En aplicaciones geotécnicas, el ensayo de penetración dinámica ligera (DPL) es un método alternativo a la Prueba de Penetración Estándar (SPT) para la determinación de los parámetros del suelo. La exigencia de diversas normativas para correlacionar ambos ensayos in situ y no establecer una metodología para realizarlo, limita el alcance práctico del DPL. La presente investigación desarrolla una metodología y una ecuación de correlación entre el ensayo de penetración dinámica ligera (DPL) y la Prueba de Penetración Estándar (SPT) específicamente para suelos arenosos (SP y SP-SM) ubicados en una zona del distrito de Chilca, provincia de Cañete, departamento de Lima. Para el análisis se utilizaron hasta 393 pares de datos, obteniendo correlaciones lineales entre el número de golpes obtenidos de la prueba de Penetración Estándar-NSPT y del ensayo de penetración dinámica ligera-N10; obteniendo un coeficiente de determinación (R2) entre 84% y 87%. La correlación obtenida se puede aplicar para obtener parámetros del suelo cuando el DPL se utiliza como complemento en investigaciones geotécnicas. / In geotechnical applications, the dynamic probing light (DPL) is an alternative method to the Standard Penetration Test (SPT) for the determination of soil parameters. The requirement of various regulations for correlating both tests in the same field and not establishing a methodology to carry it out, limits the practical scope of dynamic probing light. This research presents a correlation methodology and the correlation between the dynamic probing light (DPL) and the Standard Penetration Test (SPT) specifically for sandy soils (SP and SP-SM) located in an area of Chilca, in Cañete - Lima - Peru. For the analysis, 393 data pairs were used, obtaining two linear correlations between the blow count of Standard Penetration-NSPT test and the dynamic probing light method-N10, which presented a coefficient of determination (R2) between 84% and 87 %. This correlation can be used to obtain soil parameters when the DPL is used in complementary geotechnical investigations. / Tesis

Different paths for trains throughout a railway system are more or less convenient, where intersecting train paths require a safety margin in time between different trains to reduce the risks of accidents. Intersecting train paths are just as much of a challenge on a railway station, especially when multiple trains are entering the station close in time. Some trains might have to wait before entering the station area, which as a result create delays that can affect other trains and passengers. One method of reducing the delay is by allocating trains efficiently to different platforms on the station, which makes it possible for more trains to be at the station at the same time. The purpose of this report was to investigate the effect of different platform allocation strategies in regard to the punctuality of trains, passengers’ convenience, travel time in the system as well as the delay compared to arrival and departure times. Three research questions were formulated to answer to the purpose, which included how a reduction in platforms affect the railway system, how different strategies affect walking time for passengers and whether it was possible to prioritize different train types to different platforms. To investigate how different platform allocation strategies affect the railway system, simulation as a method was used. With simulation, a model could be constructed similar to the real system, which made it possible to perform different experiments quickly without any impact on the real system. Linköping Central Station was chosen as a test case as it was both reasonably large and geographically close for observations. Four experiments were constructed, with four separate platform allocation strategies, all aimed to answer some part of the purpose. Before conducting the experiments, a base scenario was tested that attempted to mimic the current platforming strategy as much as possible and was used to compare the different experiments to. This thesis demonstrates that several different platform allocation strategies are possible to be used in the test case, where a risk of train delays were present when the number of tracks used were decreased. With the help of the experiments, the three research questions and therefore the purpose of the study have been answered. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur unga vuxna män i Stockholm och Uppsala skapar en maskulin identitet genom kläder och uttryck ur ett etnologiskt forskningsperspektiv. I arbetet har det genomförts sex stycken intervjuer som fokuserat på informanternas erfarenheter och upplevelser av kläder och uttryck. Jag har sedan använt mig av diskursanalys och fenomenologi som analysmetod för att både utröna hur diskursen kring kläder, kroppar, kön och sexualitet sett ut samt hur kläder fungerar som en materiell förlängning av kroppens identitetsskapande. Jag har därefter använt mig av teorier som berör maskulinitet och makt för att utröna vilka maskulina identitetsprocesser som finns närvarande samt hur maktaxlar kan urskiljas genom analysen av diskurser och uppfattningar om kläder och kroppar. Det teoretiska ramverket har främst utgått från Raewyn Connells teorier om maskulinitet där begrepp som hegemoni och underordnad maskulinitet är essentiella. Jag har även använt mig av Michel Foucaults teorier om makt där begrepp om disciplinering och foglighet diskuteras samt Judith Butlers teorier om heterosexuella matrisen. Uppsatsen tar slutligen upp och undersöker fenomenet ’Metrosexualitet’ och hur det genom olika nyanser av maskulina uttryck kan gestaltas.

Uno de los problemas más importantes en el mundo es la erosión costera. Alrededor del 70% de las playas de arena están sufriendo erosión. Las costas representan en la mayoría de los casos las zonas turísticas y por lo tanto la prevención de la erosión es una necesidad común. Generalmente, para hacer frente a este problema se realizan regeneraciones y/o obras de defensa costera, lo que conduce a costos económicos. En el caso concreto de España, el turismo es una importante fuente de ingresos, representando entorno al 10,9% del Producto Interior Bruto. En consecuencia, la prevención de la erosión del litoral español es necesaria con el fin de mantener esta entrada económica. Para que la evaluación y comprobación de los proyectos de regeneración de playas o de defensa costera (entre otras) sean eficaces, son necesarios métodos cada vez más precisos y fiables. Es por ello que se requiere habilidades de predicción con las que se pueda cuantificar los errores cometidos para así evaluar los posibles costes relacionados a ese error. En este sentido los modelos lineales, no lineales, redes neuronales artificiales o modelos numéricos pueden desempeñar un papel fundamental para su utilización en los proyectos de regeneración de playas. La presente Tesis Doctoral estudia las playas tanto de arena como de grava que se encuentran en el levante español, concretamente en las provincias de Valencia, Alicante y Murcia, con el objetivo de clasificar los diferentes tipos de playas y modelar el perfil transversal de las playas. En primer lugar, se realiza una clasificación de las playas en nueve tipos dependiendo de la morfología y la proporción y distribución de la arena y la grava en cada playa (Capítulo 1). Para ello se comparan tres métodos: el análisis discriminante, las redes neuronales artificiales y el método SVM (Support Vector Machine). En segundo lugar se modeliza el perfil transversal real de las playas de arena utilizando redes neuronales artificiales, empleando para ello el menor número de variables posibles y que sean fáciles de obtener (Capítulo 2). Para ello se determina la arquitectura óptima de la red neuronal y se comparan varias redes con diferentes parámetros de entrada. Una vez obtenida la red neuronal para el perfil de la playa se genera otra red neuronal siguiendo la misma metodología para determinar los puntos característicos de las barras que se pueden encontrar a lo largo del perfil (Capítulo 3). Por otro lado, se estudia el perfil transversal de las playas de grava. El perfil de estas playas se divide en tres zonas: playa seca, perfil sumergido hasta la profundidad de cierre o el inicio de la pradera de Posidonia oceanica, y el perfil dentro de la pradera. Estos perfiles se ajustan empleando diferentes funciones matemáticas: potenciales, exponenciales, y racionales, seleccionando la que mejor ajusta al perfil real en cada una de las tres zonas (Capítulo 4). Finalmente, se modelizan los parámetros que definen la función potencial que describe el perfil de equilibrio que mejor se ajusta al perfil sumergido de las playas de grava (Capítulo 5). En este caso se compara el funcionamiento de los métodos lineales y los numéricos, generando diferentes modelos en los que se tiene en cuenta o no el tipo de playa en la que se encuentra el perfil. Además se considera para ello variables que no se vean influidas por la constante variación que sufren las playas de grava debido al constante movimiento de la berma y el sedimento por el impacto del oleaje. Con todo esto, se pretende obtener nuevos modelos que nos permitan diseñar futuras regeneraciones empleando los volúmenes de material precisos, sin cometer grandes errores que supongan un coste en exceso. Pues en la actualidad, en España, se emplean formulaciones y/o modelos obtenidos a partir de ensayos en canal u obtenidas empíricamente en zonas con características muy diferentes, y que por lo tanto no contemplan el factor local. Así, se pretende que las nuevas herramientas que se proponen nos permitirán comprobar el funcionamiento futuro en el caso de que algunos de los factores implicados en la clasificación de la playa o en el modelado del perfil transversal se vean modificados, bien por la acción del hombre o por cambios naturales, de manera que sirvan de apoyo para el ingeniero costero a la hora de calcular una regeneración.

Studien ”Lärares gemensamma lärande - En kvalitativ intervjustudie av lärares uppfattningar kring samverkan och en gemensam handlingsarena” har syftet att öka kunskapen om betydelsen av lärares möjligheter till att se varandra i handling och ämnar besvara följande frågeställningar; Hur formas, upprätthålls och utvecklas samverkan mellan lärare?, Vilken betydelse utgör en gemensam handlingsarena för lärares samverkansstrategier? Den här studien utgår från teorin om det kollektiva lärandet. Denna teori innehåller tre typer av samtal; berättandet, det gemensamma reflekterandet och det gemensamma intentionsskapandet, som i denna studie ses som villkor för att nå upp till ett kollektivt lärande. Teorin har vidareutvecklats genom ett införande av begreppen ”nätverk” och ”gemensam handlingsarena” som för den här rapporten eventuellt kan ses som ett fjärde villkor för ett kollektivt lärande. Den metod som legat till grund för denna studie är en kvalitativ intervjustudie av åtta verksamma gymnasielärare fördelade på två olika gymnasieskolor. Den här studien visar på att studiens respondenter ger uttryck för att ett nätverkande och/eller en gemensam handlingsarena är en förutsättning för ett kollektivt lärande och kan därför uppfattas som ytterliggare ett villkor.

Syfte Syftet till den valda studien är att undersöka om rastverksamheten kan bidra till ökad trygghet på skolgården hos eleverna. Metod I vår studie utgår vi ifrån en kvantitativ metod med ett positivistiskt perspektiv. För att få in den datainsamling som behövs till studien har vi använt oss av strukturerade observationer och intervjuer. Resultat Sammanfattningsvis visar studiens resultat att rastverksamhet erbjuder en variation av olika aktiviteter på skolgården. Utifrån observationer och intervjuer med informanten skapades det en uppfattning att skolgården upplevdes som en trygg miljö på denna skola. Trots att skolgården kändes trygg för eleverna förekom det konflikter som fritidsläraren behövde hantera, de hade sin grund i olika orsaker. Många konflikter kunde hanteras direkt i leksituationen, men ibland var det inte möjligt då det inte alltid fanns en pedagog tillgänglig ute på skolgården.

The field of chemical graph theory utilizes simple graphs as models of molecules. These models are called molecular graphs, and quantifiers of molecular graphs are known as molecular descriptors or topological indices. Today's chemists use molecular descriptors to develop algorithms for computer aided drug designs, and computer based searching algorithms of chemical databases and the field is now more commonly known as combinatorial or computational chemistry. With the completion of the human genome project, related fields are emerging such as chemical genomics and pharmacogenomics. Recent advances in molecular biology are driving new methodologies and reshaping existing techniques, which in turn produce novel approaches to nucleic acid modeling and protein structure prediction. The origins of chemical graph theory are revisited and new directions in combinatorial chemistry with a special emphasis on biochemistry are explored. Of particular importance is the extension of the set of molecular descriptors to include graphical invariants. We also describe the use of artificial neural networks (ANNs) in predicting biological functional relationships based on molecular descriptor values. Specifically, a brief discussion of the fundamentals of ANNs together with an example of a graph theoretic model of RNA to illustrate the potential for ANN coupled with graphical invariants to predict function and structure of biomolecules is included.

This dissertation is about educators work with pedagogical documentation in Swedish preschools. The purpose has been to investigate how pedagogical documentation is realized in everyday work in two preschools and examine how educators express themselves on purposes, opportunities and difficulties with this approach. This has been important to study since many preschools have chosen to work with pedagogic documentation to follow up and assure the quality of their work. Since 2010 pedagogical documentation is included in the preschools curriculum. The study was conducted at two different preschools where I followed a total of six educators in two preschool departments for two months in each department. Methods used to collect data were selected based on an ethnographic approach. Data collection consists of field notes, photographs, recorded interviews and documentations from preschools and their working plans. The analysis is based on a curriculum theory perspective, and especially important concepts have been transformation arena and realization arena. Furthermore, frame factor theory and the didactic questions what, how and why, have been used to analyze data. The results show that the documentation works where formulated in different ways depending on the frames and conditions. One preschool unit was at a municipal preschool without any special pedagogical approach. Here the pedagogical documentation was in a startup phase and was one of many tasks in the pedagogical work. The other preschool unit was in a Reggio Emilia inspired preschool who had worked with pedagogical documentation for several years. Here the work with pedagogical documentation was the driving force for developing the work. This ideological difference was reflected in what the educators documented, how they documented and how the documentations were used. Pedagogical documentation was partly be seen as a cumbersome way of working among the participants, whether they are beginners or experienced. It is in the nature of the work with pedagogical documentation that there are no obvious answers, which can lead to some uncertainty whether one is right or not. Other factors leading to frustration is that this approach is time-consuming and that the new technologies available require a lot of skills to be used. The study highlights that continuous training plays a crucial role as one of educator’s preconditions to succeed in the work with pedagogical documentation. In this study, one can also see how ethical aspects constantly makes themselves felt and need to be highlighted. The main impression is that the educators, despite the perceived difficulties, felt that it was stimulating and meaningful to work with pedagogical documentation and that they saw it as a tool for developing their work. / Denna licentiatavhandling handlar om pedagogers arbete med pedagogisk dokumentation inom svensk förskola. Syftet har varit att undersöka hur pedagogisk dokumentation realiseras i vardagen på två förskolor samt undersöka hur pedagogerna uttrycker sig om syfte, möjligheter och svårigheter med detta arbetssätt. Detta har varit viktigt att studera mot bakgrund av att många förskolor har valt att arbeta med pedagogisk dokumentation för att följa upp och kvalitetssäkra sina verksamheter. Sedan 2010 ingår det enligt förskolans läroplan i deras uppdrag att dokumentera. Studien har genomförts på två olika förskolor där jag följt totalt sex pedagoger på två avdelningar under två månaders tid på varje avdelning. Metoder för att samla in data har valts med utgångspunkt i en etnografisk ansats. Datakollektionen består av fältanteckningar, fotografier, inspelade intervjuer, dokumentationer från förskolorna samt deras arbetsplan/verksamhetsplan. Analysen har skett utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv och speciellt viktiga begrepp har varit transformeringsarenan och realiseringsarenan. Vidare har ramfaktorteori och de didaktiska frågorna vad, hur och varför använts för att analysera data. Resultatet visar att dokumentationsarbetet utformades på olika sätt beroende på ramar och förutsättningar. Den ena förskoleavdelningen tillhörde en kommunal förskola utan speciell pedagogisk inriktning. Där var arbetet med pedagogisk dokumentation i en uppstartsfas och en av många arbetsuppgifter i verksamheten. Den andra förskoleavdelningen tillhörde en Reggio Emilia-inspirerad förskola som hade arbetat med pedagogisk dokumentation i flera år. Där var arbetet med pedagogisk dokumentation navet som drev verksamheten framåt. Denna ideologiska skillnad avspeglade sig i vad pedagogerna dokumenterade, hur de dokumenterade och hur dokumentationerna användes. Pedagogisk dokumentation uppfattades delvis som ett svårt arbetssätt bland pedagogerna, både bland nybörjare på området och bland dem som var mer erfarna. Det ligger i arbetssättets natur att det inte finns givna svar, vilket kan leda till en viss osäkerhet om huruvida man gör rätt eller inte. Andra faktorer som leder till frustration är att arbetssättet är tidskrävande och att den nya tekniken ställer stora krav på kompetens för att kunna användas. Studien belyser hur kontinuerlig fortbildning på förkolan spelar en avgörande roll för pedagogernas förutsättningar att lyckas med arbetet med pedagogisk dokumentation. I denna studie kan man också se hur etiska aspekter ständigt gör sig påminda och behöver lyftas fram som viktiga. Huvudintrycket är att pedagogerna, trots de upplevda svårigheterna, ansåg att det var utvecklande och meningsfullt att arbeta med pedagogisk dokumentation och att man såg det som ett fortbildningsverktyg.

Förskolan ska erbjuda barnen en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att samtala om texter och genom att lyssna till högläsning. Förskolläraren har ett stort ansvar till att göra barnen delaktiga i högläsning och att uppmuntra barnen till att vilja delta och utvecklas. Tidigare forskning visar att högläsningen i sig är ett bra verktyg att använda för både små och stora barn. Syftet i vår undersökning är att undersöka förskollärarens syn på barns delaktighet inom högläsning och dess betydelse för språkutveckling samt att studera förskollärarens uppfattningar av det egna förhållningssättet och dess betydelse för barns delaktighet och språkutveckling genom högläsning. Detta undersöktes genom en kvalitativ intervjustudie. Resultatet visar att förskollärarens synsätt till högläsning har en betydande roll för hur mycket högläsnning som sker i förskolan, det är också viktigt med samtal och diskussioner kring böckerna för att barnen ska öka sin förståelse för ord och olika begrepp. Både planerade och spontana högläsningsstunder förekommer ofta i förskolan och det är något förskollärare ser positivt på. För barnen som inte utvecklat sitt tal än då är det lättare och peka i en bok och på så vis göra sig förstådd. I diskussionen visas undersökningens slutsats, vilket är vilkten av förskollärarens förhållningssätt och uppbyggnad av undervisning för att skapa möjligheter för barnen att vara delaktiga och utveckla den språkliga kompetensen.

No description available.