I den här uppsatsen undersöks konstens roll i bildämnet. Litteraturgenomgången tar bland annat upp hur kursplanen kan tolkas angående konstens roll i bildämnet. I en överblick över hur konsten kan delas in problematiseras begreppen samtidskonst och konstnärliga artefakter. Studien som genomförts har bestått av sex kvalitativa intervjuer med sex olika bildlärare verksamma i grundskolan i årskurs sju till nio. Resultatet berörde hur den traditionella konsten och modernismen finns med i bildämnet på olika sätt medan samtidskonsten fick förhållandevis litet utrymme i bildundervisningen. Undersökningen gav att bildlärarna upplevde att eleverna har svårigheter att ta till sig konst. Att konsten befinner sig långt ifrån elevernas livsvärldar. Många av bildlärarna upplevde att de inte hade tillräcklig kompetens eller/och resurser att genomföra en undervisning som handlar om samtidskonsten. En slutsats som kunde dras var att bildlärarens uppfattning om konst och tolkning av kursplanen blir betydande för konstens roll i bildämnet i praktiken. Frågor som följde av undersökningen var bland andra: Om en viss del av samtidskonsten, den som inte behandlar bilder, egentligen hör till bildämnets ansvar?Ska bildämnet vara ett bildspråkligt ämne med hantverk och bildgrammatik i fokus eller ett ämne där användandet av bilder i allmänhet är kärnan?

<p>Genom att peka på de svårigheter som eleverna möter när de löser tre uppgifter av problemlösningskaraktär vill jag undersöka om elevernas problemlösningsförmåga utvecklas med interaktion och artefakter. </p><p>Uppgifterna ställer till problem av olika slag både för enskilda elever och hela gruppen. Problemen för med sig att det uppstår ett hinder, ett brott i lösningsprocessen, som eleven/eleverna behöver hjälp med att komma över. Uteblir hjälpen hindras eleven/eleverna från att nå en korrekt lösning. När gruppen kommunicerar uppstår ett unikt växelspel som styr och påverkar gruppmedlemmarna. </p><p>Med hjälp av interaktion, kommunikativa och fysiska artefakter kan man förmedla den kunskap som finns hos eleverna i gruppen och hos observatören. Medierande redskap, språk och artefakt, hjälper eleverna över hindren mot en korrekt lösning. </p><p>En utveckling av problemlösningsförmågan är dock inte lika med en korrekt lösning. De är svårt att som observatör bedöma alla bidrag som gruppen ger och avgöra om en utveckling har skett hos varje elev. Däremot kan man misstänka att en utveckling har ägt rum hos några av eleverna i observationerna. I början av lösningsprocessen förstår de inte alls men i slutet vill de spontant redogöra för sin nya förståelse.</p>

We are living in a society where the digital technology is a tool that integrates into our life and changes our daily life and the way we communicate. The easy access to information and the opportunity to communication change the schools organization and demands new ways of teaching with and in contact with the surrounding world. That is why it is interesting to know how teachers can create an education environment with support of digital tools that fulfills a meaning for themselves, the pupils and the goals of the curriculum. This study is about how six teachers in one elementary school creates an education environment with support of digital tools and how they think the affect the pupils cooperation, communication and participation. The theoretical frame for this study is built in a sociocultural perspective, where people learn and develop through participation in social practices. To get the understanding of how teachers are thinking about the challenges and possibilities that digital tools have in the education environment, I choose a qualitative research method. When I interviewed the teachers I used a semi structured interview form. With the focus on a dialogic perspective have I interpreted and analyzed the teachers’ story. Thereby, to highlight the teachers’ stories have I structured the interviews by tree aspects: Interactivity, Cooperation and Conversation. The result of this study has an interesting pivot in the perspective of the purpose, where my observation notes while searching for information and during the interviews became a very important material. This study can be of interest for all who are working with teaching and to them who has an interest of education and the future of our children.

Införande av en HR Shared Service-organisation syftar till att omfördela HR-funktionens personalarbete och separera det administrativa personalarbetet från det strategiska. Med hjälp av ny teknologi kan HR administration flyttas över till HR/IT-system och HR-arbetet kan i större utsträckning ske via självservice som hanteras av ledare och medarbetare i organisationen. Den senaste tidens forskning kring HR Shared Service och det nya sättet att leverara HR-service visar att gamla sampels- och handlingsmönster fortfarande lever kvar mellan ledare och HR-medarbetare. Uppsatsens syfte är att undersöka hur HR Shared Service har införts på ett Telekom företag och vilka konsekvenser det fått för ledarna på företaget. Den empiriska undersökningen har genomförts med en kvalitativ metod i form av 11 intervjuer med ledare och projektdeltagare för införandet av HR Shared Service-organisationen. Tre deltagande observationer genomfördes med avseende på hur ledare söker information på HR-portalerna. Actor Network Theory (ANT) är ett perspektiv som används för att analysera hur människor och teknik sammanbinds i ett nätverk vid teknologiska och organisatoriska förändringar. Resultaten visar att införandet av Shared Service-organisationen har medfört en positiv utveckling för ledarna efter ett antal år. Förkortade handläggningstider och lättillgänglig information och support gav en effektivisering i det administrativa arbetet. Vidare framkommer att informationen på HR-portaler inte alltid är anpassad efter ledarens behov, vilket ger en osäkerhet i ledarskapet. Gamla samspelsmönster mellan ledare och HR Managers har i stor utsträckning omdirigerats till HR Shared Service. För att ledaren ska kunna utföra sitt HR-arbete och ledarskap på ett tillfredsställande sätt måste HR-service vara lättillgänglig, HR/IT-system lätta att använda samt att innehållet på HR-portaler ska vara verksamhetsanpassat. Det handlar om en kontinuerlig översättningsprocess mellan HR och ledare för att öka förståelsen för ledarens och verksamhetens behov både ur ett socialt och tekniskt perspektiv.

Zugl. überarb. Fassung von: Eichstätt, Ingolstadt, Univ., Diss., 2007/2008

Detta är en empirisk studie med fokus på artefakters påverkan av elevers lösningsstrategier för problemlösningsuppgifter. Studiens syfte har varit att undersöka hur artefakter påverkar elevernas problemlösningsprocess samt hur eleverna använde artefakter när de löser en problemlösningsuppgift. Fokus har legat på elever i årskurs tre då de antas ha mer erfarenheter av både artefaktanvändning samt problemlösningsuppgifter. Studien består av observationer av två klasser under fyra olika tillfällen. Fokus har då legat  vid hur eleverna löser ett matematiskt problem med valfri metod jämfört med när de använder artefakter. Studiens resultat har analyserats med hjälp av Heddens teori om att gå från det konkreta tänkandet till det abstrakta samt ett metodologiskt analysverktyg. Resultatet visar att artefakternas effekt vid problemlösningsprocessen grundar sig i elevernas inställning till artefakter samt tidigare erfarenheter av materialet.

"Det finns många arbetsplaster som klassas som kognitiva system och inräknat i den klassifikationen finns sjukhusmiljön. Det som dessutom gör sjukhusmiljön komplex är all den information som strömmar ut och in. Intensivvårdsavdelningar är inget undantag. Det är kanske där det strömmar som mest information då de ständigt får in nya patienter och de patienter som ligger där stannar för det mesta inte så länge. Överrapporteringar av olika slag är ett exempel på de informationsflöden som finns på olika avdelningar. En studie gjord av Joseph Sharit (2008) visar att det finns en koppling mellan de problem som finns i hanteringen av patienter på en avdelning och hur överrapporteringen går till. Överrapporteringen måste förändras för att hanteringen av patienterna ska bli bättre. De problem som finns i samband med en överrapportering är att den tar alldeles för lång tid och, är ostrukturerad och att alla som ger rapport har olika åsikter om hur detaljerad informationen som ges ska vara. Överrapporteringarna ser olika ut beroende på vilken sjuksköterska det är som ger rapport. Jag har tittat på hur artefakterna hjälper till att bygga upp samtalet under överrapporteringen. Med hjälp av en kvalitativ undersökning har jag kunnat visa att artefakter som används vid överrapportering hjälper till att bygga upp samtalet tillsammans med den kunskap som sjuksköterskorna har. Utan artefakter hade den här typen av överrapportering inte varit möjlig."

Detta är en systematisk litteraturstudie med fokus på artefakters användning i problemlösningsprocessen. Syftet med studien är att belysa den roll som artefakter får vid processen i årskurserna ett till tre. Litteraturstudien bygger på 16 publikationer, både vetenskapliga artiklar samt relevant litteratur inom studiens område. Studien visar att problemlösningsprocessen beskrivs genom fyra steg: förståelse, metodval, genom-förande samt reflektioner efter genomförandet. Resultatet visar även att artefakten används på olika sätt i problemlösningsprocessen beroende på var eleverna befinner sig på vägen mot det abstrakta tänkandet. Dessutom visar resultatet att lärarens kunskaper om artefaktanvändning avgör om den blir gynnsam för elevernas utveckling av problemlösningsförmågan eller inte.

Syftet med denna studie är att söka svar på vilka uppfattningar och förväntningar grundskollärare i årskurs 1-3 har av lärarhandledningar inom matematik. För att besvara syftet har det i studien tillämpats en kvalitativ datainsamlingsmetod. Totalt nio grundskollärare har deltagit i två separata fokusgruppsintervjuer. Genom en iterativ analysprocess har ett kategorisystem arbetats fram. Utifrån kategorisystemet kunde ett resultat fastställas. Resultatet visar att de tillfrågade lärarna efterfrågar åtta kvaliteter av en lärarhandledning. Fyra av åtta kvaliteter kan utifrån det sociokulturella perspektivet tolkas som kvaliteter vilka verkar medierande.

Syftet med studien är att undersöka förskollärarnas olika uppfattningar av matematik och matematikundervisning i förskolan samt hur de utformar den fysiska milljön på förskolan i syfte att utveckla de yngsta barnens matematik. För att besvara frågeställningarna har två metoder använts: struktuerade observationer samt semistruktuerade intervjuer. Resultatet av observationerna visar att det finns varierat utbud av färdigt och löst material på avdelningar, där det färdiga materialet är mer tillgängligt än det lösa materialet. Resultatet av intervjuerna visar att förskollärarna har olika uppfattningar kring matematik och matematikundervisning beroende på deras tidigare erfarenheter. Vidare framkommer det i resultatet att utformningen av den fysiska miljön på förskolan inte får mycket utrymme i verksamheten. Den främsta orsaken är tidsbristen hos förskollärare.