Sammanfattning   Syftet med studien är att få ökad kunskap om lärares erfarenheter av alternativa verktyg i arbetet med elever som har dyslexi. Frågeställningar som använts är: Vilka alternativa verktyg erbjuds enligt lärare i läs- och skrivaktiviteter för elever som har dyslexi? Hur uppfattar lärare att alternativa verktyg används i läs- och skrivaktiviteter av elever som har dyslexi? Vilka möjligheter och utmaningar ser lärare i användandet av alternativa verktyg i läs- och skrivaktiviteter av elever som har dyslexi? Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer. Tolv mellanstadielärare intervjuades. I studiens resultat framkommer att kompetensen, både vad gäller dyslexi och alternativa verktyg, är låg. Resultatet visar även att lärare efterlyser mer kunskaper om dyslexi och alternativa verktyg. Lärare i studien anser att elever med dyslexi gynnas av att använda alternativa verktyg i undervisningen. Studien visar att det inte är jämlikt när det gäller tillgången till alternativa verktyg på skolorna i kommunerna. Därmed har skolorna olika förutsättningar när det gäller användandet av alternativa verktyg i undervisningen. Sammantaget visar resultatet i studien att det krävs flera olika förutsättningar för en likvärdig utbildning. Det krävs att lärare får det stöd och den utbildning de behöver för att undervisa elever med dyslexi, samt en lättillgänglig teknik för samtliga elever i skolan.

Syftet med studien är undersöka hur assisterande teknik används som stöd/hjälpmedel i årskurs F-6 till elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Studiens frågeställningar är: Vilken assisterande teknik används som stöd/hjälpmedel till elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi vid läsning och skrivning?  På vilket sätt gynnas eleverna av assisterande teknik? Hur tillgänglig är den assisterande tekniken på skolorna? Vilka hinder och svårigheter upplever lärarna i arbetet med assisterande teknik? Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat bygger på de tolv informanternas erfarenheter av assisterande teknik. Resultatet uppvisar att den assisterande tekniken kan hjälpa elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. I studien framkommer det att den assisterande tekniken finns ute i verksamheten i olika omfattning. Studien påvisar dock att lärarnas kompetens behöver höjas för att den assisterande tekniken ska kunna användas på bästa sätt för att hjälpa eleverna att arbeta inom den proximala utvecklingszonen. Det blir utifrån studiens resultat tydligt att lärarens och speciallärarens/specialpedagogens kompetens är av högsta vikt för att ge eleverna de bästa förutsättningarna för att använda den assisterande tekniken. Det visar sig att elevernas användande av assisterande teknik utan ett syfte i det närmaste är verkningslöst.

In this work, accelerated non-Cartesian Magnetic Resonance Imaging (MRI) methods were established and applied to cardiovascular imaging (CMR) at different magnetic field strengths (3T and 7T). To enable rapid data acquisition, highly efficient spiral k-space trajectories were created. In addition, hybrid sampling patterns such as the twisting radial lines (TWIRL) k-space trajectory were studied. Imperfections of the dynamic gradient system of a MR scanner result in k-space sampling errors. Ultimately, these errors can lead to image artifacts in non-Cartesian acquisitions. Among other reasons such as an increased reconstruction complexity, they cause the lack of spiral sequences in clinical routine compared to standard Cartesian imaging. Therefore, the Gradient System Transfer Functions (GSTFs) of both scanners were determined and used for k-space trajectory correction in post-correction as well as in terms of a pre-emphasis. The GSTF pre-emphasis was implemented as a fully automatic procedure, which enabled a precise correction of arbitrary gradient waveforms for double-oblique slice orientations. Consequently, artifacts due to trajectory errors could be mitigated, which resulted in high image quality in non-Cartesian MRI. Additionally, the GSTF correction was validated by measuring pre-emphasized spiral gradient outputs, which showed high agreement with the theoretical gradient waveforms. Furthermore, it could be demonstrated that the performance of the GSTF correction is superior to a simple delay compensation approach. The developed pulse sequences were applied to gated as well as real-time CMR. Special focus lied on the implementation of a spiral imaging protocol to resolve the beating heart of animals and humans in real time and free breathing. In order to achieve real-time CMR with high spatiotemporal resolution, k-space undersampling was performed. For this reason, efficient sampling strategies were developed with the aim to facilitate compressed sensing (CS) during image reconstruction. The applied CS approach successfully removed aliasing artifacts and yielded high-resolution cardiac image series. Image reconstruction was performed offline in all cases such that the images were not available immediately after acquisition at the scanner. Spiral real-time CMR could be performed in free breathing, which led to an acquisition time of less than 1 minute for a whole short-axis stack. At 3T, the results were compared to the gold standard of electrocardiogram-gated Cartesian CMR in breath hold, which revealed similar values for important cardiovascular functional and volumetric parameters. This paves the way to an application of the developed framework in clinical routine of CMR. In addition, the spiral real-time protocol was transferred to swallowing and speech imaging at 3T, and first images were presented. The results were of high quality and confirm the straightforward utilization of the spiral sequence in other fields of MRI. In general, the GSTF correction yielded high-quality images at both field strengths, 3T and 7T. Off-resonance related blurring was mitigated by applying non-Cartesian readout gradients of short duration. At 7T, however, B1-inhomogeneity led to image artifacts in some cases. All in all, this work demonstrated great advances in accelerating the MRI process by combining efficient, undersampled non-Cartesian k-space coverage with CS reconstruction. Trajectory correction using the GSTF can be implemented at any scanner model and enables non-Cartesian imaging with high image quality. Especially MRI of dynamic processes greatly benefits from the presented rapid imaging approaches. / In der vorliegenden Arbeit wurden Methoden der beschleunigten Magnetresonanztomographie (MRT) etabliert, welche auf nicht-kartesischer Datenaufnahme beruhen. Diese wurden insbesondere in der Herzbildgebung bei verschiedenen Magnetfeldstärken (3T und 7T) angewendet. Der Fokus lag auf der Entwicklung von hocheffizienten spiralförmigen k-Raum Trajektorien, mit dem Zweck sehr kurze Aufnahmezeiten zu ermöglichen. Zusätzlich wurde eine hybride k-Raum Trajektorie untersucht, die sogenannte "twisting radial lines (TWIRL)" k-Raum Trajektorie. Ungenauigkeiten des dynamischen Gradientensystems eines MRT Scanners resultieren in fehlerbehafteter k-Raum Abtastung während der Datenaufnahme. In der nicht-kartesischen Bildgebung kann dies letztendlich zu Artefakten im rekonstruierten Bild führen. Zusammen mit anderen Hemmnissen, wie beispielsweise einer komplexeren Bildrekonstruktion, sind sie verantwortlich dafür, dass noch immer mehrheitlich kartesische Bildgebungssequenzen in der klinischen Routine durchgeführt werden. Aus diesem Grund wurden die Übertragungsfunktionen der Gradientensysteme der verwendeten MRT Scanner (eng. "Gradient System Transfer Function (GSTF)") bestimmt und für k-Raum Trajektorienkorrekturen verwendet. Diese Korrektur wurde sowohl in der Bildrekonstruktion nach bereits erfolgter Datenaufnahme angewendet als auch im Rahmen einer Vorverstärkung bevor die Gradienten ausgespielt werden. Diese Vorverstärkung wurde als vollständig automatisierter Prozess implementiert und ermöglichte eine präzise Korrektur beliebig gewählter Gradientenfunktionen aller Schichtorientierungen. Auf diesem Wege konnten die durch Trajektorienfehler verursachten Bildartefakte kompensiert werden, was zu hoher Bildqualität in der nicht-kartesischen MRT Bildgebung führte. Des Weiteren wurde die Gradientenkorrektur durch Messungen der tatsächlich ausgespielten Gradientenformen validiert. Diese wiesen eine hohe Übereinstimmung mit den theoretisch zu erwarteten Gradientenformen auf. Darüber hinaus wurde gezeigt, dass die auf der Impulsantwort basierende, umfassende Gradientenkorrektur eine höhere Bildqualität ermöglicht als eine einfache Korrektur mittels globaler Zeitverschiebungen. Die entwickelten MRT Sequenzen wurden sowohl in der segmentierten als auch in der Echtzeit-Herzbildgebung angewendet. Im Speziellen lag der Fokus auf der Implementierung eines Protokolls für die spirale MRT Bildgebung, welche das schlagende Herz von Tieren und Menschen in Echtzeit und freier Atmung auflösen kann. Um Echtzeit-Herzbildgebung mit hoher räumlicher und zeitlicher Auflösung zu vereinen, wurde der k-Raum unterabgetastet. In diesem Zusammenhang wurden Strategien zur effizienten und komprimierten Datenaufnahme entwickelt, unter Anwendung der Modell-basierten "Compressed Sensing" (CS)-Technik. Diese Methode reduziert Aliasing-Artefakte in der Bildrekonstruktion von unterabgetasteten Daten und ermöglicht deshalb hochaufgelöste, dynamische Echtzeit-Bilderserien des schlagenden Herzens. Allerdings wurden die gemessenen Daten stets extern rekonstruiert, sodass die Bilder nicht unmittelbar nach der Aufnahme am MRT Scanner verfügbar waren. Die spirale Echtzeit-Herzbildgebung konnte in freier Atmung durchgeführt werden, was eine Messzeit aller Schichten in der kurzen Herzachse in unter 1 Minute ermöglichte. Bei 3T wurden die Ergebnisse mit dem Goldstandard der mittels eines Elektrokardiogramms segmentierten kartesischen Herzbildgebung im Atemstopp verglichen und es konnte gezeigt werden, dass wichtige funktionelle und volumetrische Herzparameter übereinstimmen. Dies ebnet den Weg zur Anwendung des entwickelten Protokolls in der klinischen Routine der Herzbildgebung am MRT. Darüber hinaus wurde das Protokoll in der Echtzeit-Bildgebung von Schlucken und Sprechen bei 3T getestet. Die Ergebnisse waren ebenfalls von hoher Qualität und bestätigen den unkomplizierten Transfer der spiralen Sequenz in andere Bereiche der MRT Bildgebung. Insgesamt lieferte die GSTF-Korrektur Bilder von hoher Qualität bei beiden Feldstärken, 3T und 7T. Eine durch off-Resonanz verursachte Bildunschärfe wurde durch kurze Auslesezeiten der nicht-kartesischen Gradienten abgeschwächt. Allerdings führte B1-Inhomogenität in manchen Fällen zu Bildartefakten bei 7T. Die vorliegende Arbeit stellt einen wesentlichen Beitrag zur Beschleunigung des MRT Bildgebungsprozesses dar, indem effiziente, unterabgetastete nicht-kartesische k-Raum Trajektorien mit der CS-Rekonstruktionstechnik kombiniert wurden. Trajektorien-Korrektur basierend auf der GSTF kann prinzipiell an jedem MRT Scanner implementiert werden und legt den Grundstein für nicht-kartesische Bildgebung mit hoher Bildqualität. Insbesondere die Bildgebung von dynamischen Prozessen profitiert von den hier vorgestellten beschleunigten Methoden zur Datenaufnahme.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur användningen av surfplatta ser ut i årskurs 4-6. Anledningen till att vi valde att inrikta oss mot den här åldersgruppen är för att vi tyckte forskningen var bristfällig. Vi vill ta reda på pedagogers syn på sin användning av surfplatta och vilka för- och nackdelar de upplever med surfplatta som pedagogiskt verktyg.Våra frågeställningar är: - Hur ser pedagoger i årskurs 4-6 på sin användning av surfplatta i undervisningen?- Vad upplever pedagoger som positivt eller negativt med användningen av surfplatta?För att ta reda på våra frågeställningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger inom årskurs 4-6, tre specialpedagoger och fyra lärare. Resultatet visar att många pedagoger är positiva till att börja använda surfplatta i undervisningen, men eftersom många utav de endast har en surfplatta i klassrummet är det svårt att bedriva ett bra pedagogiskt arbetssätt kring den. En del har vågat sig på att testa nya undervisningssätt som t.ex. ”flipped-classroom”. Många pedagoger anser att de når ut till fler elever då man kan använda mer sinnen och varierande estetiska uttrycksformer med surfplatta. Vårt resultat analyserar vi utifrån det sociokulturella perspektivet då surfplattan verkar som en artefakt i skolan. Med vårt resultat kan vi visa på en positiv framtidstro där surfplatta kan komma att bli ett centralt pedagogiskt verktyg.

Syftet med vår undersökning är att presentera hur två av de mest frekvent använda läroböckerna i matematik förhåller sig till den grafritande räknaren som ett hjälpmedel i lärprocessen? För att göra detta har vi, utifrån olika metoder för textanalys, beskrivit böckernas innehåll. Vidare visar vi att den grafritande räknaren är ett medierande redskap i lärprocessen och frågar oss därför hur de analyserade böckerna förhåller sig till detta. Vårt resultat är därmed delvis en presentation av böckernas innehåll men även en diskussion där innehållet ställs mot teorier kring artefaktens betydelse för lärandet. Vi visar att de analyserade böckerna skiljer sig i sitt förhållningssätt till den grafritande räknaren som ett medierande redskap.

Arbetet beskriver arbetsgången från identifierat behov av hjälpmedel i undervisningen i matematik A till ett färdigt pedagogiskt hjälpmedel. Begreppsutveckling har en central roll i styrdokumenten och skolan. För att alla elever ska få likvärdiga förutsättningar att utvecklas i skolan bör undervisningen utformas så att den passar varje elevs sätt att lära sig. Genom att använda en mångfald av presentationsformer och arbetsformer kan man som lärare skapa goda förutsättningar för alla elever oavsett lärstil. Utifrån erfarenhetspedagogiken och lärstilsteorin utformas och konstrueras en artefakt som ska kunna användas i avsikten att bidra till en mångfacetterad undervisning.

Matematikböcker är ett vanligt inslag i matematikundervisning runtom i Sverige och i många andra länder. De kan användas som ett planeringsverktyg för läraren och de kan anses vara värdefulla källor för material och struktur. Samtidigt finns det de lärare som väljer att utesluta matematikboken ur sin undervisning, vilket kan väcka frågor om matematikbokens roll och värde i skolan. I följande enkät- och intervjustudie undersöktes lärares erfarenheter av och tankar kring matematikböcker i undervisning. Dels syftade studien till besvara på vilket sätt och till vad matematikböcker används. Dels var det av intresse att skapa förståelse för vad som ligger till grund för lärares val av matematikbok. Ett ytterligare syfte var att skapa inblick i hur matematikundervisning utan matematikbok kan bedrivas och se ut. Ett bekvämlighetsurval användes till studien och deltagarna bestod av 47 lärare. Av dessa 47 undervisade 34 stycken i årskurserna 1–3 och 13 av dem undervisade i årskurserna 4–6. Undersökningen bekräftade att matematikboken ofta används till elevarbete och är ett viktigt arbetsverktyg för många lärare. Å andra sidan har lärare inte alltid möjlighet att fritt välja matematikbok utan behöver ibland anpassa sig efter vissa faktorer, exempelvis arbetsplatsens (skolans) ekonomiska förutsättningar. Därutöver visade studien att verktyg och arbetsformer som förekommer i klassrum där läraren undervisar utan matematikbok likaväl kan förekomma i klassrum där en matematikbok är inkluderad. Således drogs slutsatsen att skillnaderna mellan undervisningsformerna inte nödvändigtvis behöver vara stora eller kopplat till användning av matematikböcker.

Denna kvalitativa intervjustudie undersöker fem musiklärares uppfattningar om digitala verktyg och på vilka sätt de digitala verktygen kan användas i högstadiets musikundervisning. Grundskolans läroplan beskriver att digitala verktyg ska användas i musikundervisningen i grundskolan och föreliggande studie undersöker på vilket sätt dessa digitala verktyg används i praxis samt musiklärarnas uppfattningar kring användandet av dessa. Tidigare forskning visar att musiklärare har en positiv inställning till digitala verktyg som ett komplement i musikundervisningen, men att det även finns svårigheter med användandet av det. För att presentera, analysera och diskutera uppsatsens resultat har ett sociokulturellt perspektiv använts där begrepp som artefakt, mediering och appropriering är utgångspunkten för analys. Resultaten visar att musiklärarna i studien definierar digitala verktyg som hemsidor, DAWs, ipads, datorer och musikprogram. En viktig grund i att arbeta med digitala verktyg beskriver flera musiklärare handlar om att ge eleverna tydliga instruktioner och majoriteten beskriver digitala verktyg som ett kompletterande verktyg som de har en positiv inställning till, men att vissa skeptiska aspekter finns. Det kan tolkas att musiklärarna använder digitala verktyg som en artefakt för att ge eleverna möjlighet att mediera, exempelvis ackord och ackorduppbyggnad, där digitala bilder på ett ackord hjälper eleverna att utöka sin kompetens och förståelse för ackordet. På detta vis får eleverna möjlighet att appropriera kunskapen, det vill säga göra den till sin egen.

En stor del av den svenska matematikundervisningen utgår från artefakten läromedel, vilket medför att det är viktigt att läraren kan tolka läromedlet utifrån läromedelsförfattarens didaktiska mål och visioner. Syftet med denna studie var att undersöka vilka artefakter grundlärarstudenter använde sig av när de planerade och genomförde matematikundervisning, och om några förändringar skedde i dessa val efter genomgången utbildning i läromedelsförståelse. Studien utgick ifrån en fenomenologisk ansats med semistrukturerade intervjuer med grundlärarstudenter från olika terminer på grundlärarprogrammet vid ett svenskt universitet. Analysen genomfördes med en tematisk analys. Resultatet visade att många olika artefakter användes vid planering och genomförande av matematikundervisning och att medvetenheten om hur dessa artefakter kunde användas ökade ju längre in i utbildningen studenten befann sig. Slutsatsen var att genom att medvetandegöra studenterna kring deras val och användning av olika artefakter för planering och genomförande av matematikundervisning tidigt i utbildningen, kunde goda förutsättningar skapas för att utmana föreställningen om att skickliga lärare skapar eget undervisningsmaterial (Remillard, 2016).

Diplomová práce se zabývá hybridním vyšetřením fMRI-EEG. V EEG signálu jsou přítomny dva základní artefakty, gradientní a balistokardiografický. Po odstranění gradientního artefaktu a detekce R vln v kanálu EKG byl navržen postup pro odstranění balistokardiografického artefaktu, pomocí metody odečtu artefaktového vzoru, pomocí metody ICA (metody nezávislých proměnných) a metody spojující obě uvedené. Byla vyhodnocena úspěšnost všech metod a jejich vliv na evokované potenciály v signálu EEG.