Denna studie undersöker nyanställdas upplevelse av sin introduktionsprocess på distans. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med åtta nyanställda från olika arbetsgivare. De områden som utforskas är introduktionens struktur, socialisationsprocessen samt villkor för lärande. Resultatet visar att nyanställda framför allt värdesätter relationsskapande i början av sin anställning. Samtidigt uppstår det utmaningar i relationsbyggandet då en övervägande del av arbetet skett från hemmet. Även om digitala arbetsmöten är frekventa finns en önskan om mer vardaglig kontakt med kollegor. Det digitala arbetssättet tycks medföra svårigheter i socialisationen av de nyanställda, som i sin tur kan bidra till en sämre förståelse för organisationen i sin helhet. Dessutom kan ett hinder för informellt lärande urskiljas till följd av en avsaknad av spontana interaktioner mellan de nyanställda och andra inom organisationen. / This study examines new employees' experience of their remote onboarding process. The study takes a qualitative approach with semi-structured interviews with eight new employees from different employers. The areas that are explored are the structure of the introduction, the socialization process and conditions for learning. The results show that new employees above all value relationship building at the beginning of their employment. At the same time, challenges arise in relationship building as a predominant part of the work has taken place remotely. Although digital work meetings are frequent, more everyday contact with colleagues is desired. The digital way of working seems to lead to difficulties in the socialization of the new employees, which in turn can contribute to a poorer understanding of the organization as a whole. Furthermore, an obstacle to informal learning can be discerned due to a lack of spontaneous interactions between the new employees and others within the organization.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på vilka uppfattningar enhetschefer inom vård- och omsorgsverksamheter har när det kommer till arbetsplatslärande. Det har också varit att ta reda på hur ett lärandeorienterat ledarskap kommer till uttryck inom dessa verksamheter. Den teoretiska utgångspunkten har varit andragogiken. Totalt har åtta enhetschefer intervjuats i två olika län. Fyra vård- och omsorgschefer i Hallands län och fyra i Jämtlands län. På nationell nivå ställs allt högre krav på omsorgspersonalens kunskaper och kompetens vilket också ökar kravet på ett pedagogiskt ledarskap med kunskaper om arbetsplatslärande för att trygga en god och säker vård och omsorg. Eftersom lärandet på arbetsplatsen avgörs av vilka kunskaper och kompetenser som är önskvärda och nödvändiga inom olika verksamheter ser arbetsplatslärande olika ut på olika arbetsplatser. Inom hemtjänst och särskilt boende, som vi i studien benämner som vård- och omsorgsverksamheter, visade sig omsorgskompetens vara det främsta som arbetsplatslärande syftar till att utveckla inom dessa verksamheter. Enhetscheferna ansåg sig själva ansvara för att främja lärande genom att bidra med rätt medel och förutsättningar från ledning, dessutom ansågs individens egna ansvar också viktigt. För att skapa möjligheter till lärande anordnade enhetschefer till olika aktiviteter, APT och planeringsdagar, för att skapa lär-tillfällen. De arbetade också för att motivera omsorgspersonalen till formell utbildning och skapa en tillåtande miljö på arbetsplatsen där diskussion och kritiskt tänkande främjas vilket är en del av det lärandeorinterade ledarskapet. / <p>Godkänt 2022-06-09.</p>

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur medarbetare upplever sitt lärande på sin arbetsplats inom LSS-gruppbostäder. Semistrukturerade intervjuer har använts som metod där sex respondenter har intervjuats. Det datamaterial som samlats in har analyserats genom en tematisk analys. Studien utgår ifrån Knud Illeris teori om lärande samt fem av Pernilla Derwik och Daniel Hellströms nio lärandemekanismer. Det slutgiltiga resultatet visar att medarbetarna uppskattar en kombination av formellt och informellt lärande. Det informella lärandet används som en förlängd arm för att fylla de kunskapsbehov som uppstår. De formella aktiviteter som respondenterna uppskattar är utbildning som sker i anslutning till arbetet som exempelvis sondnäring. De informella aktiviteterna som värdesätts är en kombination av bland annat samarbete, kunskapsdelning, teori varvat med praktik. Respondenterna anser att handledning är en aktivitet som är viktig för deras lärande. Likaså påtalar respondenterna vikten av att vara aktiv i de aktiviteter som utförs och erbjuds.

Lärande förknippas oftast med barn och skolmiljö men lärande kan behövas livet ut för att kunna utveckla kompetens även i arbetslivet. Den här uppsatsen handlar om lärande på arbetet, det vill säga arbetsplatslärande. Arbetsplatslärande innefattar det lärande som är relaterat till arbete och/eller arbetsplatsen. Syftet med den här studien var med utgångspunkt i chefers beskrivningar skapa djupare förståelse för förutsättningar att organisera arbetsplatslärande. Vald metod för studien var semi-strukturerade intervjuer med sex chefer som arbetade med utbildningsfrågor. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av ”The Two Triangle Model” (Eraut, 2004), som beskriver hur lärandefaktorer och kontextfaktorer inverkar på arbetsplatslärande. Resultatet av den här uppsatsen har tydliga samband med Eraut (2004). Resultatet visar att intervjupersonerna säger sig organisera olika lärandeaktiviteter med syfte att medarbetarna ska lära sig av varandra för att bygga goda relationer mellan varandra. Fortsättningsvis försöker de skapa en lärandekultur, de säger sig vara positiva till de som vill lära sig nya uppgifter och säger sig uppmuntra de medarbetare som vill fortbilda sig. Vidare säger de sig försöka kommunicera tydliga, positiva förväntningar till sina medarbetare för att det ska skapas ett lärande i arbetet.  I studien framkommer det att lärande tillsammans med kollegor, motivation och feedback är viktigt och bidrar till medarbetarnas arbetsplatslärandelärande. Stöd, i form av tillgänglighet för samtal och diskussioner mellan chefer och medarbetare kan också vara viktigt eftersom det kan skapa självförtroende vilket ökar förmågan att kunna applicera sitt lärande på arbetet. Det kan vara så att det skulle behövas avsättas mer tid för att diskutera och reflektera över sina arbetsuppgifter både med kolleger och chefer. Hinder och utmaningar som framkom var svårigheten att hitta rätt sätt att stötta enskilda individer eftersom alla människor är olika och har olika förutsättningar. En annan utmaning som framkom var att det kunde upplevas som att det fanns distans mellan olika verksamheter rent fysiskt och att det därför var utmanande att få dessa att samarbeta med varandra. / Learning is often associated with children and school environment; however learning may be required throughout life in order to improve skills and competence in working life also. This essay is about learning at work, i.e. workplace learning. Workplace learning comprises learning related to profession or/and the workplace itself. The purpose of this study was to create a deeper understanding of the preconditions necessary for organising workplace learning; based on descriptions provided by executives and other persons in leading positions. The method chosen was semi-structured interviews with six executives/leaders, whom of which four from the field of labour market and education, and two working within the social care sector. The empirical data gathered, has been analysed according to The Two Triangle Model (Eraut, 2004), which describes how factors of learning and context affect workplace learning. The result of this essay shows clear connections to Erauts (2004) and indicates that the interviewees organise different activities with the aim of peer learning and founding good relations between co-workers. In addition, they strive to create a learning-friendly environment and encourage those who want to learn new skills or/and further education. Also, the interviewees try to communicate clear and positive expectations towards employees as a stimulus for workplace learning. The study shows that peer learning, motivation and feedback is important and contribute to learning at one’s workplace. Support, in terms of dialogue and discussion between executives and employees may also be important since it strengthen self-confidence which improves the ability to apply new knowledge and skills at work. Possibly, it is necessary to allot more time for discussion and reflection concerning tasks, between colleagues as well as between executives. Obstacles and challengers detected as to organising workplace learning were finding the suitable support for each person since everybody is an individual with different situation and conditions. Another issue was the geographical distance between different units which could complicate co-operation

Studien har i syfte att få en ökad förståelse för hur HR-anställda inom ett privat företag upplever att engagemang har betydelse för arbetsplatslärande. Utifrån syftet har tre frågeställningar konstruerats: Hur upplever de HR-anställda att deras egna engagemang har betydelse för arbetsplatslärande? På vilka sätt anser de HR-anställda att engagemang från organisationens sida har betydelse för deras arbetsplatslärande?  På vilka sätt skulle de HR-anställda vilja att engagemangets roll kopplat till arbetsplatslärande utvecklas inom organisationen i framtiden? Studien har använt en kvalitativ metod. För att besvara syftet har sex semistrukturerade intervjuer genomförts med HR-anställda i en privat organisation med över 100 000 anställda. Intervjuerna ligger till grund för empirin som har analyserats med en tematisk analys där diverse teman skapades. Vidare bearbetades och analyserades empirin utifrån Billetts (2004a; 2004b; 2006) teori om affordances och engagemang. Studiens resultat visar att HR-anställda upplever eget och organisationens engagemang som betydelsefullt för deras arbetsplatslärande. Det egna engagemanget har en roll i vad för läraktiviteter en anställd tar del av. Vidare uppger informanterna att engagemanget är en förutsättning för att lärande ska ske, det är inget som sker per automatik. Organisationen gör sig betydelsefull genom att erbjuda individer möjligheter till arbetsplatslärande samt ge rätt förutsättningar och stöd för att det ska kunna ske. Samtliga informanter upplevde att tidsbrist och andra prioriteringar påverkar arbetsplatslärande. I framtiden skulle HR-anställda vilja förändra synen på arbetsplatslärande. Främst upplever informanterna att chefer och organisationen behöver engagera sig i att skapa bättre förutsättningar och erbjuda mer stöd för arbetsplatslärande.

Denna studie undersöker högstadielärares syn på utbudet av kompetensutvecklingsinsatser, hur väl de anser att de erbjudna satsningarna matchar deras kunskapsbehov samt till vilken grad de känner att de kan utöva inflytande över sin egen kompetensutveckling. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och lägger särskild vikt vid hur högstadielärare tillsammans utbyter kunskaper och erfarenheter. Metoden är kvalitativ och har använt sig av semistrukturerade intervjuer. Intervjumaterialet har därefter analyserats tematiskt. Urvalet är begränsat till åtta högstadielärare från sex olika grundskolor i Uppsala kommun. Resultatet visar att en stor del av det utbud som erbjuds är i form av kollegialt lärande. Där formar lärarna en praktikgemenskap i vilken de ges möjligheter att lära av varandra och utbyta erfarenheter. Det kollegiala lärandet upplevs mestadels positivt, men räcker inte i sig för att fullt ut täcka behoven. Huvudsakligen efterfrågas mer ämnesspecifika kompetensutvecklingsinsatser än vad som erbjuds. Studiens lärare vill ha större möjlighet att kunna påverka, och då framför allt de externa kompetensutvecklingsinsatserna.

Studien har genererat en redogörelse för de kontextuella förhållanden som har inverkan på civila brottsutredares möjligheter till lärande och karriär inom Polisen. Genom djupintervjuer med elva civila brottsutredare insamlades utsagor kring individernas förutsättningar till arbetsplatslärande och utveckling. Uppgifterna analyserades utifrån en kritisk-teoretisk modell och konkretiserades i tre erfarenhetsbetingade lärandeidentiteter; anti-, pre- och pro-lärande. Resultatet visade att de omständigheter som rör arbetsplatsen har dominerande inverkan på medarbetarens relation till lärande och karriär. Detta gäller individens upplevelser av bland annat introduktionen i arbetet, arbetsdelningen, tillvaratagandet av kompetens, ledarskapet och organisationskulturen. Både den faktiska arbetssituationen och de kulturella förhållandena på arbetsplatsen har således visat sig vara betydande för medarbetarens utveckling. De medarbetare som beskrev en traditionsbunden arbetsplats med bristfällig inkorporering av civila gav också uttryck för ett stagnerat eller dämpat förhållande till lärande och karriär. Tillgängligt ledarskap och tillvaratagande av den egna kompetensen framträdde som väsentligt för ett utvecklingsorienterat lärandeuttryck. Utifrån studiens empiriska fynd har det konstaterats att Polisen behöver konfrontera problem vad gäller inkorporeringen av civila medarbetare samt granska strukturen för lärandeaktiviteter för att undvika konsekvenser som ohälsa och hög personalomsättning bland gruppen civila. Det är vidare nödvändigt att komma till rätta med problemen för att utgöra en attraktiv arbetsplats som innefattar jämlika möjligheter till lärande och karriär, oavsett medarbetarens kön, bakgrund eller privata förhållanden

The concept of competence summarizes requirements for knowledge and skills that are required for individuals, companies, organisations and nations to function effectively and in a timely manner. The growth of the service society in parallel with today’s rapid knowledge and technology development and increased processional competition has resulted in competence becoming a central concept in education and management. The development has meant a greater focus on external efficiency (to do the right things), which means that human performance, competence, nowadays are a prerequisite for delivering value to the customer. The improvement has been carried out at Liseberg which is one of Sweden’s most visited tourist destinations. The work has been delimited to the housing department and the working group reception. The reception is one of three working groups that are active in the department and is responsible for the guest’s stay at Liseberg’s residential facilities, Lisebergsbyn and Askim Stand. Before the improvement, a preliminary study was carried out that identified improvement possibilities in the training process of new employees to the reception. The preliminary study showed a great variation in the result and the experience of the execution of the training, which was considered an urgent improvement as the department is driven by human performance. Therefore, the aim of the improvement has been to improve the training process within the workgroup reception by clarifying working techniques and ensuring competence. Investigations of the present education process, how the work techniques can be clarified and how the competence can be ensured have been used to achieve the aim of the study. The result indicates that the working group has a common understanding of what needs to be taught and why it is important, however when and how a work task should be taught. The training process is currently not process-focused or defined, among other things, lacking management processes completely, which explains the employees’ experience of lack of structure and focus. The process function in such a way, as allowing the responsible managers to plan the work process themselves. The results also show that the managers’ motivation and self-confidence to their own competence to carry out the work with the process are varied. The study concludes that the training process needs to be process-focused, have management processes and add a supervisor course to the existing support process to ensure the necessary competence needed, as well as unifying and clarifying the working techniques. The working group also needs to clarify roles and expectations linked to the process’s activities and apply situational based management to the operative part of the process. / Kompetensbegreppet sammanfattar krav på kunskaper och färdigheter som krävs för att individer, företag, organisationer och nationer ska fungera ändamåls- och tidsenligt. Tjänstesamhällets framväxt parallellt med dagens snabba kunskaps- och teknikutveckling och ökad konkurrens har resulterat i att kompetens har blivit ett centralt begrepp inom utbildning och ledning. Utvecklingen har inneburit ett större fokus på yttre effektivitet (att göra rätt saker) vilket gör att mänsklig prestanda, kompetens, numera är en förutsättning för att leverera värde till slutkund. Förbättringsarbetet har utförts på Liseberg som är ett av Sveriges mest besökta turistmål. Arbetet har avgränsats till boendeavdelningen och arbetsgruppen reception. Receptionen är en av tre arbetsgrupper som är verksamma på avdelningen och ansvarar för gästernas vistelse på Lisebergs boendeanläggningar, Lisebergsbyn och Askim Strand. Innan förbättringsarbetet utfördes en förstudie som identifierade förbättringsmöjligheter i upplärningsprocessen av nyanställda till receptionen. Förstudien visade på en stor variation i resultatet och upplevelsen av upplärningens genomförande, vilket ansågs som en angelägen förbättring då avdelningen drivs av mänsklig prestanda. Syftet med förbättringsarbetet har därmed varit att förbättra upplärningsprocessen inom arbetsgruppen reception genom att tydliggöra arbetssätt och säkerställa kompetens. Undersökningar av hur upplärningsprocessen ser ut i dagsläget, hur arbetssätt kan tydliggöras samt hur kompetensen kan säkerställas har således använts för att uppnå syftet.Resultatet visar att arbetsgruppen har en gemensam bild av vad som ska läras ut och varför det är viktigt, däremot saknas en tydlighet kring när och hur ett moment ska läras upp. Upplärningsprocessen är i nuläget inte processfokuserad eller definierad, bland annat saknas ledningsprocesser helt vilket förklarar medarbetarnas upplevelse av bristande struktur och fokus. Processen har uttalade ansvariga, på det operativa planet, och som även själva bestämmer hur de ska lägga upp arbetet med processen. Resultatet visar även att motivationen och självförtroendet till den egna kompetensen att utföra arbetet med processen är varierande bland medarbetarna.Studiens slutsatser är att upplärningsprocessen behöver processfokuseras, införa ledningsprocesser och komplettera nuvarande stödprocesser med en handledarutbildning för att tydliggöra arbetssätt och säkerställa kompetens. Arbetsgruppen behöver även tydliggöra roller och förväntningar kopplade till processens aktiviteter samt tillämpa situationsbestämd ledning av den operativa delen av processen.

Trots en ökad efterfrågan i samhället på insatser för att stötta nyanlända i språkutveckling, och därmed även att ta sig in på arbetsmarknaden, finns i Sverige begränsad forskning kring handledning av nyanlända inom industrisektorn. Syftet med denna studie är att bringa kunskap i förutsättningar för arbetsplatslärande hos nyanlända inom industrisektorn, med fokus på språkinlärning. Detta görs genom att undersöka följande frågeställningar; Hur föreskrivs yrkesintroduktion gå till? Hur förhåller sig handledare till processer för nyanländas språkinlärning? Hur förhåller sig handledare till processer för inkludering av nyanlända? Vilka förutsättningar ger yrkesintroduktioner för nyanländas arbetsplatslärande inom företagen?Metoderna för att undersöka fenomenet är dels kvalitativa intervjuer av sex handledare för nyanlända på yrkesintroduktioner på tre olika företag inom industrisektorn, samt en text- och dokumentanalys av fyra stöddokument som har tagits fram av Delegationen för arbetsplatslärande vid yrkesintroduktionsanställningar (YA-delegationen) kring handledning av nyanlända.   Genom ett teoretiskt ramverk baserat på Etienne Wengers teori om gränsland och mäklarskap inom ”Communities of Practices” (2000) tolkas resultaten från undersökningarna. Några av de slutsatser som dras är att handledarna på företagen främst arbetar med praktisk upplärning av arbetsuppgifter och språkinlärning som fokuserar på inlärning av enskilda yrkesbegrepp. Djupare diskussioner kring normer och värderingar samt ”mjuka värden” hindras på grund av bristande språkkunskaper hos de nyanlända. Bristande kunskap i hur gemensamma aktiviteter för kunskapsutbyten kan ske utmärker även handledarskapet, och förslag på sådana aktiviteter saknas även i stöddokumenten. En sista slutsats är att om varken staten eller företagen själva kan stötta handledare i hur olika människors kunskaper kan tas tillvara på och hur mångfald ska utnyttjas så blir språket inom industrier inte bara en säkerhetsfråga, utan en samhällsfråga. / Despite an increased demand in society for effortsto support newly arrived immigrants in language development, and getting a way in to the labor market, there is a limited research in Sweden on mentorship of immigrants in the industrial sector. The aim of this study is to bring knowledge into the prerequisites for workplace learning among immigrants in the industrial sector, with a focus on language learning. This is done by examining the following questions;How are professional introductions precribed to be implemented? How do supervisors relate to processes for language learning of the immigrants? How do supervisors relate to processes for inclusion of immigrants? What are the prerequisites for professional introductions for immigrant´s workplace learning within the companies?The methods for examining this phenomenon are partly qualitative interviews of six mentors of immigrants at professional introductions at three different companies in the industrial sector, as well as a document analysis on four steering documents that have been provided by the YA-delegation.   The results of the study are interpreted through a theoretical framework based on Etienne Wenger's (2000) theory of boarders and broakers within the theory of ”Communities of Practice”. Some of the conclusions that are drawn are that the mentors at the companies mostly work with practical training of tasks, and language learning that focuses on separate technical terms. Deeper discussions on norms and values​ ​​are hindered by the lack of broader language skills of the immigrants. Lack of knowledge in how joint activities for knowledge sharing can be taken place characterizes the mentorships, and this aspect is also lacking in the state’s governance documents. One final conclusion is that if neither the state nor the companies themselves can support mentors in how different people's knowledge can be utilized and how diversity should be utilized, the language within industries will not only be a security issue, but a social issue.

Syftet med studien är att undersöka hur lärandet framgår inom lageryrket. Fokus är på lagerarbetares egna erfarenheter och hur de själva beskriver att de utvecklade sitt yrkeskunnande och sin kompetens, samt undersöka vilket stöd de hade av den formella introduktionen som arbetsgivaren tillgodosåg, såväl som den informella, av sina kollegor. Denna uppsats ämnar att behandla lärandet inom lageryrket. En kvalitativ metod har använts, där det empiriska materialet samlats genom semistrukturerade intervjuer. Fokus i studien är på informellt, formelllt, utvecklingsinriktat och anpassningsinriktat lärande. Begreppen har tillämpats i studien genom att sättas i relation till lagerarbetares erfarenheter av hur de blivit kompetenta lagerarbetare.  Resultatet visar att trots kort formell introduktion lyckas lagerarbetare lära sig arbetsuppgifterna, det är dock det informella lärandet som är mest utmärkande på arbetsplatsen. Lageryrket kräver inte några speciella förkunskaper. Anställda på företaget lär sig genom att göra. Det utvecklingsinriktade och anpassningsinriktade lärandet tillämpas i studien genom att kopplas ihop med dels hur medarbetarna utvecklar sin kompetens men även hur fria personalen är på arbetsplatsen. Gemenskapen och stödet av kollegorna är betydelsefullt för att utveckla sin yrkeskompetens och trygghet på arbetsplatsen. Avslutningsvis sammanfattas studien med en motiverande förklaring att studien är av pedagogisk relevans då det framgår att lärande på arbetsplatsen är avgörande för att bidra till en ökad kompetensutveckling. Studien bidrar med ett sätt att se på lärande på arbetsplatsen i och med kopplingen mellan olika teorier och tidigare forskning, inom lågstatusyrken. Det skulle vara intressant att studera liknande område utifrån ett genusperspektiv eller chefsperspektiv.