Denna studie syftade till att undersöka sjuksköterskors upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön utifrån arbetsmiljöfaktorerna krav, kontroll och socialt stöd, och syftade även till att studera eventuella samband mellan dessa olika faktorer. Studien undersökte dessutom om faktorerna i den psykosociala arbetsmiljön hade en eventuell påverkan på självskattad utbrändhet. Ett icke- slumpmässigt urval och tillgänglighetsurval tillämpades med totalt N = 44 sjuksköterskor. En webbaserad enkätundersökning i form av ett självskattningsformulär användes. För att undersöka psykosocial arbetsmiljö användes mätinstrumentet Swedish Demand-Control-Support Questionnaire (DCSQ) (Sanne et al., 2005) och för utbrändhet användes Maslach Burnout Inventory – Human Service Survey (MBI-HSS) (Maslach et al., 1996). Resultaten visade att sjuksköterskorna upplever höga nivåer av krav, kontroll och socialt stöd i sin arbetsmiljö, där signifikanta samband påvisades mellan krav och socialt stöd, medan inget samband hittades med kontroll. Vidare genomfördes en multipel regressionsanalys som identifierade en signifikant effekt mellan krav, socialt stöd och utbrändhet, vilket innebär att högre krav och lägre socialt stöd associeras med ökade nivåer av utbrändhet bland sjuksköterskor. Slutsatsen understryker vikten att adressera faktorerna i den psykosociala arbetsmiljön för att mildra sjuksköterskors utbrändhet. Det är särskilt avgörande att minska krav och öka socialt stöd för att främja hälsa i arbetet och förebygga utbrändhet, balansen är således avgörande.

Syftet med studien var att undersöka förekomsten av arbetsplatsmobbning mot HR-anställda, samt om det fanns några könsrelaterade skillnader gällande tendensen att fallaoffer för arbetsplatsmobbning. Sammanlagt kontaktades 300 organisationer genom ettsystematiskt urval och 58 enkätsvar samlades in. En svensk översättning av verktygetNAQ-R (Rosander & Blomberg, 2018) användes för att identifiera respondenter utsatta förarbetsplatsmobbning. Av de 58 svar som samlades in hade två (3%) respondenter blivitutsatta för arbetsplatsmobbning. Detta var en lägre siffra än vad som tidigare forskningrapporterat inom den svenska arbetsmarknaden. Analys genom användning av MannWhitney U-test visade att det inte fanns några signifikanta könsrelaterade skillnader. Vårslutsats är därför att det inom HR-yrket är ovanligare att falla offer för arbetsplatsmobbningän i det svenska arbetslivet i stort, och att det inte finns några könsrelaterade skillnadergällande tendensen att falla offer för arbetsplatsmobbning inom HR-yrket.

Syftet med studien har varit att ur ett arbetspsykologiskt perspektiv undersöka vilka faktorer som påverkar en sjuksköterskas val av arbetsgivare. De frågeställningar studien ämnar besvara är om det finns samband mellan olika motivationsfaktorer och sjuksköterskors benägenhet att byta arbetsgivare, vilka aspekter av arbetet som anses viktiga samt vilka faktorer som skapar mest upplevd nöjdhet med arbetssituationen. Studien har genomförts med en kvantitativ ansats och 115 deltagare har besvarat en enkät med frågor som har formulerats kring ämnesområdet. Studiens resultat visar att sjuksköterskor anställda inom privat sektor är mer nöjda med sina arbetsgivare och att den största andelen av deltagarna hade valt att byta till en arbetsgivare inom privat sektor. Resultatet visar även att det främst var faktorerna en högre lön och lägre arbetsbelastning som påverkade sjuksköterskorna inom offentlig sektors benägenhet att byta arbetsgivare. För sjuksköterskor inom privat sektor var det faktorerna större gemenskap på arbetsplatsen och mer patientkontakt som främst skulle påverka valet att byta arbetsgivare. Faktorerna att känna sig nöjd med sin lön och arbetstider samt att ha möjligheten att hjälpa andra sågs som de viktigaste aspekterna av arbetet. / The aim of this study is to, from a work psychology perspective, investigate which factors that can affect a nurse’s choice of employer. The study aims to seek out whether a correlation between different factors and nurses desire to change employer can be found, which factors of the workplace that were considered most important and which factors that creates the greatest perceived satisfaction with the work situation. The study has been conducted with a quantitative approach and 115 participants has answered a questionnaire based upon the subject matter. The result of the study shows that nurses working in the private sector are more satisfied with their employer and the greater part of the participants would have chosen to switch to an employer in the private sector. The results also show that is was primarily the factors higher salary and a lower workload that affected the nurses in the public sector tendency to change employer. For the nurses in the private sector, the factors were greater community in the workplace and more patient contact that would primarily affect the choice to change employer. The study states that the most important aspects of the work situation were a satisfying salary, satisfying working hours and to have the opportunity to help others.

Studiens syfte var att undersöka det eventuella, prediktiva förhållandet mellan de psykosociala arbetsmiljöfaktorerna krav, kontroll och stöd, psykisk ohälsa och intentioner till egen uppsägning (IEU) bland socialsekreterare anställda i en medelstor kommun i södra Sverige. Studien är av kvantitativ art och har utgått från en tvärsnittsdesign. Genom en webbaserad enkät som skickades till samtliga socialsekreterare i kommunen samlades data in angående de aktuella variablerna. Efter bortfallsanalys uppgick den totala svarsfrekvensen till 37% vilket innebar att 102 respondenters besvarade enkäter inkluderades i studien. Insamlade data analyserades genom en hierarkisk multipel regressionsanalys vars resultat visade att krav positivt predicerade IEU medan kontroll, stöd och högre ålder predicerade IEU negativt, samt att psykisk ohälsa inte predicerade IEU. Noterbart var att stödet hade ett avgörande, prediktivt förhållande till IEU. För vidare forskning föreslogs longitudinella studier för att bekräfta den aktuella studiens prediktiva förhållanden.

Syftet med föreliggande kvalitativa fallstudie var att kartlägga anställdas upplevelser av kontorslandskap i ett stort svenskt företag och undersöka om uppfattningen verkligen är så negativ som en stor del av forskningen visar. Med utgångspunkt i de teman som tidigare forskning belyst sammanställdes en samtalsguide vilken låg till grund för datainsamlingen. Totalt genomfördes samtal med 12 anställda vilka tillhörde samma avdelning. Vid analys av data kombinerades en pragmatisk- och tematisk analysmetod varpå fyra teman urskildes. Resultatet visade å ena sidan att störningsmoment i kontorslandskapet stundom försämrade koncentrationsförmågan och produktiviteten. Å andra sidan främjade kontorslandskapet lärande, snabb och enkel kommunikation samt samspel mellan anställda. Då nackdelarna vägdes mot fördelarna framställdes kontorslandskapet som övervägande positivt. Studien gick således i linje med tidigare kvalitativ forskning men skiljer sig från kvantitativ som främst belyst bristerna med kontorslandskap. För att fånga kontorslandskapets komplexitet finns behov av ytterligare kvalitativ forskning.

Föreliggande studies syfte var att undersöka huruvida diverse individuella faktorer har inverkan på den arbetsrelaterade stressen hos undersköterskor, som arbetar på äldreboenden inom offentlig verksamhet. Karaseks och Theorells (1990) krav-kontroll-stöd-modell användes för att undersöka den arbetsrelaterade stressen i förhållande till undersköterskornas ålder, längden på anställningen i tid och tjänstgöringsgrad i procent. Denna kvantitativa studie med deduktiv ansats genomfördes via en tvärsnittsdesign: sammantaget 154 undersköterskors svar, i en webbaserad enkät, utgjorde grunden för den data som analyserades i oberoende One-way ANOVA. Resultaten påvisade signifikanta skillnader i form av att undersköterskor som är under 35 år upplevde en lägre kontroll än de som är 51 år eller äldre; undersköterskor som tjänstgör på 100 procent upplevde högre ställda krav än de som tjänstgör på en sysselsättningsgrad mellan 76 och 99 procent. Undersökningens resultat överensstämmer till följd därav i hög grad med tidigare forskning inom ämnesområdet.

Syftet med studien var att undersöka de förhoppningar som kontorsanställda hade om hur ett framtida arbetsliv, enligt deras mening, bör te sig efter det att de har blivit tvingade att arbeta på distans. Studien genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med bekvämlighetsurval kombinerat med snöbollsurval vilket resulterade i tolv intervjudeltagare (n=12). De kom från flera olika verksamheter och hälften var kvinnor och hälften var män. Data från intervjuerna bearbetades med en tematisk analys och resulterade i fyra teman vilka var: 1) frihet i arbetslivet, 2) stöd från arbetsgivare, 3) socialt behov samt 4) attraktiv arbetsgivare. Slutsatsen av studien var att det viktigaste för alla deltagare var att ha en valfrihet gällande var de utförde sitt arbete och de hade en förhoppning att fortsättningsvis kunna ha någon form av hybridlösning. Flera deltagare hoppades även att deras arbetsgivare skulle ta ett större arbetsmiljöansvar vid distansarbete. Vidare uttryckte några deltagare en förhoppning att framöver fortsätta kunna utföra affärsresor för att få det fysiska mötet med kollegor och samarbetsparter från andra orter och länder. / The purpose of this study was to explore the wishes of office employees who have been distance working as prompted by the Covid-19 Pandemic. More specifically, we wanted to find out what wishes that the participants had for their future work life after the pandemic. The qualitative study was designed based on semi-structured interviews. A convenience sample, using a snowball strategy, was selected resulting in 12 participants (n=12) divided equally between men and women. Data was analysed with a thematic analysis resulting in four main themes: 1) a freedom of choice, 2) employer support experience, 3) social needs and 4) employer attractiveness. Overall, participants expressed wishes for choosing their own workplace and have some form of hybrid solution. The participants also hoped that the employer would take a greater work environment responsibility. Some participants wished for the opportunity to still have business trips to get the physical meeting with colleagues and partners from other cities in Sweden and other countries.

Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka eventuella skillnader i Work-Life Balance hos kvinnor med och utan ADHD-diagnos. Studien ämnade även att undersöka om Work-Life Balance var beroende av individuella faktorer som Generell självförmåga, hemmaboende barn samt civilstånd. Studien var av kvantitativ karaktär, där en webbaserad enkätundersökning genomfördes och genererade totalt (N=145) deltagare. Deltagarna var mellan 20 till 63 år, varav (N=86) kvinnor med ADHD-diagnos (59,3 %) och (N=59) kvinnor utan ADHD-diagnos (40,7 %) som rekryterades med hjälp av snöbolls- samt bekvämlighetsurval. Vid analys av data användes tre separata Two-Way ANOVA. Resultatet visade att det finns en statistisk signifikant skillnad i Work-Life Balance mellan kvinnor med- och utan ADHD diagnos, samt att självförmåga och hemmaboende barn hade en statistisk signifikant effekt på Work-Life Balance, vilket är konsekvent med tidigare forskning på området. Däremot visade studien inte signifikant effekt av civilstånd på Work-Life Balance, detta går i linje med tidigare forskning som inte gett entydiga resultat. Dessa resultat utvärderas i avsnittet diskussion.

Föreliggande studie undersökte sambanden mellan chefers arbetskrav (logikkonflikter, buffertfunktion), resurser i arbetet (resursbalans, stödjande ledning) samt personliga resurser (självmedkänsla, gränssättning) och upplevd konflikt arbete-privatliv. Data insamlade från 1 817 chefer analyserades med bivariata korrelationer och viktad regressionsanalys. Resultaten påvisade signifikanta positiva samband mellan samtliga arbetskrav och konflikt arbete-privatliv samt signifikanta negativa samband mellan samtliga både arbetsresurser och personliga resurser och konflikt arbete-privatliv. Inga signifikanta interaktionseffekter återfanns för några arbetskrav eller resurser i arbetet och konflikt arbete-privatliv, och inte heller för självmedkänsla-buffertfunktion och konflikt arbete-privatliv. Signifikanta negativa interaktionseffekter återfanns för både självmedkänsla och gränssättning i relation till logikkonflikter och konflikt arbete-privatliv, samt gränssättning-buffertfunktion och konflikt arbete-privatliv. Studien bidrar till ny kunskap gällande betydelsen av chefers personliga resurser för minskad konflikt arbete-privatliv.

Denna studie var av explorativ karaktär. Syftet var att undersöka digitaliseringens effekter på det psykologiska kontraktet; ett forskningsfokus som tidigare inte har uppmärksammats i litteraturen. En kvalitativ design med utgångspunkt från teorin om sociala representationer valdes (Moscovici, 2000). Femton anställda (11 kvinnliga och fyra manliga) med varierande yrken i olika typer av organisationer deltog. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer och analyserades därefter med tematisk analys. Resultaten visade i korthet att digitaliseringen är representerat i det kollektiva medvetandet som positiv förväntan, social distansering, digitalisering som en förmedlande part i det psykologiska kontraktet och dess konsekvenser för ett socialt kontrakt. Dessa förståelser av den pågående digitaliseringsprocessen diskuteras avslutningsvis i rapporten. De har potentiell betydelse för hur olika organisationer och företag implementerar digital teknik. / This study was of an exploratory nature. The purpose was to explore the effects of digitalization on the psychological contract; a focus that has not been noticed in previous research. A qualitative design based on the theory of social representations was chosen (Moscovici, 2000). Fifteen employees (11 female and four male) with varying occupations in different types of organizations participated. Data were collected with semi-structured interviews and then analyzed with thematic analysis. In short summary, the results showed that digitization is represented in the collective consciousness as positive expectations, social distancing, digitization as a mediating party in the psychological contract and its consequences for a social contract. These understandings of the ongoing digitization process are discussed in the report. They have a potential impact on how different organizations and companies implement digital technology.