(EN) Evaluation is an inextricable part of perceiving artworks and therefore it is necessary to study it. Evaluation is always an evaluation of something, it presupposes certain knowledge and idea of what is being evaluated. Evaluation presupposes conceptualization. If we want to say something about art or better of our experience of it and want to be understood and believed, we will need to study our conceptual equipment we use. This paper offers a conceptual minimum, being important, almost inevitable for the evaluation of art. All encounters with art are connected to the consideration of authorship. Concept of the author seems to be with the concept of art more then adherent. Nowadays authorship flounders between complete sovereignty and dissolution. There are theories of artworks, that leave or even protest against the connection between art and author. Art has a long tradition, but the contemporary notio of art is relatively young and conceptually very much laden. On the one side there is ignorance of its character, on the other there are tendencies to fix it forever. Man understanding art as an expression, perceives, looks for meaning and evaluates differently, then the one understands art as an institutinally given status. The manners of thinking art are decisive. The concept of art depends...

Syftet med mitt arbete är att belysa på vilket sätt pedagoger i förskolan initierar tecken som alternativ och kompletterande kommunikation även kallad TAKK, i den dagliga verksamheten. Arbetet fokuserar på pedagogers upplevelse av TAKK som kommunikationsmetod och vilka verktyg, exempelvis vilka appar och böcker de använder. Materialinsamlingen skedde med observationer och intervjuer vilket sedan sammanställdes och analyserades utifrån det sociokulturella perspektivet. Sammanfattningsvis anses TAKK vara ett bra fungerande kommunikativt verktyg för alla barn på förskolan. Artefakterna som används är relativt lika på förskolornas avdelningar och används av pedagoger med eller utan barn, av barn med eller utan pedagog och av barn med eller utan andra barn. Det finns ingen manual eller mall att följa vid initieringen men överlag anses att kunskap om TAKK och teckenkunnande är nödvändigt för att TAKK ska kunna användas i förskolan. / The purpose of this work is to illustrate educators approach to initiate augamentative and alternative communication, also known as ACC. This work focuses on educators experiences when inititating ACC as a communicative method  in preschool and which tools, such as the apps and the books they use. The material gathering was conducted with observations and interviews, which were compiled and analyzed based on the socio-cultural perspective. In summary, ACC is considered a good working communicative tool for all children in preschool activities. The artifacts used are relative similar between departments and are used by educators with or without children, by children with or without other children. There is no manual or template to follow regarding the initiative but overall, it is considered that knowledge is necessary in order for ACC to be used in preschool activities.

In the presented work, we study a derivation of an optimal communication XML schemas for a given conceptual model of a business process, complemented with a conceptual model of exchanged data and influence of a change in user requirements on derived XML schema. The work contains a review of important problems related to the topic. It also describes existing approaches of these problems. The work analyses a derivation of an optimal XML schema in detail. The approach presented in this thesis shows an ability to model exchanged data with a conceptual model of a business process. The thesis describes a solution, how to derive a concrete XML schema automaticly from a given conceptual model of exchanged data. Finally, the work contains a prototype implementation of the presented solution.

Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur barn i förskolan samspelar och interagerar med naturen. Som metod kommer vi använda oss av observationer, gåturer och informella samtal. Vårt resultat visar att naturens artefakter kan användas för att skapa ett socialt samspel barnen sinsemellan samt skapa ett socialt lärande, barns relationer till naturen och varandra kan uppstå genom socialt samspel eller lek. Genom att barn undersöker och ställer frågor medieras kunskap med hjälp av artefakter i det sociala lärandet (Williams 2011, s 40). Vår slutsats är att barnen på den avdelning som undersökningarna gjordes använde sig aktivt av de olika artefakterna som naturen har att erbjuda för att påbörja det sociala samspelet med sina kamrater. Vi kan även dra slutsatsen att barns interaktion är en viktig del av lärandeprocessen, då kunskap bildas och ombildas (Änggård 2008, s 231).

<p>This paper treats George Dickies institutional theory of how to define art. Some alternative theories and their originators are also introduced. According to Dickie something is art because it has been created against a background of an already existing artworld. Dickie has formulated his theory in two different versions, ”the earlier” and ”the later”, which differ somewhat in their design. Both versions is presented and discussed in this paper.</p>

Denna studie utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Syftet med studien är att beskriva och förklara muntliga naturvetenskapliga prestationer mot bakgrunden av provsituationens kommunikativa karaktär samt jämföra dessa prestationer med de som framkommer i en skriftlig provsituation, TIMSS. För att uppfylla dessa syften har jag intervjuat en liten grupp elever. Intervjuerna har byggt på skriftliga frågor från TIMSS, men har kompletterats med artefakter och en samarbetsorienterad samtalspartner. De flesta av de intervjuade eleverna lyckades prestera, utifrån TIMSS, rätt svar i tre av de fyra situationerna som presenterades. Detta trots att de inte visade sig besitta de naturvetenskapliga kunskaper som förväntades. Dessutom använde eleverna främst ett vardagligt språk i sina förklaringar och motiveringar, inte ett naturvetenskapligt. Utan tillgång till en aktiv samtalspartner hade de intervjuade elevernas möjlighet att svara rätt på frågorna minskat avsevärt.

Architektur umgibt uns permanent. Sie ist so alltäglich wie Sprache, ebenso allgegenwärtig, meistens beiläufig. Diese Arbeit untersucht auf sozialtheoretischer Ebene am Beispiel der Architektur, inwiefern die sozialwissenschaftliche Kategorie der „Definition der Situation“ erweitert werden kann, um Kategorien wie Leiblichkeit oder Räumlichkeit adäquat für den Entwurf sozialer Handlungen zu berücksichtigen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några elever i årskurs 1 skapar förståelse för vad en teknisk artefakt är och vidare hur eleverna ges möjlighet till detta genom att läraren använder variationsmönster under ett lektionstillfälle. Materialet har samlats in genom en learning study vilket innebär att vi har genomfört en praxisnära undersökning. Vi har i studien agerat både forskare och lärare; observerat, planerat och bedrivit undervisning samt analyserat empirin. Vi har studerat tre lektionstillfällen i tre olika grupper med fokus på att tillsammans med eleverna skapa en definition av vad en teknisk artefakt är. Med hjälp av för- och eftertester har vi även undersökt elevernas uppfattningar om tekniska artefakter före och efter lektionstillfället. Som analysredskap har vi använt variationsteori och de begrepp som den innefattar samt kritiska aspekter. Vi jämför sedan resultatet med tidigare forskning. Resultaten visar att lärarens brister och förtjänster påverkar det intentionella lärandeobjektet, det vill säga om eleverna lär sig eller inte. Studien visar även att andra faktorer påverkar lärandet. Eleverna inte har några svårigheter med att urskilja högteknologiska artefakter men hade svårt att förvärva sig förståelsen för att ett naturligt föremål som bearbetas blir till ett tekniskt föremål. Anmärkningsvärt med studien var att vi upptäckte att flera elever tänker cykliskt när de tänker på en teknisk artefakt då de ser till hela tillverkningsprocessen.

Det finns all anledning till att synliggöra hur förskolor organiserar och strukturerar sin fysiska miljö eftersom både pedagoger samt barn ska lära och utvecklas i den miljö de befinner sig i. Med undersökningen vill vi även få vetskap om pedagogernas syn på barns inflytande i miljön. Genom kvalitativa intervjuer med diktafon samt dokumentation av verksamhetens rum synliggörs inte bara pedagogernas förhållningssätt utan även hur verksamheten egentligen ser ut. Undersökningen är avgränsad till de avdelningar där de äldre barnen håller till, barn mellan tre till sex år.  Motivering är att utformningen ska vara annorlunda beroende på deras ålder. Dokumentationen koncentreras på denna ålderskategoris rum samt på vad som finns och inte finns där. Ljusa färger dominerar på de flesta förskolors väggar. Artefakter hyllor och material, såsom puzzel, färger och böcker, förekommer på samtliga förskolor. Däremot har pedagogerna olika syften med vad artefakterna ska mediera. Resultatet i undersökningen visar att pedagogerna har tilltro till barnens kompetens och är medvetna om barns inflytande i den fysiska miljön på förskolan. Däremot är det sällan som det tas hänsyn till detta i praktiken. Detta framkommer när artefakterna placeras högt, utom barnens räckhåll. En anledning till detta kan vara okunskap inom det område som berör den pedagogiska miljöns betydelse för den enskildes utveckling. Det finns även andra faktorer som styr den pedagogiska miljön på förskolan så som tid, ekonomi, barngrupp samt styrning från högre instans. Den visar även att intentionen från pedagogerna är positiv men att en del av problemet är för stor barngrupp.

<p>Denna studie utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Syftet med studien är att beskriva och förklara muntliga naturvetenskapliga prestationer mot bakgrunden av provsituationens kommunikativa karaktär samt jämföra dessa prestationer med de som framkommer i en skriftlig provsituation, TIMSS. För att uppfylla dessa syften har jag intervjuat en liten grupp elever. Intervjuerna har byggt på skriftliga frågor från TIMSS, men har kompletterats med artefakter och en samarbetsorienterad samtalspartner. De flesta av de intervjuade eleverna lyckades prestera, utifrån TIMSS, rätt svar i tre av de fyra situationerna som presenterades. Detta trots att de inte visade sig besitta de naturvetenskapliga kunskaper som förväntades. Dessutom använde eleverna främst ett vardagligt språk i sina förklaringar och motiveringar, inte ett naturvetenskapligt. Utan tillgång till en aktiv samtalspartner hade de intervjuade elevernas möjlighet att svara rätt på frågorna minskat avsevärt.</p>