The purpose of the study was to investigate how male employees experienced the Swedish Armed Forces as a workplace regarding gender equality and how they experienced the importance of having female colleagues. The method had a qualitative approach that consisted of semi-structured interviews. The sample involved five male Officers in the Swedish Armed Forces located in two places in Sweden. The interview material was analyzed by a thematic analysis method. The results were presented on the basis of the main categories: Internal gender equality work, external gender equality work and the importance of women in the Swedish Armed Forces. The main findings showed that the respondents experienced Swedish Armed Forces as an equal workplace based on the fact that they never experienced the opposite. They experienced that the Swedish Armed Forces actively are working with gender equality, both internally and externally. The respondents also said that their female colleagues are of great importance in order for Swedish Armed Forces to do their job. The conclusion is that male employees experience Swedish Armed Forces as a gender equal workplace while other studies showed that female employees did not. Therefore needs further research to understand why there is a difference in men's and women's experience / Syftet med studien var att undersöka hur manliga anställda vid Försvarsmakten upplevde sin arbetsplats gällande jämställdhet samt vilken betydelse de upplevde att kvinnliga kollegor har på den mansdominerade arbetsplatsen. Metoden hade en kvalitativ ansats och datamaterialet samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av fem manliga anställda officerare i Flygvapnet inom Försvarsmakten, på två olika orter i Sverige. Materialet analyserades utifrån en tematisk analysmetod. Resultatet presenteras utifrån tre huvudteman: Internt jämställdhetsarbete, externt jämställdhetsarbete samt kvinnors betydelse i Försvarsmakten. Resultatet visade att de manliga anställda upplevde Försvarsmakten som jämställd då de själva inte hade upplevt motsatsen. De upplevde att Försvarsmakten är tydlig med sitt ställningstagande gällande jämställdhet, både internt på arbetsplatsen och externt ut mot samhället i form av exempelvis reklamkampanjer. Respondenterna uppgav att kvinnliga kollegor var av stor betydelse för att Försvarsmakten ska kunna leverera goda resultat. Både för att de anställda ska representera samhällets befolkning, samt då män och kvinnor arbetar bättre tillsammans. Männen menade också att kvinnor kan vara helt avgörande i det operativa arbetet, kanske främst utomlands. Slutsatsen säger att manliga anställda vid Försvarsmakten upplevde arbetsplatsen som jämställd medan tidigare forskning som intervjuat kvinnor i liknande frågor inte gör det. Därför behövs ytterligare forskning för att förstå varför upplevelsen skiljer sig bland män och kvinnor.

Thesis PhDr. Radek Buben Deconsolidation of Venezuelan Democracy: Erosion of the Party System, Neo-Populism, and Repoliticization of the Armed Forces The thesis Deconsolidation of Venezuelan Democracy: Erosion of the Party System, Neo- Populism, and Repoliticization of the Armed Forces addresses the process of deconsolidation of democracy in Venezuela between 1973 and 1993. The analysis is based on both theoretical and comparative approach embedded notably in institutional comparative political science (analysis of systemic and institutional conditions of the analyzed process), historical sociology and political theory (phenomena of populism and neo-populism) and approaches of traditional historical analysis of political process in a particular period of time. The theoretical part of the text is focused on the issue of democracy in Latin America in general. More concretely, it concerns with typologies of political regimes, institutionalization of party systems, civil-military relations and the so-called resources curse theory. The great deal of the text covers analysis of populism, its definition and the existing research of the phenomenon. The starting point of the empirical part presents the establishment of the petrostate and bipartism in 1973. The analysis ends with the decomposition of the...

Obwohl die wenigen bisher erschienenen Studien zur Qualität von Inhalten in Wikis und besonders der Wikipedia ein hohes Potential für die Erstellung auch verlässlicher Inhalte vermuten lassen, existiert noch kein formales und anerkanntes Qualitätsmanagementsystem für partizipativ erstellte Inhalte im organisationsinternen Web 2.0. Im Rahmen der Erprobung eines Wiki-Services für das Intranet der Bundeswehr wird derzeit ein solches System entwickelt und im laufenden Experiment evaluiert.

This thesis addresses issues regarding military conscription within the European geographic area. It reflects lengthy and complicated evolution of military conscription, as well as its use case and eventual suspension or abolishment as a military recruitment tool in a post- Cold war Europe up until this day. Thesis also addresses academic and non-academic debate related to conscription and its development, typology, use-cases while it tries to uncover and summarize principal reasons, why was the concept of military conscription abandoned. Furthermore, it tries to evaluate those reasons against the current state of security environment in Europe, compare them and based on that, answer the question whether the relevance of those reasons is still valid or not. Especially in relation to the fact, that some of the countries that abolished conscription in the past, are bringing it back in form of mandatory military or civilian service, contrary to above mentioned reasons. Thesis comes to conclusion, that the relevancy of the issues with conscription from the past are less relevant in current European security environment.

Au Tchad, le triptyque « armées, sécurité et rébellions » est indissociable, tant il mêle des acteurs armés qui ont dominé la scène nationale depuis l’indépendance du pays en 1960. L’entrelacs des intérêts et des combats a aussi provoqué l’implication d’intervenants extérieurs nombreux, la France et la Libye en premier lieu. Tous ont participé à cette séquence historique, de 1969 à 1990, dominée par l'émergence d'une rébellion, le Front de libération nationale du Tchad (FROLINAT), qui finira par s'emparer du pouvoir et engendrer une guerre civile suivie d'une guerre de libération des provinces du Nord. La France s’engage au Tchad en 1969 dans sa première véritable guerre depuis l’indépendance de l’Algérie, et dès lors restera actrice du destin de ce pays, sous tous les régimes successifs, de Tombalbaye au régime d’Hissène Habré. Elle cherche à conserver son appréciation autonome de situation, et renseigner sur les groupes rebelles du Tchad, la Jamariyya libyenne, voire ses propres alliés, afin de donner à ses décideurs politiques et militaires des clés de compréhension et d’action. Dans cette guerre d’un genre nouveau et méconnu des citoyens français, le renseignement et les actions spéciales constituent des armes fondamentales au cœur des engagements opérationnels, de l’évolution des différents types de capteurs, et des tensions interservices entre le SDECE/DGSE et les autres services chargés de renseignement. Parce qu'elle veut conserver son rang en Afrique notamment dans la bande sahélo-saharienne, concurrencée par les Etats-Unis, défiante vis-à-vis de la Libye et de l'Union soviétique; parce qu'elle est très impliquée dans les affaires intérieures du Tchad, parfois avec excès; et enfin parce que ses adversaires la contraignent à une adaptation permanente de posture et de capacités militaires, la France va faire du Tchad son point focal en Afrique, le laboratoire de ses futurs engagements, à la frontière entre légalité et légitimité, entre actions conventionnelles et spéciales, entre raison d'Etat et diplomatie. / In Chad, the triptych « armed forces, security and rebellion » is inextricably linked, so much it mixes armed players that dominated the scene since the independence in 1960. The interlacing of interests and fights also led to the involvement of external players, making Chad an enduring challenge for France, Libya, United-States and many others. Those countries, along with local players, participated to this historical sequence, 1969-1990, dominated by the apparition of the FROLINAT’ rebellion, that will finally seize power and generate a civil war followed by a liberation war of the Northern provinces. Thus France will commit itself in Chad in 1969, in its first real African war since the independence of Algeria, and by then will remain actress of Chad’s destiny whatever the political system is, from Tombalbaye to Hissène Habré’s reign. France will try to keep its autonomous situation awareness and collect intelligence on the Chadian rebel groups, the Jamariyya, or even its own allies, in order to provide to the political and military decision-makers some keys for understanding and acting. In this new type of warfare, unknown by the French population, intelligence and special actions manage to be fundamental weapons at the core of operational commitment, sensors evolutions, and interagency tensions between the SDECE/DGSE and the other intelligence services. Because France wants to keep its rank in Africa, especially in the Sahelian strip, challenged by the United-States, defying Libya and hampered by the Soviet Union; because it is deeply committed in the internal affairs of Chad, sometimes too deeply; and finally because its adversaries do compel it to an everlasting adaptation of its posture and military capabilities, France will make Chad its focal point in Africa, the laboratory of its future deployments, at the edge between legacy and legitimacy, between conventional and special actions, between raison d’Etat and diplomacy.

The Swedish Armed Forces is Sweden’s second to largest government agency, employing more than 20 000 people. Today, only a fifth of the personnel is female. This, even though women have had full access to the organisation since 1989, and the basic military training has been gender neutral since 2010. The Swedish Armed Forces is aiming to achieve equality by recruiting more women, but they have not been successful in their pursuit.   With a theoretical background in Moss Kanter’s and Hirdman’s feminist theories, as well as critical discourse analysis, control documents were analysed using Fairclough’s three-dimensional model. We chose three campaign images intending specifically to recruit young women to the Swedish Armed Forces. By pursuing focus group interviews with young women eligible for basic military training, focusing on the campaign images, we found that physical and biological differences between men and women are very potent in the young women’s perception of the Swedish Armed Forces and their campaigns. Focus group interviews were analysed using content analysis.   Based on the completed analyses, we could derive that the Swedish Armed Forces is constructing two different types of equality: quantitative and qualitative. The definition of the two differs extensively. Quantitative equality is more detailed, giving it a central and more prioritised position in the agency. The vague concept of qualitative equality is also considered in the focus group discussions, where the young women favor clarity and directness.

Introduktion: Syftet var att undersöka hur Försvarsmaktens ledarskapsmodell lämpar sig vid distansarbete. Den globala trenden med ökat distansarbete, som förstärktes av Coronapandemin, har gjort distansarbete till ett aktuellt ämne. Officeren är skolad i det militära ledarskapet, anpassat efter krigets krav. På grund av Försvarsmaktens uppgifter återfinns förutsättningar för distansarbete först på stabsnivå, men även där påverkas förutsättningarna av nuvarande tekniska lösningar samt krav på sekretess. Denna studie fokuserar på möjligheter och utmaningar när militärt ledarskap appliceras på distansarbete. Metod: Data insamlades genom sju semistrukturerade intervjuer med marinofficerare, medan armé, flygvapen och försvarsmaktsgemensamma stridskrafter avgränsades bort. En kvalitativ innehållsanalys gjordes på materialet. Resultat: För att utöva Försvarsmaktens ledarskapsmodell lyckas chefer bättre om de fysiskt befinner sig på samma plats som sina underställda. Distansarbete över tiden skulle inte vara möjligt, dock del av tid, under förutsättning att den personliga relationen byggts upp tidigare. Vid distansarbete krävs ökad tydlighet i kommunikation gällande uppgifter och ledarskap. Diskussion: Fjärråtkomst till IT-system och utvecklade arbetsmetoder skulle möjliggöra för yrkesofficerare och reservofficerare att utföra stabsarbete på distans. Men för att ledarskapet ska fungera behöver chefer utbildas och tränas i att leda på distans, vilket nu inte sker. Kulturen samt Försvarsmaktens huvuduppgifter har lett till att distansarbete sällan förekommer. Annan forskning på ledarskap vid distansarbete antyder samtidigt att de förutsättningar som finns med Försvarsmaktens ledarskapsmodell lämpar sig väl för distansarbete. / Introduction: The aim of the study was to investigate how the Swedish Armed Forces’ leadership model functions in telework. The global trend of increased teleworking, reinforced by the Covid-19 pandemic, has made telework a hot topic. Officers are trained in military leadership based on the requirements of war. Due to the tasks of the Armed Forces, it is not until at staff level conditions for telework are found. And even there, the conditions are restricted by security demands and present technical solutions. This study focuses on possibilities and challenges when military leadership is applied on telework. Method: Data was collected through seven semi-structured interviews, limited to naval fleet and marine officers, excluding army, air force and joint forces. A qualitative content analysis was conducted on the data collected. Results: In order to practice the Swedish Armed Forces’ leadership model, leaders will perform better if they are physically in the same place as their subordinates. Full time telework would not be possible. However part of time it would be, provided an interpersonal relationship has been established prior to starting. For teleworking, greater clarity is required in communication regarding tasks and leadership compared to working under normal circumstances. Discussion: Remote access to IT-systems and developed methods would enable teleworking for career officers and reserve officers while performing staff duties. But, in order for leadership to function, officers need training in leading telework, and such training is not being done at present. The Armed Forces’ core tasks and culture has resulted in teleworking scarcely being used. At the same time, other research on leadership for telework suggests that the conditions in place with the Swedish Armed Forces’ leadership model are well suited for teleworking.

This study attempts to address the performance of military and civilian regimes in promoting socioeconomic development and providing military policy resources in the Third World. Using pooled cross-sectional time series analysis, three models of socioeconomic and military policy performance are estimated for 66 countries in the Third World for the period 1965-1985. These models include the progressive, corporate self-interest, and conditional. The results indicate that socioeconomic and military resource policies are not significantly affected by military control. Specifically, neither progressive nor corporate self-interest models are supported by Third World data. In addition, the conditional model is not confirmed by the data. Thus, a simple distinction between military and civilian regimes is not useful in understanding the consequences of military rule.

Voice over IP (VoIP) is a relatively new technology that enables voice calls over data networks.With VoIP it is possible to lower expenses, and increase functionality and flexibility. FromSwedish Armed Forces point of view, the security issue is of great importance, why the focus inthis report is on the security aspect of the two most common open-source VoIP-protocols H.323and SIP, some of the most common attacks, and counter-measures for those attacks.Because of the level of complexity with a network running H.323 or SIP, and the fact that it hasyet to stand the same level of trial as of traditional telephony, a VoIP-system includes manyknown security-issues, and probably at present many unknown security flaws. The conclusion is that it takes great knowledge and insight about a VoIP-network based onH.323 or SIP to make the network satisfyingly safe as it is today, and is therefore perhaps not asuitable solution for the Swedish Armed Forces today for their more sensitive communications. / Voice over IP (VoIP) är en datakommunkationsteknik som möjliggör röstsamtal överdatanätverk. Med VoIP är det möjligt att sänka kostnader, utöka funktionalitet och flexibilitet.Från Försvarsmaktens perspektiv är säkerhetsfrågan med VoIP av stor vikt, därför läggs speciellfokus för denna rapport på säkerhetsaspekten av de två största öppna VoIP-protokollen H.323och SIP, några av de vanligaste attackerna, och åtgärder mot dessa attacker. Eftersom uppbyggnaden av ett H.323- eller SIP-baserat nätverk är komplext och inte allsbeprövat i samma utsträckning som traditionell telefoni, innehåller det många kända säkerhetshåloch förmodligen för närvarande många okända säkerhetsbrister. Slutsatsen är att det krävs mycket stor kunskap och insikt hur ett VoIP-nätverk baserat på H.323eller SIP fungerar för att göra nätverket tillräckligt säkert i nuläget, vilket gör det till en tveksamttillfredställande lösning för Försvarsmakten idag för deras kommunikation av känsligare slag.

When it comes to steering large and complex organisations like the Swedish Armed Forces and others in the public sector, it can be both complex and challenging. People and processes are bound to function in an advanced environment. A well balanced steering model is essential to accomplish assigned duties.  While the main part of the public sector is steered by “Management by Objectives” the Armed Forces uses “Mission Command” as a management philosophy. This study aims to examine what differences and similarities there are between these two management models. Could either part learn something from the other? The study is carried out as a qualitative text analysis of the chosen literature for Management by Objectives and Mission Command. The comparison of the two models is based on two opposing theorys. The first is Webers bureaucracy theory about strict hierarchical organizations. The other is Fiedlers theory that an organization have to adapt to the present conditions by constantly reorganizing to find the optimal form for the moment, the Contingency theory. Based on these two theories we have created a model for the comparative analysis.  The chosen texts regarding Management by Objectives are, two of the Swedish Governments official investigations, and for the Mission Command, the two leading doctrines of the Swedish Armed Forces. The result from the qualitative text analysis is the foundation of the comparative analysis which measures the models against different aspects grounded in the two theories. Even though the two models have much in common we have also found several distinguishing features. One of the most striking differences is how well adjusted Mission Command is for leading activities with great command intensity in short time periods while Management by Objectives is the preferred method for a more systematic control focusing on performance monitoring in a longer time perspective. Our view is that both the public sector and the Armed Forces could take benefit in learning from each other by adopting parts of each other’s management models based of the character of the present task to be performed. / Styrning av stora organisationer såsom den svenska Försvarsmakten och övriga offentliga sektorn kan vara komplex och utmanande. När många människor och processer ska fungera tillsammans i en avancerad miljö, är en fungerande styrmetod avgörande för att lösa ställda uppgifter.  Försvarsmakten använder sig av ledningsfilosofin uppdragstaktik medan övrig offentlig sektor till stor del styrs med mål- och resultatstyrning. Studien syftar till att undersöka vilka likheter och skillnader det finns mellan mål- och resultatstyrning i offentlig verksamhet och uppdragstaktik i Försvarsmakten. Kan de två metoderna dra lärdom från varandra? Studien undersöker begreppen på normativ nivå. Arbetet är genomfört som en kvalitativ textanalys av utvald litteratur för mål- och resultatstyrning respektive uppdragstaktik. Jämförelsen av de två styrmodellerna tar sin utgångspunkt i Webers teorier om byråkratier med strikt hierarkiska och regelstyrda arbetssätt och Fiedlers tankar om ett styrsätt som ständigt anpassas efter rådande omständigheter, den så kallade Contingency synen. Med stöd av dessa båda statsvetenskapliga teorier har vi skapat en analysmodell för jämförelsen av de två olika styrsätten. I fokus för jämförelsens huvudfokus ligger två stycken av Statens offentliga utredningar rörande styrningen från Regeringskansliet samt på den militära sidan, Militärstrategisk doktrin och Doktrin för gemensamma operationer. Dessa texter kompletteras även av en skrift om mål- och resultatstyrning från Statskontoret samt en lärobok från Försvarshögskolan, då båda dessa skrifter tillför bredd och djup till de båda valda styrmodellerna. Resultatet ur innehållsanalysen ligger till grund för jämförelsen utifrån den framtagna analysmodellens aspekter. Även om de båda jämförda styrmodellerna har mycket gemensamt har vi också funnit tydliga särdrag. Mest påfallande är hur uppdragstaktiken lämpar sig väl för ledningsintensiva kortare aktiviteter medan mål- och resultatstyrning gör sig bra för en mer systematisk, kalenderbunden styrning med tydligt fokus på uppföljning. Vi vill hävda att de båda jämförda verksamhetsområdena skulle kunna vinna på att lära av varandra och utnyttja delar från styrmodellerna beroende på aktuell verksamhets utstäckning i tid och bedömd ledningsintensitet.