte med studien var att undersöka vilka faktorer som kan påverka motivationen hos arbetstagare mellan 55 och 70 år att eventuellt vilja förlänga sina arbetsliv, och avsåg att studera serviceroller inom den privata sektorn. Studien har en kvalitativ forskningsansats, där data insamlades genom semistrukturerade intervjuer. Genom ett målstyrt bekvämlighetsurval identifierades 11 deltagare, inom åldersspannet 57–70 år. Analysen av insamlade data utfördes sedan genom en tematisk analysmetod och genererade i fyra teman: goda arbetsförhållanden, upplevelsen av ett meningsfullt arbete, identitet och känslor kopplat till ålder, samt ekonomi och hälsa som grundläggande förutsättningar. Resultatet visade att ett flertal faktorer påverkade deltagarnas motivation till att eventuellt fortsätta arbeta längre. Avslutningsvis diskuteras studiens resultat i förhållande till tidigare forskning på området.

Denna studie var av explorativ karaktär. Syftet var att undersöka digitaliseringens effekter på det psykologiska kontraktet; ett forskningsfokus som tidigare inte har uppmärksammats i litteraturen. En kvalitativ design med utgångspunkt från teorin om sociala representationer valdes (Moscovici, 2000). Femton anställda (11 kvinnliga och fyra manliga) med varierande yrken i olika typer av organisationer deltog. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer och analyserades därefter med tematisk analys. Resultaten visade i korthet att digitaliseringen är representerat i det kollektiva medvetandet som positiv förväntan, social distansering, digitalisering som en förmedlande part i det psykologiska kontraktet och dess konsekvenser för ett socialt kontrakt. Dessa förståelser av den pågående digitaliseringsprocessen diskuteras avslutningsvis i rapporten. De har potentiell betydelse för hur olika organisationer och företag implementerar digital teknik. / This study was of an exploratory nature. The purpose was to explore the effects of digitalization on the psychological contract; a focus that has not been noticed in previous research. A qualitative design based on the theory of social representations was chosen (Moscovici, 2000). Fifteen employees (11 female and four male) with varying occupations in different types of organizations participated. Data were collected with semi-structured interviews and then analyzed with thematic analysis. In short summary, the results showed that digitization is represented in the collective consciousness as positive expectations, social distancing, digitization as a mediating party in the psychological contract and its consequences for a social contract. These understandings of the ongoing digitization process are discussed in the report. They have a potential impact on how different organizations and companies implement digital technology.

Studiens syfte var att undersöka den psykosociala arbetsmiljöns betydelse när anställda bestämmer sig för att säga upp sina arbeten i en industriell organisation. Samt att undersöka om anställningstid inom organisationen och ålder hade betydelse för avsikt att lämna. En kvantitativ forskningsstrategi användes för studien, där en webbaserad enkätundersökning genomfördes hos en organisation inom den industriella sektorn. Ett representativt urval genererade 138 svar, vilket resulterade i en svarsfrekvens på 57%. Mätinstrument för studien bestod av verktyget Intention to Leave Scale (Kelloway, Gottlieb & Barham, 1999) samt delar av Copenhagen Psychological Questionnaire(Kristensen, Hannerz, Høgh & Borg, 2005). För denna studie uppnåddes en Cronbach’salfa reliabilitetskoefficient för Intention to Leave Scale på α = .86 samt α = .89 för dimensionen samarbete och ledning, α = .82 för dimensionen arbetstillfredsställelse samtα = .90 för dimensionen värderingar på arbetsplatsen från Copenhagen Psychological Questionnaire. Pearson’s korrelationsanalys samt envägs-ANOVA användes för att analysera insamlad data. Analysresultaten påvisade signifikanta samband mellan avsikt att lämna och psykosocial arbetsmiljö. Det visades inga signifikanta skillnader avseende avsikt att lämna sett till anställningstid och ålder. Utifrån presenterade resultat drogs slutsatsen att det i linje med tidigare studier även fanns samband inom den industriella sektorn. För framtida forskning ansågs det finnas behov av kausalitetsstudier av ämnet. / The purpose of this study was to investigate the importance of the psychosocial work environment when employees decide to terminate their employment within an industrial organization. The purpose was also to investigate whether or not tenure and age was of importance for intentions to leave. A quantitative design was used for the study, where a web-based survey was conducted at an organization within the industrial sector. A representative selection generated 138 responses, resulting in a response rate of 57%. The instruments used were the Intention to Leave Scale (Kelloway, Gottlieb & Barham, 1999) and parts of the Copenhagen Psychological Questionnaire (Kristensen, Hannerz, Høgh & Borg, 2005). For this study, Cronbach's alpha reliability coefficient for the Intention to Leave Scale was α = .86 and for the Copenhagen Psychological Questionnairedimensions; α = .89 for Interpersonal relations and leadership, α = .82 for Job satisfaction, and α = .90 for Values at the workplace. Pearson's correlation analysis and One-Way ANOVA were used to analyze collected data. The results show significant relationships between intention to leave and psychosocial work environment. There were no significant differences regarding the intention to leave based on age or tenure. The findings of the study were in line with previous research, therefore it was concluded that a correlation existed within the industrial sector as well. For future research, it was implied that a need for causality studies of the subject was apparent.