Work deals with methods of calibration of multi-center study of magnetic resonance imaging. Magnetic resonance is the phenomenon of the substance in a magnetic field of induction B0 delivers energy in the form of RF pulse with the Larmor frequency and thus to excite particles to higher energy levels. Calibration can be performed using the distinctive and homogeneous RF phantoms. Furthermore, we can perform calibration using image registration. To calibrate the images by registering the work described in the classical linear (affine) and nonlinear. Listed below are the simulators, which are also useful for modeling various artifacts.

The new approach for motion artifact suppression in optical action potential records is presented in this thesis. Presented approach is based on independent component analysis utilization. Efficiency of proposed approach is evaluated here as well as its comparison with state of the art motion artifact suppression approaches.

In detaile, this projects focuses on object's far and near past and memories and brings their history into present exposition. Therefor the concept captures a new perception and observation of the importance of art history, using the still life art form and Vanitas theme and objects to symbolize the impermanence and transience time. However the main focus is not only on the objects themselves but also on their environment as a source of inspiration and cultural memory. This approach links the methods of displaying objects in the contemporary art with the current methods in art education. The didactic part reflects the attitude of pupils aged 14-15 to the objects from the distant and recent past and their values. As the result the artworks are a combination of graphic prints with fragments of photographs depicting snatches of memories, which has been moderately used as a hidden layer to properly reflect the author's perspective.

The thesis presents research on relationships in the context of the unfinalized lyric project Potopa (The Flood) of František Halas. Main points of analysis are questions of fragment, catastrophe and of (lyric) speaker or witness in the sense of specific speech formed by the traumatic event. A reading of the poems belonging to The Flood (as well as the question of the borders of the text and questions of the whole and possible shape of the piece in general) is founded mainly in the context of Christianity, thematic and compositional connections and with regard to the historical event. I'm not so concerned with the national accents of the works of Halas at that time (his engagement in the Czech resistance was interrupted after the arrest of Vladislav Vančura and others by Gestapo - for Halas it's also the time of the most intensive work on Potopa). The aim is rather to see The Flood as a poem witnessing the horror and the catastrophe of the second world war in general. After the opening analysis of characteristic traits of The Flood follows comparisons with selected works of czech literature, primarily with Znamení moci (The Sign of Power) of Jan Zahradníček, Básně z koncentračního tábora (Poems from the concentration camp) of Josef Čapek and Čas (Apokalypsa mixte) (Time) of Jiří Kolář. In concrete...

Tidigare forskning visar på att när barn leker tillsammans med andra får det en positiv betydelse för barns verbala språk och att det verbala språket stöttas av lekkamraterna som ingår i leken, då barn hjälps åt att förstärka sitt verbala språk. Tidigare forskning visar även att lekformer såsom socio dramatisk lek och fri lek som innebär samspel mellan barnen främjar barns språkutveckling genom att de sociala och kommunikativa aspekterna i dessa leksituationer har positiv inverkan på barns språkutveckling. Det här styrker lekens betydelse för barns verbala språkutveckling. Följande frågeställningar är för att bryta ner syftet: Hur språkar barn i leken när de interagerar tillsammans med objekt? På vilket sätt språkar barnen i leken när de interagerar med varandra? Den vetenskapliga utgångspunkten till den här studien är det sociokulturella perspektivet, mediering sker i interaktion mellan människor och i olika former. Den definieras som verbal och icke-verbal interaktion. På en förskola med barn i åldern fem år, i södra Sverige genomfördes studien, med videoobservationer som metod. Materialet från videoobservationerna transkriberades och analyserades med interaktionsanalys. Resultatet i studien visar att barns interaktion i leken möjliggjorde för språklärande genom att artefakterna skapar förutsättningar för förhandling om lekens innehåll. Barnen använde sitt verbala språk för att förhandla kring det som de tyckte att leken skulle innehålla. Vidare visade resultatet att barns verbala språk förändrades gentemot varandra när de använde egna önskningar om lekens regler och innehåll för att förmedla detta mellan varandra. När barnens verbala språk förändrades mellan dem i interaktionen i leken skapade detta förutsättningar för språklärande genom att bland annat ord, begrepp och förklaringar framkom som inte tillhörde leken tidigare. Studiens slutsats visar att objekt får en betydelse för hur barns verbala språk förändras och färgas av objektet. Även att objekt stödjer barnen verbalt till att bli ett medel för kommunikation i leken. Ytterligare en slutsats är att kamratrelationerna i leken är en stor faktor till barnens möjligheter till att lära sig och utveckla sitt språk.

Architektur umgibt uns permanent. Sie ist so alltäglich wie Sprache, ebenso allgegenwärtig, meistens beiläufig. Diese Arbeit untersucht auf sozialtheoretischer Ebene am Beispiel der Architektur, inwiefern die sozialwissenschaftliche Kategorie der „Definition der Situation“ erweitert werden kann, um Kategorien wie Leiblichkeit oder Räumlichkeit adäquat für den Entwurf sozialer Handlungen zu berücksichtigen.:1 Einführung…………………………………………………………………………………………………………….. 1 1.1 Sensibilisierung – Architektur und Situation…………………………………... 1 1.2 Konturierung – Architektur und die „Definition der Situation“………... 4 1.2.1 Denkansatz und Erkenntnisinteresse 1.2.2 Die Abwesenheit des Materiellen in der Soziologie. Konsequenzen für die Architektursoziologie 1.2.3 Vorgehensweise 2 Mikrosoziologische Perspektiven in der Architektursoziologie. Zum Forschungsstand………………………………………………………………………………….... 13 3 Begiffsdimensionen…………………………………………………………………………………………. 20 3.1 Architektur………………………………………………………………………………………. 20 3.2 Situation………………………………………………………………………………….......... 23 4 Architektur in der Handlungssituation (I) – Perspektive der handlungstheoretischen Situationsmodelle……………………….. 26 4.1 Die „Definition der Situation“ als sozialtheoretische Kategorie........................................................26 4.2 Reduktionistische Modelle der Situationsdefinition………………………. 29 4.2.1 Parsons‘ unit act 4.2.2 Essers Situationsmodell 4.3 Die Situationsdefinition im Symbolischen Interaktionismus nach Herbert Blumer………. ..32 a) Aufbau b) Schlussfolgerungen 4.4 Die Situationsdefinition bei Erving Goffman – Rahmen und Rahmenbedingungen………………………………………………….. 36 a) Aufbau b) Schlussfolgerungen 4.5 Die Situationsdefinition bei Alfred Schütz – Sozialphänomenologie und Wissenssoziologie…………………………..... 41 a) Aufbau b) Schlussfolgerungen 5 Zwischendurch: Status quo……………………………………………………………………………. 47 6 Architektur in der Handlungssituation (II) – Phänomenologische Dimensionen…...............................................................50 6.1 Die Leiblichkeit des Handelns – Der Link zur Gegenständlichkeit unserer Umwelt………………........ 50 6.1.1 Phänomenologie der Wahrnehmung 6.1.2 Der Gegenstandsbezug unseres Körpers 6.2 Die Aktivität der Objekte – Architektur im Kontext der französischen Artefaktsoziologie………………………………………………. 57 6.2.1 Bruno Latour – Akteur-Netzwerk-Theorie (ANT) 6.2.2 Terminologisches: Quasiobjekt, Assoziation, Gefüge 6.3 Die Affektivität der Dinge – Architektur im Kontext der Philosophischen Anthropologie……......................................... 63 6.3.1 Zum Begriff der Affektivität 6.3.2 Arnold Gehlens Theorie der Institutionen 6.3.3 Helmuth Plessners spezielle Medientheorie 6.4 Die Atmosphäre von Architektur – Architektur im Kontext von Architekturtheorie (Gernot Böhme)…………………………………………. 70 6.5 Zusammenführung der Perspektiven – Fazit…………………………………… 74 7 Ergebnis: Architektur in der Handlungssituation ……………………………. 77 7.1 Voraussetzungen des Handelns………………………………………………………. 77 7.2 Architektur als Teil der „Definition der Situation“ – das angepasste Modell……………………………………………………………………. 82 7.3 Arbeitsperspektiven………………………………….…………………………………….. 84 7.4 Performative Architektur: Der Neubau der Galerie für Zeitgenössische Kunst Leipzig 8 Schluss…………………………………………………………………………………………………... 90 9 Literatur und Abbildungsnachweise……………………………………………………………. 92

Syftet med studien är att synliggöra förskollärares uppfattningar om och belysa deras didaktiska val i undervisningen av vardagsteknik samt hur de skapar utforskande lärsituationer i vardagsteknik. Syftet har konkretiserats till tre frågeställningar som ett hjälpmedel för att besvara studiens syfte som genomsyrar hela arbetet. Studien utgår från en kvalitativ metod där både semistrukturerade intervjuer samt en observation tillämpats. Då studien studerar förskollärares uppfattningar används även metoden fenomenografi för att närma sig deras tankar. Urvalet består av fyra förskollärare som är verksamma i fyra olika förskolor. Studiens utgångspunkt i resultatet och analysen är den insamlade empirin, tidigare forskning samt det teoretiska ramverket. Det teoretiska ramverket innefattar det sociokulturella perspektivet tillsammans med de tre teoretiska begreppen, den närmaste utvecklingszonen, materiell mediering samt språkets betydelse. Studiens resultat visar att förskollärares uppfattningar kring vardagsteknik är varierande och att vardagsteknik kan missuppfattas som digital teknik. Det framgår även hur förskollärare ser läroplanen för förskolan och barns intresse som en viktig del i planeringen av den didaktiska undervisningen. Det visar sig att utforskande lärsituationer både sker i spontana och planerade fall. En vanlig förekommande lärsituation som är spontan är vid påklädningen i tamburen då barnen använder dragkedjan på reflexvästen. En planerad utforskande lärsituation kan vara att gå teknikrunda tillsammans med barnen för att utforska olika vardagliga tekniker i förskolans verksamhet. Resultatet visar även att kunskap kring vardagsteknik är en viktig del för att kunna utmana barnen vidare och ge möjlighet till ett fortsatt lärande.

I takt med att användandet av e-handelsplattformar växer tillkommer även högre krav på att underhållsjobb, till exempel generera filer och rensa loggar, förvaltas effektivt. Motillo, ett karlstadbaserat konsultföretag inriktade på e-handel och digitala affärer, använder e- handelsplattformen Litium. Underhållsjobb, som idag finns specifikt för jobb i Litium, måste i dagsläget hanteras genom en konfigurationsfil, vilket kan vara tidskrävande. Motillo vill kunna konfigurera och monitorera dessa underhållsjobb direkt i Litiums administratörsvy, back-office. Syftet med denna studie har för författaren varit att utveckla och utvärdera ett adminverktyg i Litiums back-office baserat på en kravställning som upprättats av uppdragsgivaren Motillo. Det utvecklade adminverktyget skulle öka möjligheten och insikten att konfigurera och monitorera underhållsjobb. Studien låg även till grund för de med intresse av att implementera en likande lösning som det utvecklade adminverktyget. För att utveckla adminverktyget tillämpades olika tekniker som innefattade bland annat ramverken React och ASP.NET Core MVC, olika verktyg för versionshantering och pakethantering, samt utveckling efter den agila arbetsmetoden Scrum. Metoder som MoSCoW, Think-aloud, expertutvärderingar, beta-tester samt ett användar-acceptanstest, i form av en semi-strukturerad intervju, tillämpades och genomfördes för att utvärdera det utvecklade adminverktyget mot slutanvändaren. Insamlad data i studien har varit av kvalitativ karaktär. Studien har även inspirerats av Design Science Research där författaren använt den som övergripande metod där övriga metoder mer konkret tillfogats.  Det utvecklade verktyget utvärderades mot den upprättade kravställningen, där endast funktionella krav utvärderades, samt uppfattningar om verktyget och dess potentiella förbättringsåtgärder. Slutanvändaren uppfattade artefakten som bra och de var, baserat på kravställningen, nöjda med resultatet av det utvecklade adminverktyget. Slutanvändaren uppfattade dock att det fanns förbättringspotential och vidareutvecklingsmöjligheter, som bland annat innefattade krav med lägre prioritet som inte genomförts. Dessa krav var krav som prioriterats W, på MoSCoW-skalan, alltså krav som var önskade men som inte kom att genomföras. Författaren kunde lista tre vidareutvecklingsförslag som var Ändra exekveringsintervaller i adminpanelen, Möjlighet att avbryta ett jobb från att vidare exekvera och Visa status för jobbet. Från resultatet kunde författaren även identifiera förbättringar för att öka spårbarheten av loggar, genom ytterligare filtreringsmöjligheter, samt en tydligare presentation av jobbstatus i form av en progress-bar. Författaren rekommenderar även att vidare undersökning om adminverktyget, gällande icke-funktionella krav samt det grafiska användargränssnittet, bör genomföras.

Denna kvalitativa studie är baserad på fokusgruppsamtal med förskollärare från tre olika förskolor och syftar till att undersöka förskollärares erfarenheter av att arbeta didaktiskt med förskolans yngsta barn (1–3 år) och deras fonologiska medvetenhet och förmågor. I relation till aktuell forskning diskuterar studien vad förskollärares förhållningssätt kring fonologisk medvetenhet och förmågor har för betydelse för att erbjuda ett didaktiskt språkfrämjande arbete. Studien lyfter även vilka material, verktyg och didaktiska arbetsmetoder som de intervjuade anser som viktiga. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv analyseras sambandet mellan studiens resultat i relation till begreppen interaktion, stöttning, proximal utvecklingszon och artefakt. Med hjälp av en tematisk analysmetod identifierar vi två teman: Den egna medvetenheten och Enkelt och tydligt material. Dessa teman visar att respondenterna har en gemensam utgångspunkt- att vilja främja yngsta barnens språkkunskaper samt att förskollärarna har en medvetenhet om de val som görs och att de aktivt arbetar med de olika materialen. Trots att tillvägagångssätten mellan förskollärarna är olika, så är vår slutsats att barnen erbjuds rika möjligheter till att främja sin fonologiska medvetenhet och förmågor.

The foundation for a museum is the collection. To collect, preserve and display is what constitutes a museum. But the process of deciding which object´s should be saved, and which objects should not, are based on values. It is also values that make people inclined to donate objects to museums. How and why we value a museum determine if and why we donate. Objects themselves could be said to have a biography just like people. Depending on the objects biography and the context, the value of the object differs. My aim is to try and give an explanation to how we value the material heritage we collect, and to explain why people want to donate to museums; despite the fact they don’t get paid. I will also try and explain how value theory is used in economics and in philosophy, and how those value theories might differ from a museological theory of value.