Sedan Försvarsmakten påbörjade sin akademisering av officerskåren, dels med officersprogrammet på Försvarshögskolan och med ett uppdragsutbildningsprogram i samarbete med bland annat Halmstad universitet så har det skrivits och producerats många uppsatser med fokus på plutonchefernas situation. I de studierna har huvudsakligen plutonchefernas chefer eller andra i deras omgivning intervjuats. Den här uppsatsen bidrar med perspektivet från plutoncheferna själva, de unga officerare och specialistofficerare som är mitt i lösandet av befattningen. Syftet med studien är att utreda och skapa förståelse för de unga plutonchefernas situation. Diskussionen förs ur perspektivet vad organisationen, Försvarsmakten, kan göra för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för plutoncheferna att lösa sin arbetsuppgift. Den här uppsatsen bekräftar bilden av vad tidigare studier visar och det råder en samsyn om hur komplex situationen är för nytillträdda chefer.  Studiens resultat visar att de unga har drivkraft och ambition att lösa uppgiften som plutonchef men att det saknas viss kunskap. Resultaten visar även att befattningens innebörd är otydlig i hela organisationen och Försvarsmakten skulle behöva tydliggöra produktionsorganisationen i vardagen och överväga att definiera innebörden och förväntningarna av att vara plutonchef i tre perspektiv: plutonchef i grundutbildning, plutonchef för kontinuerligt anställda soldater (GSS/K) och krigsplutonchef, det vill säga plutonchef i krigsorganisationen som är under utbildning och den som truppför enheten vid övning, kris eller krig. Studien visar även att organisationen är medveten om vilken kunskap och erfarenhet de unga har och inte har för att lösa befattningen som plutonchef när de examineras men att planen för att utveckla den kunskap som krävs behöver överses. Detta ställer krav på hur stödet utformas kring de unga cheferna i form av ett genomtänkt arbetslag samt stöd och handledning från plutonchefernas chefer, i normala fall kompanicheferna. / Since the Swedish Armed Forces began to academies the officers' corps, the officer program at the Swedish Defence University and also during complementary education program in collaboration with, among others, Halmstad University, many essays have been written focusing on the situation of platoon commanders. In those studies mostly the platoon commanders’ superiors or others around them have been interviewed. This paper adds the perspective of the platoon commanders themselves, the young officers and non-commissioned officers who are in the midst of resolving the position. The purpose of the study is to investigate and create an understanding for the situation of the young platoon commanders. The discussion is based on what the organization, the Swedish Armed Forces, can do to create the best possible conditions for the platoon commanders to solve their task. This paper confirms the picture of what previous studies show and there is a consensus on how complex the situation is for newly appointed platoon commanders.  The results of the study show that the young have the drive and ambition to solve the task as platoon commander but that some knowledge is lacking. The result also shows that the definition of the position is unclear throughout the organization and the Swedish Armed Forces would need to clarify the organization used to produce units in basic training and consider defining the meaning and expectations of being platoon commander in three perspectives: platoon commander in basic training, platoon commander for employed soldiers and pluton commander in the organization during war, which is the one who commands the unit in training, crisis or war. The study also shows that the organization is aware of the knowledge and experience that the young have, and not have, solving the position as platoon commander when they are examined, but that the plan to develop the necessary knowledge needs to be reviewed more carefully. This places demands on how the support is designed around the young commanders in the form of a well-thought-out team as well as support and supervision from the platoon commanders’ superiors, normally the company commanders.

Specialistofficeren är kompetensbärare i Försvarsmakten och löser uppgifter inom all Försvarsmaktens verksamhet. För att vara kompetensbärare krävs att specialistofficeren utvecklar djup kunskap inom sitt arbetsområde. Försvarsmakten har de senaste 40 åren genomfört en mängd förändringar i sitt befälssystem och den senast införda, 2008 då tvåbefälssystem återinfördes, har inte genomförts fullt ut vilket leder till att specialistofficerare har svårt att få möjlighet att kompetensutveckla sig till det kompetensdjup som krävs för att verka som kompetensbärare. Försvarsmakten och Armén har insett att införandet avstannat och har därför infört nya riktlinjer för att underlätta införandet, varvid den senaste kom 2019.  Den här studien syftar till att förstå förutsättningar, hinder, möjligheter samt förväntningar, avseende kompetensutveckling av specialistofficerare vid två strategiskt viktiga förband, Lv6 och P18. Datan till studien är insamlad från specialistofficerare verksamma vid de två förbanden. Vid genomförandet av studien framkom att det finns förutsättningar i form av gamla strukturer som lever kvar trots skifte av befälssystem och hindrar kompetensutvecklingen av individer. Exempel på hinder är att det gamla befälssystemet inte avvecklats i samband med införandet utav det nya. Ytterligare ett exempel är att dagens specialistofficerare saknar incitament för att kompetensutveckla sig. De har dock fortfarande en stark vilja att utveckla sig, även när de saknar formella kompetenser. Förväntningarna på Försvarsmaktens riktlinjer är höga, då de på olika nivåer belyser vad som måste omhändertas för att specialistofficerens kompetensutveckling skall fungera.  Studiens främsta slutsats är att omställningen av befälssystemet måste slutföras för att specialistofficerarna skall få den möjlighet att kompetensutvecklas och utveckla de kompetensdjup som Försvarsmaktens riktlinjer föreskriver och som organisationen behöver för att utvecklas och lösa sina uppgifter. / The non-commissioned officer (NCO) is the competence bearer in the Swedish Armed Forces (SAF) and manages activities in all SAF tasks. In order to be a competence bearer the NCO has to develop deep knowledge within his or hers field of expertise. The SAF has, during the last 40 years, implemented a large number of changes in its command system. The latest change made in 2008, when the NCOs Corps was reinstated, has not been fully implemented which has led to difficulties for an NCO to acquire opportunities to develop the abilities required and proficiency needed to be a viable competence bearer. The SAF and the army have realized that the implementation process has stalled and therefore have issued new guidelines to restart the process, of which the latest was issued in 2019.  The study’s aim was to acquire knowledge about the prerequisites, hindrances, possibilities and expectations regarding acquirement of competence for NCOs in two strategical important units, Lv6 and P18.  The study’s data was collected from active NCOs serving in the two units.    During the execution of the study, prerequisites in the form of old structures emerged that, in spite of the changes in the command system, still lives on and is a hindrance to the NCOs acquisition of skills. An example is the old command system not being dismantled in conjunction with the implementation of the new system. Another example is that today’s NCOs lack incentives for the acquirement of deeper knowledge. They still possess a strong will to enhance themselves, even when they lack formal requirements. The expectations of the SAF guidelines are high, since they highlight what needs to be addressed at different levels for the NCOs acquisition of skills to be successful.        The study’s primary conclusion is that the transition to the new command system must be completed to allow the NCOs the opportunity to develop their skillsets to the required levels that the guidelines stipulate and the organization needs to evolve and manage its activities.

This study has examined how young people who are in their final year of upper secondary school experience and perceive the Swedish Armed Force's advertisements by finding what the Swedish Armed Forces has chosen to represent in the two selected commercials that the study examines. Using the theory of representation along with denotation and connotation in a detailed image analysis of images taken from the respective commercials, representations have been extracted. These representations that have been found from the image analysis includes; tradition, defense, “action and the soldier” as well as “camaraderie and fellowship”. In order to get answers on how the high school students experience and perceive the representations, a focusgroup has been carried out where the students have been given different basic questions according to each theme to discuss afterwards. The theory of encoding and decoding has been used to analyze the results that have occurred based on what the high school students have answered to the various questions. The theory has been used to understand how the Armed Forces has encoded their representations and how high school students decode them if they assume a negotiating position, an opposition or if they agree with the various representations that the Armed Forces may have represented in the commercials. The results have shown that high school students mostly have a negotiating position. They can understand what is represented, however, it is mixed in what position they take. The theme of tradition, however, they could only see in relation to the graduation. Opinions and how they perceive the representation are different depending on the person, but in general it has been similar to each other. What happened and was mentioned relatively often was a form of fear for life. That is, they can risk their lives in the Armed Forces, which led to an oppositional position in certain representations. In general, high school students appreciated the Armed Forces more after seeing the commercials. High school students take a some what advantageous position around the community and educational opportunities.

Today’s society is adapting to reduce the climate footprint which is why the Swedish Armed Forces is expected to revise its use of fossil fuel. The choice of fuel is not obvious, and this report aims to examine the possibilities and limitations for a few renewable fuel’simplementation in the Swedish Armed Forces. Based on Moche Kress logistics concept an analyzing tool were created. The analyzing tool is based on the category’s economy, industry/engine technology, technology/characteristics, inventory, storage facilities and transports. Methods used is a mixture of document collection and interviews with an expert in the area of alternative fuels and combustion engines. The renewable fuels analyzed are FAME, HVO, biogas and DME. Results of the analysis show that FAME has a relative low cost for production, only requires small-scale modifications in engines, the domestic production is expected to expand and is interoperable with the current supply chain. The biggest limitations are the bad qualities regarding cold temperatures and can’t be stored longer periods of time. HVO has a bit higher production cost but has good qualities even in colder temperatures, high energy density, can beused in all diesel engines after an approval from the manufacturer and can be implemented incurrent infrastructure as well as supply chain. Raw materials consist on the other hand largely from palm oil production. Biogas has a relatively high production cost, low energy density, requires extensive renovations/installations of engines/fuel systems and can neither be implemented in current infrastructure nor supply chain. Positive features are its good qualities in cold temperatures and big part domestic production. DME also has good qualities in cold temperatures but requires a new injection system and a new tank, can’t be implemented in neither current infrastructure nor supply chain and is not produced anywhere globally today. Based on the results from the analysis HVO were concluded as the most realistic alternative for the Swedish Armed Forces. Further conclusions were that FAME is not the best alternative and neither biogas nor DME were estimated as a realistic choice today. The last conclusion of the analysis is that none of the alternatives had possible self-sufficiency in Sweden as of now. / Mot bakgrund av att samhället ställer om till att bli mer klimatpolitiskt hållbart förväntas ett drivmedelsbyte vara aktuellt för Försvarsmakten. Vilket drivmedel som är aktuellt för detta är inte självklart och detta arbete syftar till att undersöka vilka förutsättningar ett antal förnybara drivmedelsalternativ har för implementering i Försvarsmakten. Utifrån Moche Kress logistikkoncept togs ett analysverktyg fram som utgår från kategorierna ekonomi, industri/motorteknik, teknologi/egenskaper, lagerhållning/tillgänglighet, infrastruktur för lagerhållning och transporter. Empiri samlades därefter in via en dokumentinsamling samt intervjuer med en expert inom alternativa drivmedel och förbränningsmotorer. Alternativen som analyserats är FAME, HVO, biogas och DME. Resultat av analysen var att FAME har en relativt låg produktionskostnad, enbart kräver mindre anpassningar i motorer, har inhemsk produktion som förväntas expandera och kan implementeras i befintlig försörjningskedja. Största begränsningarna är att det har begränsade köldegenskaper samt låg lagringsbeständighet. HVO har en något högre produktionskostnad men goda köldegenskaper, högt energiinnehåll, kan nyttjas i samtliga dieselmotorer efter tillverkarens godkännande och kan implementeras i befintlig försörjningskedja respektive infrastruktur. Råvaror kommer dock till stor del från palmoljeproduktion. Biogas har en relativt hög produktionskostnad, lågt energiinnehåll, kräver omfattande renoveringar/installationer av motorer/bränslesystem och kan inte implementeras i varken befintlig försörjningskedja eller infrastruktur. Det har dock bra köldegenskaper och hög andel inhemsk produktion. DME har bra köldegenskaper, men kräver nytt insprutningssystem och ny tank, kan inte implementeras i dagens försörjningskedja eller infrastruktur och produceras ingenstans i världen idag. Utifrån analysens resultat bedömdes HVO som det mest realistiska alternativet för Försvarsmakten. Utöver det bedöms inte FAME som mindre fördelaktigt, och biogas respektive DME som orealistiska alternativ i dagsläget. Den sista slutsatsen av analysen var att inget alternativ medger självförsörjning i Sverige idag.

By using a poststructural discourse analysis, this study aims to investigate how the Swedish Armed Forces formulates the preventive work against discrimination due to sexual orientation and transgender identity or expression. The aim is to also bring knowledge of how the preventive work affect the work environment and the possible consequences for LGBTQ-people within the organisation.  The method “What’s the problem represented to be” by Carol Bacchi is used to analyse the chosen material of policies and qualitative interviews to find out what shapes the preventive work, how it has come about and the effects on different groups in the organisation. Theoretical concepts as hegemonic masculinity, queer, heteronormativity, peripheral inclusion and homonationalism is used as theoretical frame and applied throughout the method. This study shows preventive work tend to focus on Pride and attitudes, rather than questioning structures within the organisation. As result, the heteronormativity and hegemonic masculinity within the organisation is not disrupted and LGB-people in the organisation still perceive homophobic tendencies as part of the work environment.

Som en följd av Försvarsmaktens brist på officerare har Försvarsmakten skapat ett snabbspår in till officersyrket via en särskild officersutbildning (SOFU). SOFU har funnits sedan 2017. I dagsläget finns det begränsat med forskning på vad som lockar människor att söka utbildningen. Syftet med denna studie var att undersöka vad som attraherar människor med en akademisk examen att karriärväxla och utbilda sig till officer, samt vad som sedan motiverar dem att stanna i officersyrket. Metoden för studien är en kvalitativ metod baserad på fyra semistrukturerade intervjuer. Analysen av resultatet är genomförd via en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet blev tre kategorier vilka kronologiskt presenterar respondenternas; attraktion till officersyrket, deras beslut till karriärväxling samt deras motivation till att stanna i officersyrket i framtiden. Militär bakgrund var en avgörande faktor till att respondenterna fick kännedom om, och sökte till utbildningen. För att nå efterfrågad kompetens behöver Försvarsmakten öka kännedomen om SOFU både tidigt hos soldater under grundutbildning, men även riktat mot det civila. Det som attraherade till yrket var att Försvarsmakten erbjöd något som respondenterna saknade i sina civila arbeten i form av främst; bra gemenskap, roliga arbetsuppgifter och goda utvecklingsmöjligheter. Slutsatsen är att i dagsläget är en militär bakgrund grunden för att hitta utbildningen, och faktorerna som attraherar till yrket är även de faktorer som sedan motiverar dem att stanna. / The Swedish armed forces (SAF) have shortage of officers, as a result of that, the SAF have created a fast-track to the officer profession through a special officers program.  The special officers program started in 2017 and there is not much research to find in what attracts individuals to apply to the program. The purpose of this study is to research what attracts individuals with a higher academic degree, to change profession and study to become an officer, and what later motivates them to continue in the profession. The method of the study is through a qualitative method based on four semi structured interviews. The analysis of the result is based on a qualitative content analysis. The result of the study is three categories, which in a chronologically order presents; the respondents attraction to the profession, their decision to change career and what motivates them to continue in the profession. Today military background is a vital factor for the respondents to find knowledge of, and to apply for the education. In order to reach the competence required the SAF need to increase the knowledge of the special officers program in an early stage with the conscripts and direct it outside the SAF towards the civilian world. What attracted respondents to the profession was that the SAF could offer something that they could not find in their civilian jobs in form of; a community, enjoyable duties and good professional development opportunities. The conclusion of the study is that today a military background is a key factor towards the special officers program and what motivates to the profession is also what motivates to stay in the profession.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.