• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 117
  • 20
  • 9
  • 8
  • 2
  • 1
  • Tagged with
  • 157
  • 27
  • 27
  • 26
  • 24
  • 23
  • 21
  • 20
  • 19
  • 19
  • 15
  • 14
  • 14
  • 13
  • 12
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
91

Elevers användning av digitala artefakter i bildämnet

Ewald, Ida January 2019 (has links)
Denna studie syftar att synliggöra elevers upplevelse av lärande i digitalt skapande i bildämnet. Det talas ofta om vad och hur elever ska lära sig i undervisningen samt vilka kunskaper och förmågor de ska utveckla men vad elever själva upplever och tycker är sällan uppmärksammat. Med denna studie vill jag fördjupa min och förhoppningsvis andras insyn i elevers upplevelse av att arbeta digitalt i bildundervisningen. Detta undersöks genom forskningsfrågorna På vilka sätt beskriver elever syftet med att arbeta med digital bearbetning av bilder, digitala tekniker samt verktyg i bildämnet? samt Hur beskriver elever sitt lärande i digitalt skapande i bildämnet?Utifrån ett sociokulturellt perspektiv undersöks elevers syn och upplevelser på digital bildbearbetning, digitala tekniker, och sitt lärande i digitalt skapande i bildämnet. Studien har en kvalitativ ansats och använder två kvalitativa metoder för insamling av data. Den första metoden är två semistrukturerade intervjuer som genomförts med totalt fyra elever i årskurs åtta. Den andra metoden är deltagande observation som genomförts på en högstadieskola med de två bildlärare som eleverna haft i årskurs sju respektive åtta. Studiens insamlade data bearbetas och analyseras utifrån Wartofskys (1979) primära, sekundära och tertiära artefaktsnivåer.Resultatet i studien visar att eleverna ser bild som ett kreativt ämne där man ska använda händerna och få en paus från datorn som används i nästan alla andra ämnen. Eleverna föredrog uppgifterna som hölls med den förra bildläraren i årskurs sju, exempelvis porträtt, eftersom dessa genomfördes med analoga tekniker och material så som penna och papper. Med bildläraren i årskurs åtta har eleverna arbetat med den hittills enda digitala bilduppgiften, och trots att eleverna föredrar den förra bildlärarens uppgifter i bildundervisningen tycker eleverna bättre om undervisningen med sin nuvarande bildlärare och upplever den som roligare. Enligt resultatet beror detta på att eleverna tycker bättre om den nuvarande bildläraren samt upplever den nuvarande bildlärarens undervisning som mer strukturerad, lättare att fokusera på, och att eleverna känner att de bedöms utifrån kunskapskraven.Avslutningsvis beskrivs studiens relevans och förslag till vidare forskning.
92

"Kofta, qofte, köttbullar, köttbullar! Spagetti" : Kommunikativa redskap i förskolans värld.

Karlsson, Malin, Nilsson, Marina January 2020 (has links)
Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger erbjöd kommunikativa redskap och artefakter som stöd i barns språkutveckling och kommunikation. Frågorna för den här studien var ”Hur skapas språkpraktiker i förskolan? Hur använder sig barnen av kommunikativa redskap som ett stöd i sin språkutveckling?”. Studiens vetenskapliga utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, då mediering sker i interaktion mellan människor i olika konstellationer, som sker genom verbal och icke-verbal interaktion. Studien genomfördes på en förskola i södra Sverige, där videoobservationer har använts för att samla in materialet som filmats på barn i ålder ett till tre år. Materialet har därefter transkriberats och analyserats med interaktionsanalys. Studiens resultat visar att barn använder sig av kommunikativa redskap som ett stöd när de kommunicerar men även att barnen är flexibla i sin kommunikation. Studien resulterar i att barn använder sig av artefakter som stöd i sin kommunikation när de kommunicerar. Förhoppningen med den här studien är att inspirera pedagoger och förskolor till att använda kommunikativa redskap kontinuerligt i förskolans vardag.
93

Marley med licens att stötta : Betydelsen av hundunderstödd pedagogik

Hein, Josefina, Klaar, Malin January 2023 (has links)
Syftet med studien är att undersöka hur utbildade hundteam arbetar inom skola samt hundteamsförarnas upplevelse av vad denna insats har för betydelse för eleven. Studiens empiriska material har samlats in med hjälp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer med åtta utbildade hundteamsförare. Resultatet har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv och tidigare forskning inom området. Resultatet visar att hundteamens arbete i skolan varierar till viss del men att syftet till främst är att hitta alternativa och kompletterande sätt att motivera och skapa förutsättningar för alla elevers utveckling och lärande. Informanterna beskriver att hundunderstödda pedagogiska insatser kan skapa fler möjligheter för eleverna, såväl när det gäller utveckling och lärande som i sociala relationer. Det som framkommer är att elevens självkänsla, trygghet och känsla av samhörighet ökar vid hundundertstödd pedagogik. Det framkommer även att det finns vissa utmaningar som försvårar för den hundunderstödda pedagogiken. Informanterna framhäver att de regler och riktlinjer som kommunerna skapar i vissa fall gör så att skolor inte får arbeta med hundunderstödd pedagogik. Informanterna menar då att olika behov ställs och värderas mot varandra istället för att försöka hitta lösningar som fungerar för alla. I det specialpedagogiska uppdraget ingår det att förebygga och identifiera svårigheter samt stötta och finna lösningar som ger eleverna de bästa förutsättningarna för den egna utvecklingen och lärandet. Utifrån studien framkommer det att hundunderstödd pedagogik kan skapa fler möjligheter att stötta olika elever oavsett vilka svårigheter skolan upplever att de har. Avslutningsvis presenteras specialpedagogiska implikationer och förslag på fortsatt forskning.
94

Elevperspektiv på laborativt material, en studie om hur laborativt material används i årskurs 6. Students perspective on laboratory material, a study about laboratory materials used in sixth grade

Pajic, Ruzica January 2013 (has links)
En studie om det laborativa materialet i bråkundervisningen utifrån elevernas perspektiv Författare: Ruzica PajicSyftet med denna studie är att uppnå en djupare förståelse om det laborativa materialets betydelse i skolans matematik. I detta magisterarbete har det undersökts hur barns perspektiv påverkas i årskurs 6 utifrån hur laborativt material används i matematikundervisningen. I tidigare forskning redovisas barns lärande och hur den skildras utifrån kognitiva, kulturhistoriska och sociokulturella perspektiv. Bland dessa perspektiv presenteras och jämförs teoretikerna; Vygotsky och Bruner med varandra. Dessa teoretiker har valts, eftersom de presenterar grunderna för användning av laborativt material i skolan. I denna studie används laborativt material i undervisningssyfte, det laborativa materialet som eleverna får använda är, bråkstavar. Laborativt material har definierats utifrån artefakter som i enlighet med Wartofsky (1979) kan delas upp i tre olika kategorier; primär, sekundär och tertiär. Jag har valt att utgå ifrån artefakter när jag har tolkat och dragit slutsatser utifrån teori och forskning. Under observationerna i klassrummet såg man hur barns perspektiv påverkades beroende på hur de använde det laborativa materialet. Eleverna kunde använda materialet i tre olika kategorier. Detta kom tydligare fram i intervjuerna som hölls i fokusgrupper. I resultaten framgick det att de flesta barn använde den sekundära artefakten, det fanns några elever som använde sig av både den tertiära och den primära artefakten. Barnen tog fram läraren som en viktig faktor om hurvida de lär sig och detta kom fram tydligt i observationer och intervjuer. Det är lärarens instruktioner och vägledningar som påverkar barnens perspektiv och det har stor inverkan på hur barnen lär sig bråk. Hur påverkar användningen av laborativt material barnens perspektiv och vilken inverkan har det på hur de lär sig?I resultaten visade sig elevernas perspektiv utifrån de tre olika kategorierna. Eleverna som använde sig av den sekundära och tertiära artefakten upplevde laborativt material positivt och lärorikt. Eleverna beskrev i sina intervjuer att de kunde vara aktiva, arbeta i grupp, ha en variation och få större förståelse för bråk. De elever som använde sig av den primära artefakten förstod inte hur de skulle använda laborativt material i undervisningen. Svårigheterna som eleverna upplevde när de skulle använda laborativt material berodde framförallt på lärarinstruktionerna. Eleverna förstod inte hur de skulle använda materialet och det var inte tillräckligt konkret och tydligt för dem. Vissa elever trodde att det är lärarna som sitter inne med svaren. Vid observationen kunde det uttydas i att vissa elever hade svårigheter med förståelsen av uppgiften då de inte deltog aktivt. Övervägande i studien upplevde eleverna när de utgick ifrån den sekundära och tertiära artefakten att bråkuppgifterna blev mer konkreta med hjälp av stavarna, vilket ledde till verklighetsanknytning som också ledde till en ökad kommunikation mellan elever. / A study of the laboratory material in fraction teaching based on students' perspectiveAuthor: Ruzica PajicThe purpose of this study is to achieve a deeper understanding of the laboratory material significance in school mathematics. In this master thesis has been examined how children's perspectives are affected in 6th grade based on how learning materials are used in mathematics education . In earlier research reported children's learning and how it is portrayed by the cognitive, cultural and socio-cultural perspective. These perspectives are presented and compared theorists ; Vygotsky and Bruner with each other. These theorists have been chosen because they present the basics of using the learning materials in schools . In this study, laboratory material for teaching purposes , the laboratory material that students can use is , fractions rods. Laboratory materials have been defined based artifacts according to Wartofsky (1979) can be divided into three categories : primary , secondary and tertiary . I have chosen to work from artifacts when I have interpreted and drew conclusions based on theory and research.During the observations in the classroom I could see the perspective of children affected depending on how they used the laboratory material. Students could use the material in three different categories. This was evident in the interviews held in the focus groups. The results showed that most children used the secondary artifact , there were some students who used both the tertiary and the primary artifact. The children came up with the teacher as an important factor if prima facie they learn and this came up clearly in the observations and interviews . It is the teacher's instructions and guidelines that affect the child's perspective , and it has great impact on how children learn fractions. How does the use of learning materials the children's perspective and what impact it has on how they learn ?The results turned out to students' perspectives from the three categories . Students who used the secondary and tertiary artifact experienced laboratory material positive and instructive. The students described in their interviews that they could be active, team-working, have a variety and get a greater understanding of fractions. The students who used the primary artifact did not understand how to use learning materials in teaching. The difficulties that students experienced when they would use laboratory material was primarily due to teachers' instructions . The students did not understand how to use the material and it was not sufficiently specific and clear to them. Some students thought that it is teachers who have the answers . The observation could interpreted in that some students had difficulty understanding the task when they did not actively participate . Mostly in the study experienced students when they assumed the secondary and tertiary artifact that fights the data became more concrete with the help of rods , leading to the sense of reality that also led to increased communication between students.
95

Bärbar dator eller datorplatta, när eleven själv får välja

Lennartsson, Therese January 2016 (has links)
Sammanfattning/abstrakt BakgrundFör elever som är i behov av stöd kan ett digitalt verktyg underlätta skrivprocessen. I dag har dessa verktyg blivit ett naturligt inslag i den svenska gymnasieskolan och kan bli ett viktigt redskap i skolarbetet. Under senare år har digitaliseringen varit ett livligt debatterat ämne och syftet med verktygen är att eleverna ska ges de förutsättningar som krävs. En bärbar dator eller en datorplatta kan göra det möjligt för elever med läs- och skrivsvårigheter att klara sin utbildning, men det kan också vara ett hinder när det gäller användandet. Förhoppningen är att digitala verktyg ska underlätta för eleven och faktiskt vara ett hjälpmedel. Syfte Syftet med studien är att undersöka gymnasieelevers upplevelser av bärbar dator och datorplatta vid textproduktion och textredigering och på vilket sätt datorplatta och bärbar dator bidrar i deras skrivprocess. Andra syften är att belysa vikten av samspel mellan elev och digitala verktyg samt att bidra till en ökad förståelse för specialpedagogens roll när det gäller valet av digitala verktyg ute på skolorna.Preciserade frågeställningarFör att förtydliga och precisera problemområdet och ställa för- och nackdelar mot varandra har jag utgått från följande frågeställningar:•Hur upplever gymnasieelever med läs- och skrivproblematik användandet av datorplatta respektive bärbar dator i skrivprocessen?•På vilket sätt stöttar datorplatta respektive bärbar dator gymnasieelevers läs- och skrivproblematik?Teoretisk ramStudien grundar sig i Vygotskijs sociokulturella teori om att utveckling och lärande sker i samverkan och interaktion med rätt redskap/verktyg och i rätt sammanhang. Teorin har vidareutvecklats av forskare, bland annat Bråten, Dysthe, Jakobsson, Strandberg och Säljö som också nämns i den teoretiska förankringen. MetodStudien är en kvalitativ fallstudie med etnografisk ansats som anses stå för den kvantitativa förståelsen och tolkningarna då forskaren tillåts vara öppen, subjektiv och entusiastisk. Materialet som undersökts har tagits fram genom triangulering för att på så vis fånga upp det som händer och sker. Semistrukturerade intervjuer, observationer, fältanteckningar och inkluderat stimulated recall kombineras. I studien har två observationer vid olika lektionstillfällen utförts och fyra elever har intervjuats. Syftet med de kvalitativa metoderna var för att finna eventuella variationer för att kunna belysa i diskussionen.Resultat med analysI resultatet visas att eleverna använde de digitala verktygen som medierade verktyg men på olika sätt. Verktygen är olika varandra och kräver därför en förståelse och anpassning för användandet. Eleverna approprierar kunskaper i textprocessen, textredigering och navigering och eleverna har visat att det finns vissa svårigheter i hanteringen av dessa. Verktygen anses vara bra, men till olika saker. Resultatet visar på att eleverna blir mest medierade när det gäller själva skrivandet på bärbar dator på grund av större skärm, tangentbord samt rättstavning. Datorplattan ansågs liten och smidigt och lätt att ta med.KonklusionBärbar dator och datorplatta är verktyg som kan hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter, främst när det gäller att skriva och stava. Bärbar dator har viss fördel. Om digitala verktyg ska fungera till fullo krävs att samspel och interaktion med verktygen initieras. Besluten kring vilka verktyg eleverna ska använda innefattar sällan elevernas egna uppfattningar, utan tas på högre nivåer. Begrepp som mediering och appropriering har betydelse för hur väl elevernas textproduktion fungerar.ImplementeringTidigare forskning samt studiens resultat visar att digitala verktyg medierar eleverna när det gäller textproduktion och stavning. Verktygens möjligheter vilar i att producera text för att sedan bearbeta texterna vid senare tillfälle. Förutsättningar i att utveckla sitt skriftspråk ges via digitala verktyg samt underlättar för elevers möjlighet att formulera sig i text och på så vis utveckla sina förmågor när det gäller skrivande.
96

Att använda bilder i fysikundervisningen

Kapetanovic, Nermina, Pålsson, Ingeborg January 2006 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur en lärare använder bilden i fysikundervisningen, vilken betydelse denne anser att bilden har och hur lärarna anser att bilden har och hur lärarna tolkar fysikinnehållet i de använda bilderna. Detta jämför vi med vilken betydelse eleverna lägger i bilder och deras tolkningar av de bilder läraren använder. Läraren intervjuades för lektionstillfället och observerades vid tre olika lektionstillfällen.Tio elever i år 7 intervjuades.En tolkning visar att om läraren använder olika typer av bilder i undervisningen underlättar det förståelsen för fysikbegrepp, samtidigt som eleverna upplever att fysikundervisningen är rolig.
97

Lärplattan som pedagogiskt verktyg i Förskola och förskoleklass. Computer tablets as an educationaltool in preschool and preschool class

Melander, Sara January 2014 (has links)
Syftet med studien är att undersöka hur lärplattan kan användas som pedagogiskt verktyg i förskola och förskoleklass. Vi vill undersöka de lärande och sociala samspel som eventuellt sker mellan barnen. Vidare undersöks hur pedagogernas förhållningssätt inverkar på barnens möjlighet till lärande kring lärplattan. Pedagogernas syn på fördelar och nackdelar gällande lärplattan granskas. Studiens frågeställningar besvarades utifrån den sociokulturella teorin. Centrala begrepp som artefakter, mediering, proximal utvecklingzon och förhållningssätt verkade som analysverktyg. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativ metod där intervjuer och observationer har gjorts på tre förskolor och en förskoleklass. Resultatet visar att lärplattan kan användas som både dokumentationsverktyg och pedagogiskt verktyg i barngruppen. Barnens lärande kring plattan utvecklas genom turtagning och samarbete. Den medforskande pedagogen ger större möjligheter för barns lärande genom att se och utmana dem på rätt nivå. Pedagogerna anser att en av lärplattans fördelar är dess lätthanterlighet. En nackdel är att vissa pedagoger känner att de har för lite kunskap om tekniken. Slutsatsen av våra resultat visar att lärplattan kan ha flera olika användningsområden, lärandet blir möjligt genom att barnen interagerar med varandra och lärplattan. Pedagogernas förhållningssätt har en inverkan på barns möjlighet till lärande. Utbildning rörande lärplattan är betydelsefull för att pedagogerna ska kunna nyttja plattan så optimalt som möjligt.
98

"VET DU? JAG TYCKER FAKTISKT ATT DOM SKA LYSSNA PÅ OSS OCKSÅ!” : En kvalitativ studie om barn och vårdnadshavares berättelser om dokumentationsmaterial på förskolans väggar / "YOU KNOW? I THINK THEY SHOULD LISTEN TO US TOO!” : A qualitative study of children and guardians’ stories about documentation material on preschool walls

Karlström, Sara, Jonsson, Sofie January 2022 (has links)
Syftet med denna studie är att bidra med kunskaper om hur barn och vårdnadshavare ser på dokumentationsmaterial som synliggörs på förskolans väggar. Frågeställningar som besvaras är: Vad berättar barn och vårdnadshavare om synligt dokumentationsmaterial på väggarna i relation till delaktighet och inflytande? Vad berättar barn och vårdnadshavare om synligt dokumentationsmaterial på förskolans väggar i förhållande till möjligheter och dilemman? Studien har genomförts med en kvalitativ metod där intervjuer med åtta barn och fem vårdnadshavare tillsammans bildar vår empiri. Studiens resultat har bearbetats med hjälp av analysbegreppen medierande artefakter samt appropriering, begrepp som är centrala inom det sociokulturella perspektivet. Resultatet har visat att främst vårdnadshavare uttrycker en ökad möjlighet till delaktighet om dokumentationsmaterial sätts upp på väggarna. Flera möjligheter och dilemman har lyfts fram, lärande anses vara den främsta möjligheten som både barn och vårdnadshavare identifierat. Dilemman av etisk karaktär lyfts fram. Såväl barn som vårdnadshavare relaterar inflytande till en form av makt där vem som bestämmer framkommer. Barn och vårdnadshavare är eniga om att det trots sin delaktighet är pedagoger på förskolan som bestämmer.
99

Utveckling av e-läromedel för test-baserat lärande / Development of test-based e-learning tool

Friis-Jespersen, Isak, Okembia - Jonsson, Jonas January 2019 (has links)
There is a increasing number of enrolled students in higher education, which leads toless personal time with the teachers, and therefore supplementary technologies needs to takeplace. This paper investigate how Testbased learning with feedback affects the learningoutcomes in a group of students, by measuring their perceived value. The research also investigateswhat design principles to follow, when working with E-learning and Testbasedlearning with feedback. For this this research an IT-artefact will be created which the studentwill be able to use as a practice tool. With the IT-artefact they will be able to answera number of question, in a subject, and get personalized feedback depending on their score.The quantitative research will then evaluate whether the students perceived thoughts aboutthe IT-artifact and the learning method itself. The result shows eight design principles onhow to design an E-learning tool where student should learn through Test based learningwith feedback. The result also indicates that the perceived feeling of learning is good eventhough a big number of respondents never participated in the survey. / Antalet studenter på Universiteten växer ständigt. Detta leder till minskad relationmed lärare och för att upprätthålla kvalite behövs andra lösningar. En sådan lösning äre-läromedel som bygger på testbaserat lärande med feedback. Arbetet undersöker vilka designprincipersom ska följas när man utvecklar ett E-lärmomedel med testbaserat lärandeoch feedback. För undersökningen kommer en IT-artefakt att skapas där studenter kan testasina kunskaper på ett ämne för lärande syfte. De besvarar ett antal frågor, och beroende påderas resultat får de tillbaka personlig feedback. Den kvantitativa undersökningen kommersedan att analysera studenternas uppfattning av IT-artefakten som hjälpmedel. Resultatetbeskriver åtta olika designprinciper för hur man ska designa ett E-läroverktyg där studenterska kunna testa sina kunskaper. Resultatet tillsammans med tidigare forskning tyder ävenpå en uppfattad känsla av ökad inlärning.
100

"Sådant får ni leka med hemma. Hade vi velat ha sådana leksaker här på förskolan så skulle vi köpt in det hit!"

Johansson, Annie, Jansson, Sofie January 2017 (has links)
Med avstamp i vårt problemområde är vårt syfte att undersöka vilken populärkultur som barn använder sig av samt hur de använder sig av den. Utifrån detta undersöker vi även hur pedagogerna bemöter den populärkultur som barnen använder sig av i förskolan. Vår förhoppning med vår forskningsstudie är att bidra med en ökad förståelse kring hur barns populärkultur tar sig uttryck i förskolan. På så vis är våra förhoppningar att pedagoger ska lägga större vikt vid att arbeta med och kring barns populärkultur och dra nytta av barns erfarenheter och intressen i verksamheterna. Utifrån vårt syfte så utgår vi från följande forskningsfrågor: - Vilken populärkultur uttrycker- och använder sig barnen av i förskolan samt hur bemöts barnens populärkultur av pedagogerna? - Hur använder sig barnen av sin populärkultur som artefakter i förskolan och hur visas deras mediering? - Hur fungerar populärkulturen som ett samlärande? Studien har en mikroetnografisk ansats där vi har utfört deltagande observationer som dokumenterats via ljudinspelning och fältanteckningar för att samla in vår empiri. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet där vi har valt att lägga vårt fokus på sociokulturella begrepp såsom samlärande, artefakt och mediering. I vårt resultat kunde vi se att barnens gemensamma intressen och tidigare erfarenheter öppnade upp kontexter där samlärande kunde ske då barnen möttes via den gemensamma lärplattform som var deras populärkultur. Vi kunde vi se att barnen använde sig av populärkulturella karaktärer och erfarenheter från dessa för att bemöta- och hantera situationer på förskolorna.

Page generated in 0.1204 seconds