No description available.

The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints (Mormon) is a lay church inasmuch as it has no professionally trained ministers. Because of this, the Chaplains Corps during World War II questioned whether members of the Mormon faith could serve effectively as chaplains. The answer to the effectiveness of Mormon chaplains is found in their performance as many received high praise from their superiors.During the Second World War, the Mormon Church provided the military services with a total of 45 chaplains, and although only 45 served, they saw duty in all theaters of war and served at such major battles as Attu, Kwajalein, Iwo Jima, Biak, Salerno, and the Battle of the Bulge. Several became command chaplains and two were awarded the Silver Star for heroism.In addition to serving as Protestant ministers, the Mormon chaplains played a significant role in the Church service–men's program, because they had the authority to organize and set apart men for the MIA Group Leader program.

Thesis (M.A.(Sociology)) -- University of Limpopo, 2022 / The purpose of the study was to explore the impacts of military deployment on the nuclear families of military members of the South African National Defence Force. Qualitative, exploratory research was conducted to determine the impacts of military deployment on the nuclear families of the SANDF. Data were collected through qualitative interviews. A purposive sampling technique was used wherein six families were sampled to explore the impacts of deployment on families with a member previously deployed to foreign missions by the South African National Defence Force. Inductive qualitative content data analysis was performed to analyse data. The study highlighted the areas of potential effects that deployment had before and after deployment of a service member as well as the daily lived experiences of the family during deployment of a family member. The study found that the increase in the changes in the composition of the family structure during deployment; continuous communication was very vital during deployment and the beneficial impacts of deployment. Most military families did not experience dire challenges during deployment but were normal challenges most civilian families experience. Instead, the military families developed resilience during the deployment period. / National Research Foundation (NRF)

Syfte: Syftet med studien är att undersöka och skapa förståelse om hur första linjens cheferresonerar kring sitt ledarskap när organisationen genomgår en expansion. Metod: En studie som beskriver ledarskapet uppfattas ur ett chefsperspektiv genomförd medabduktiv ansats som utgångspunkt, vidare med semistrukturerade intervjuer där treplutonchefer från Luftvärnsregementet i Halmstad har varit delaktiga. Slutsats: Studien har visat att första linjens chef tillämpar och prioriterar relationsbygge i sittledarskap när organisationen genomgår en expansion. Detta görs genom att entusiasmera,skapa personkännedom, bygga tillit till medarbetarnas lösande av arbetsuppgifter samt attporträttera sig och agera som förebild. Stora delar av första linjens chefers agerande ochresonerande kan associeras med teorin om det transformativa ledarskapet. Följaktligenupplever första linjens chefer att de för närvarande har en hög arbetsbelastning som förefallervara en följd av expansionen. En av anledningarna kan vara den upplevelse av bristanderesurser i organisationen som finns. Det konstateras att första linjens chefer har en stor viljaatt lösa de arbetsuppgifter som de tilldelas och sätter organisationens intressen före sina egna.På så vis tar de sig igenom en upplevd ansträngd tid i organisationen. / Purpose: The purpose of this thesis is to investigate and create understanding how first linemanagers reflect on their leadership when the organization goes through an expansion. Method: A study that describes the perception of leadership from a supervisor perspectivecarried out with an abductive approach. Moreover semi structured interviews were done withthree platoon commanders from the Air Defence Regiment in Halmstad. Conclusion: The study has shown that first line managers apply and prioritizerelationship-building in their leadership when the organization goes through an expansion.Their way of acting is creating enthusiasm, making room for a more personal relationship andgiving trust to team members' ability to solve assignments. First line managers lead byexample and aim to act as role models. Their leadership style resembles transformativeleadership in both reasoning and acting. The first line managers currently experience a heavyworkload that they associate with the organizational expansion. According to theirperception, the reason for this is a lack of resources in the organization. It can further beconcluded that first line managers have strong will to solve their assignments and put theorganizations interest ahead of their own. This is how they carry out their work andleadership during a perceived tough period in the organization.

Vår omvärld ses som alltmer komplex, hoten är mångfacetterade och spänner över alla domäner och konfliktnivåer. Underrättelsetjänsten är den funktion inom försvaret som särskilt ställs inför uppgiften att förstå och tolka komplexa problem, inte minst när den ska prognostisera händelseutvecklingar. I denna studie utgår vi från att komplexiteten kommer att öka och att det kommer att ställa hårdare krav på den militära underrättelsetjänsten. Syftet har varit att förstå hur medarbetare inom den militära underrättelsetjänsten idag ser på komplexa problem och vilka hinder och möjligheter som finns för att möta dem. Studien har sökt svar på hur underrättelsetjänsten kan utveckla sin förmåga att förstå komplexa problem. Denna studie har genomförts med kvalitativ metod baserat på en workshop och semistrukturerade intervjuer. Insamlade data har först analyserats utifrån de perspektiv som empirin lyft fram och därefter diskuterats med utgångspunkt i referensramen. Referensramen består av teorier och koncept inom komplexa underrättelseproblem, Sensemaking, kognitiva fallgropar och hur dom bemöts samt Militärt Designtänkande. Studiens resultat tyder på att det finns en god kunskap om komplexa problem generellt men att metoder, ledarskap, organisationskultur och den fysiska arbetsmiljön begränsar hanteringen av dem. Förmågan kan utvecklas genom att organisationen på ett tydligare vis definierar komplexa underrättelseproblem och anpassar arbetsmetoder efter dem. Vidare tyder resultatet på att den högre ledningsnivån inom organisationen samt uppdragsgivarna, försvarsmaktsledningen och Regeringskansliet, har en nyckelroll i de förändringar som krävs. Slutligen visar resultatet också på att Sensemaking och Militärt Designtänkande skulle kunna bidra till att öka förståelsen för och hanteringen av komplexa problem. / Our world is seen as increasingly complex, threats are multifaceted and span all domains and levels of conflict. The intelligence service is the function within the defense that is particularly faced with the task of understanding and interpreting complex problems, especially when it comes to forecast developments. In this study, we assume that the complexity will continually increase and that it will place stricter demands on the military intelligence service. The purpose has been to understand how coworkers in the military intelligence service today views complex problems and what obstacles and opportunities exist to meet them. The study has sought answers to how the intelligence service can develop its ability to understand complex problems. This study was conducted using a qualitative method based on a workshop and semi-structured interviews. The collected data has first been analyzed based on the perspectives highlighted by the empiric and then discussed based on the reference framework. The frame of reference consists of theories and concepts in complex intelligence problems, Sensemaking, cognitive pitfalls and military design thinking. The results of the study indicate that there is a good knowledge of complex problems in general, but that methods, leadership, organizational culture and the physical work environment limit their management. The ability can be developed by in a more explicit way define complex intelligence problems within the organization and adapt working methods to them. Furthermore, the results indicate that the higher management level within the organization, as well as the clients, the Swedish Armed Forces and the Government Offices, have a key role in the changes that are required. Finally, the results also show that Sensemaking and Military Design Thinking could contribute to further develop understanding and dealing with complex problems.

Försvarsmaktens viktigaste resurs är personalen, vilken påverkas i stor utsträckning av officerarnas ledarskap. Utvecklande ledarskap är ledarskapsmodellen som tillämpas i Försvarsmakten och den karaktäriseras av att ledaren uppträder som ett föredöme som inspirerar och motiverar. Ledaren stimulerar delaktighet, ger stöd och konfronterar i ett gott syfte. Den gemensamma och viktigaste tiden i en officers ledarskapsutveckling torde vara de tre år individen studerar vid Officersprogrammet (Försvarshögskolan) och genomför Försvarsmaktstid (MHS Karlberg, Försvarsmakten). I denna uppsats utreds under vilka betingelser en blivande officers ledarskap utvecklas under officersutbildningen. Kadetterna läser ledarskap i officersutbildningen dels genom akademiska studier vid Försvarshögskolan, dels genom ledarskapsutbildning i Försvarsmakten. Ledarskapet utvecklas även genom handledning och feedback av mentorer samt egen reflektion. Dessutom träffar kadetterna många föredömen att ta efter, i form av chefer, lärare och mentorer. Vår empiri visar att ledarskapskurserna vid Officersprogrammet ger en bra teoretisk kunskapsgrund för att förstå ledarskapsteorier och modeller. Dock innehåller utbildningen för lite praktisk tillämpning och övning, särskilt med extern trupp. Den verksamhetsförlagda utbildningen ger kadetterna möjlighet att sätta teoretisk utbildning i en militär kontext, men möjligheterna skiljer sig åt mellan olika VFU-skolor. Handledning från mentorer är ett viktigt verktyg i kadetternas ledarskapsutveckling och kvaliteten på denna håller inte alltid önskad nivå, på grund av personalbrist, personalomsättning eller att mentorn inte är lämplig. Det finns bra föredömen vid officersutbildningen, men även exempel på motsatsen. Ledarskapsutbildningarna håller hög kvalitet och ger en bra teoretisk grund, men vi rekommenderar att det genomförs en översyn av officersutbildningen i syfte att öka praktisk tillämpning av ledarskap. Mentorernas roll är viktig och vi anser att Försvarsmakten bör prioritera bemanning vid Kadettbataljonen och även bibehålla den förberedande utbildningen ”termin 0”. Vi rekommenderar att mentorernas roller och arbete utvärderas samt att arbetsuppgifter och ansvar tydligare dokumenteras. Vad avser kopplingen mellan Försvarshögskolans och Försvarsmaktens utbildningsdelar inom ledarskap, rekommenderar vi att det införs löpande samordningsmöten. Vår slutsats rörande kadetternas medinflytande över utbildningarna är att man bör fortsätta genomföra utveckling av kurser med stöd av de studerandes kursvärderingar och studeranderepresentanter, men att den begränsade möjligheten att påverka kursers innehåll innevarande år, är i sin ordning. / The Swedish Armed Forces’ most valuable resource is personnel, which is greatly influenced by the officer’s leadership. Transformational leadership is the leadership model applied in the Armed Forces and it is characterized by the leader acting as a role model who inspires and motivates. The leader stimulates participation, provides support, and confronts for a good cause. The common and most crucial time in an officer's leadership development is probably the three years the individual studies at the Officers' Programme majoring in War Studies (The Swedish Defence University) and completes the Armed Forces period (Military Academy Karlberg, Swedish Armed Forces). This essay investigates the conditions under which a prospective officer's leadership is developed during officer training. The students study leadership in officer training, partly through academic studies at the Swedish Defence University, and partly through leadership training in the Armed Forces. Leadership is also developed through self-reflection and development with the support of mentors who supervise and provide feedback. In addition, the cadets will gain many role models to follow, in the form of managers, teachers and mentors. Our empirical evidence shows that the leadership courses at the Officers’ program provide a good theoretical knowledge base for understanding leadership theories and models. However, the training includes too little practical application and practice, especially with external squads. The company-based training gives the cadets the opportunity to put theoretical training in a military context, but the possibilities differ between different schools. Supervision from mentors is a useful tool in the cadets' leadership development and the quality of this varies, depending on staff shortages, staff turnover or that the mentor is not suitable. There are good examples in officer training, but also examples of the opposite. The leadership training is of high quality and provides a good theoretical basis, but we recommend that a review of the officer training be carried out to increase the practical application of leadership. The role of the mentors is important, and we believe that the Armed Forces should prioritise staffing at the Cadet Battalion and also maintain the preparatory training "semester 0". We recommend that the mentors' roles and work are evaluated, and that tasks and responsibilities are documented more clearly. About the connection between The Swedish Defence University’s and the Swedish Armed Forces' training parts in leadership, we recommend that ongoing coordination meetings be introduced. Our conclusion regarding the cadets’ co-influence over the educations is that the development of courses should be continued with the support of the students' course evaluations and student representatives, but that the limited opportunity to influence the course content this year is in order.

Försvarsmakten ska öka både sin förmåga och antalet krigsförband. I krigsförbanden ingår en stor del reservofficerare. En reservofficer tjänstgör inte i Försvarsmakten på heltid utan tjänstgöringen är en bisyssla parallellt med annat arbete eller studier.Problemet är att det inte finns tillräckligt med reservofficerare för att fylla krigsförbandens behov. Syftet med den här studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar individen vid beslutet att bli reservofficer. Vi vill dessutom skapa en djupare förståelse för individens drivkraft att eftersträva dubbla karriärer, en civil och en militär.Genom en kvalitativ studie, omfattande semistrukturerade intervjuer, utforskar vi vad som har påverkat individer att vilja bli reservofficerare i Försvarsmakten. Det empiriska resultatet har tagits fram genom Grounded theory. Analysen har genomförts ur ett individ- och organisationsperspektiv utifrån drivkrafter, resurser och profession.Vi har i våra slutsatser kommit fram till att det är fyra faktorer som är viktigast vid valet att söka sig till en militär reservofficerskarriär. Dessa fyra är: • En positiv erfarenhet av värnpliktsutbildning.• Närhet till reservofficerare som förebilder under värnpliktsutbildning.• En positiv uppfattning om reservofficersprofessionen i samhället.• Möjligheten till en kombinerad karriär där den civila är i fokus. / Swedish Armed Forces is increasing both its defence capability and the number of war time units. A large amount of personnel in the war time units are reserve officers. A reserve officer does not serve in the Armed Forces full time, the service is a side job in parallel with other work or studies. The problem is that there are not enough reserve officers to fill the needs of the war time unitsThe main purpose with this study is to examine which factors affect the individual in their decision-making process on whether to become a reserve officer or not. We also want to create a deeper understanding of the individuals drive force to strive for double careers, a civilian and a military. Through a qualitative study, with semi-structured interviews, we explore what has influenced individuals to want to become reserve officers in the Swedish Armed Forces. The empirical result has been produced with the method Grounded theory. The analysis has been conducted from an individual and organizational perspective based on motivating forces, resources, and profession.We have come to four conclusions, which are the key factors for a military reserve officer career and thus also dual careers, the civilian and the military. These four are • A positive experience of conscription training.• Proximity to reserve officers as role models during conscription training.• A positive perception of the reserve officer profession in society.• Possibility for a combined career where the civilian career is the primary.

Försvarsmakten har under åren efter Berlinmurens och Warszawapaktens fall präglats av neddragningar och inriktning mot internationella militära insatser. Sverige försvaras bäst genom säkerhet och stabilitet på andra platser än inom landets gränser. Försvarsmaktens dimensionering och verksamhet ska styras av det säkerhetspolitiska läget i vår omvärld men sanningen är att den oftare påverkats av hur de politiska vindarna för tillfället blåst i Sverige. I och med de ryska aggressionerna under konflikterna i Georgien 2008 och annekteringen av Krim 2014 sker ett säkerhetspolitiskt uppvaknande i Europa och Sverige. Dessa händelser medvetandegör för svenska politiker därmed det läge som kommit att utvecklas sedan Warszawapaktens upphörande i början av 1990-talet. Detta har sedan tydliggjorts ytterligare av händelserna under första kvartalet 2022 då Ryssland på nytt inledde krigshandlingar i Europas absoluta närhet. Med start 2014 har Försvarsmaktens fokus varit på att växa och återtag av förmågan till nationellt försvar. Att genomföra den beslutade tillväxten och återgången till nationellt invasionsförsvar innebär att ett flertal olika förändringsprocesser initieras. Nya utbildningsplattformar ska, tillsammans med nya krigsförband, skapas vilket är exempel på stora och tydliga förändringar som innebär betydande svårigheter och utmaningar. Men även i det lilla sker stora förändringar i form av omorganisering av befintliga krigsförband, något som inte heller sker helt smärtfritt. T.ex. kommer handböcker, metoder och utbildningslinjer m.m. att påverkas. Det lilla hamnar lätt i skuggan av det stora. I denna kvalitativa intervjustudie skapas förståelse för de behov som uppstår hos yrkesofficerarna vid införandet av en ny krigsorganisation. Studien hämtar sin empiri från semistrukturerade intervjuer med nio yrkesofficerare verksamma vid Göta Trängregemente. Kodning av data har skett med metod inspirerad av Grounded Theory. Analysen har genomförts baserat på en referensram där teorier kring organisation och ledarskap samt förändring varit tongivande.   Studiens resultat visar att det är genom den övergripande kärnvariabeln Behov som acceptans och förståelse för förändring skapas. Detta utgör själva grunden för att förändringen ska kunna ske enligt tänkt plan och så smärtfritt som möjligt. Försvarsmakten bör därför dels säkerställa att befintliga processteg respekteras genom hela organisationen, dels sträva efter att utveckla förändringsprocessen för att tillgodose de behov som studien uppmärksammar. / In the years following the fall of the Berlin Wall and the Warsaw Pact, the Swedish Armed Forces has been characterized by downsizing and a focus on international military operations. The political view is that Sweden is best defended by maintaining security and stability outside the nation's borders. The dimensioning and activities of the Swedish Armed Forces should be governed by the general security situation in the surrounding area with a focus on Europe, but the truth is that it has more often been affected by how the political winds are currently blowing. With the Russian aggressions during the conflicts in Georgia in 2008 and the annexation of Crimea in 2014, there is a security policy awakening in Europe and Sweden. These events make Swedish politicians aware of the situation that has developed since the end of the Warsaw Pact in the early 1990s. This has since been further underlined by the events during the first quarter of 2022, when Russia resumed hostilities in Europe's absolute vicinity. Starting in 2014, the Swedish Armed Forces' focus has been on growth and re-building the national defense capability. Implementing decided changes and rebuilding the capacity for national defense means that several change processes are initiated. Examples of major changes that involve significant difficulties and challenges are the creation of new training platforms and military units but even in the trivial things, major changes are taking place in the form of reorganization of existing military units, something that is not painless. Doctrines, methods, training and more will be affected.  This qualitative interview study describes the needs that arise among army officers in the introduction of a new organization to create understanding in the event of change. The study draws its empirical data from semi-structured interviews with nine army officers active at the Logistic regiment. Coding of data has been done with a method inspired by Grounded Theory. The analysis has been carried out based on a reference framework where theories in organization and leadership as well as change have been dominant. The results of the study show that it is through the core variable Requirements that acceptance and understanding of change is created, which forms the basis for the change to take place. The Swedish Armed Forces should therefore ensure that existing process steps are respected throughout the organization and strive to develop the change process to meet the needs that the study addresses.

Syftet med studien är att förstå de upplevda förutsättningarna för att utöva ledarskap och ledning som individer på mellanchefsnivå i armén har att hantera i sin vardag. Studien är en kvalitativ, induktiv studie där empirin inhämtats genom intervjuer och respondenterna utgörs av ett antal individer på mellanchefsnivå i Armén. Resultatet av studien visar att Försvarsmakten har ett flertal organisatoriska utmaningar som skapar en upplevd känsla av tidsbrist hos respondenterna. Vilket i sin tur påverkar deras möjligheter att utöva det ledarskap och den ledning de önskar. Studiens övergripande slutsats är att kraftkampen mellan Försvarsmaktens maskinbyråkratiska styrning och viljan av att leda genom professionen och uppdragstaktiken, ger en otydlig ram för chefernas arbete. De tvingas, i sitt chefskap, in i en kontrollerande roll där de i stället vill vara mer i agerande eller ledande roller. Därmed uppstår en upplevd känsla av tidsbrist när de inte har möjlighet att utöva ledning på det sätt de önskar. Genom att i stället låta den professonella adhokratin utgöra den styrande kraften skulle det leda till en större balans i chefernas vardag. / The purpose of this study is to understand the perceived conditions for exercising leadership and command that middle line commanders in the Swedish army faces in their daily work. This is a qualitative, inductive study that has collected data from a number of middle line commanders in the Swedish army through the use of interviews. The results show that the Swedish Armed Forces has a number of organizational challenges that creates a perceived lack of time in the respondents. This in turn affect their possibilities to exercise the type of leadership and command style the wish. The study’s overall conclusion is that the power struggle between the Swedish Armed Forces machine-bureaucratic control and the will to lead by profession and mission-based tactics, creates a vague frame for the commanders’ jobs. They are forced into a controlling role when their wish is to work in a leading or acting role. Hence a perceived sense of lack of time is created when they are unable to exercise command in the way they wish. By instead letting the professional adhocracy be the governing force, commanders will experience a more balance in their everyday work.

This study examines the framing of environmental policies within two military organisations;the Swedish Armed Forces and the United States’ Department of Defence. Additionally, key similarities and differences between the two were described and discussed, as well as which possibilities and challenges each organisation faces moving forward. By using a two-part method consisting partly of a content analysis performed through the chosen theoretical framework of Human Nature Relationships (HNR), along with Carol Bacchi’s policy analysis tool ‘What’s the problem represented to be’ (WPR) when examining both organisation’s respective sustainability reports from 2020, underlying problems were identified and analysed from a critical environmental perspective. The results show that the two policy documents were framed seemingly differently, where the SAF derives their sustainable efforts from the UN Sustainable Development Goals with these being clearly integrated into the operations internal goals, and the DoD mainly mentions sustainability in relation to a bigger picture of cost efficiency. Despite these differences, at their core the organisations both show signs of upholding environmental worldviews which place humans as more valuable than nature, which can be identified through the recurring priority of fulfilling military interests and thereby perceiving sustainable efforts as important, but inevitably, less than. Therein, the main challenge for both organisations stems from the task of balancing differing interests – military interests contra the needs of nature. Possibilities here arise partly from already existing developments, on part of the SAF, and from financial resources on part of the DoD. The dissertation concludes with a discussion of these aspects along with recommendations for future research.