Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare uppfattar tekniksamt hur deras kunskap om teknik och tidigare utbildning påverkar teknikundervisningen iförskolan. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod i form av semistruktureradeintervjuer som genomförts med fyra förskollärare från tre kommuner i södra Sverige. Studiensteoretiska utgångspunkter är hermeneutik och fenomenografi samt de teoretiska begreppenhermeneutiska cirkeln och sense of coherence då fokuset i den här studien är förskollärarestolkning av läroplanen samt deras uppfattning om teknik som grundar sig i deras tidigareerfarenheter. Studien visar en variation av uppfattningar om teknik där tidigare erfarenheter ären bidragande faktor. I studiens resultat framkommer även att förskollärare upplever enosäkerhet om hur teknik kan synliggöras i förskolan utifrån läroplanens mål. En annan faktorsom framkommer i resultatet är att kompetensutveckling inom området är avgörande för hurförskollärare uppfattar teknik då begreppet uppfattas som brett och svårt att ringa in baserat påläroplanens formuleringar. En slutsats utifrån studien är att samtliga förskollärare i studien ärpositiva till teknik i förskolan men behöver kontinuerlig kompetensutveckling inom ämnet föratt motsvara läroplanens intentioner om teknik i förskolan.

Under mina VFU-perioder uppdagades elevernas, oavsett etnisk bakgrund eller annat modersmål än svenska, ovana med språkliga termer och begrepp inom tekniska ämnen. Frågan som väcktes var hur jag ska kunna möta elevernas lärande och förståelse av de ord och begrepp som används inom ämnet Teknik. I vardagen kommer elever inte i kontakt med de tekniska termer som används i skolan. Hajer & Meestringa (2014) beskriver att fackspråket eller skolspråket, oberoende av vilken utbildning, med tillhörande termer kan till en början vara svårt. Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i gymnasiet kan återberätta med hjälp av två olika 3-dimensionella modeller, artefakter, vilka krafterna är med deras angreppspunkter och avstånd/längder samt beskriva den mekaniska funktionen i modellerna. Dessutom vill jag undersöka om interaktion och gruppdynamik ger ett bättre resultat genom att arbeta och resonera tillsammans. Studien genomfördes med elever som läst mekanik i ämnet Teknik drygt ett halvår tidigare. Analys av ord och begrepp tas inte med i studien utan det är förståelsen för hur modellerna påverkas. Metoden jag använde är deltagande observation genom att två grupper med tre elever i varje fick berätta om funktionen i modellerna. De två grupperna deltog efter varandra så jag fick två undersökningsgrupper.  Studien filmades och all kommunikation transkriberades vilket jag sedan använde i min resultatbeskrivning och analys. Resultatet visar sig att modellerna sätter igång resonemangen mellan eleverna och det sker utbyte av kunskap och lärande. Då det sker en interaktion i gruppen blir lärandet bättre med en mer tydlig beskrivning av funktionen än om enbart en elev för resonemangen. Relevanta ord och begrepp används inte i stor omfattning. Modellerna används flitigt av eleverna. De visar med händerna samtidigt som de beskriver vad som påverkar konstruktionen med avseende på krafter med deras angreppspunkter och avstånd mellan kraft och vridningspunkt i beskrivningen av moment.

Syftet är att beskriva hur lärarna använder de digitala verktyg i gymnasiesärskolan och hur användandet upplevs av lärarna. Studien syftar till att svara på följande frågor:I vilka sammanhang berättar lärarna att de använder digitala verktyg i sin undervisning och vilket lärande blir möjligt? Vilka pedagogiska utmaningar i undervisningen med digitala verktyg i skolan blir synliga enligt lärarna samt hur upplever lärarna användningen i förhållande till sin egen kompetens?Analysen skedde i flera steg. Först gjordes en förberedande observation inför intervjufrågorna. Därefter genomfördes intervjuerna samt en analys utifrån det sociokulturella perspektivet.Med hjälp av artefakt begreppet visade analysen att de digitala verktygen användes på olika sätt. Alla lärarna använde de primära artefakterna som ett kompensatoriskt stöd och planerade inför lektionerna hur datorerna skulle användas som en förlängning av kroppen. Vid mina intervjuer framkom att då datorn användes gav det möjlighet till sekundära artefakter såsom att använda olika arbetssätt där lärarna använde appar och programvaror som stöd till eleverna. Analysen visade hur elever i särskolan via de digitala verktygen ges möjlighet till tertiära artefakter såsom individanpassning och delaktighet.Resultatet av analysen visade att ur ett sociokulturellt perspektiv blev samspelet mellan eleverna bättre. Eleverna hjälpte varandra mer spontant och lärarna planerade för samspel på ett medvetet sätt. Lärarna planerade för att använda digitala verktyg i olika sammanhang för att skapa delaktighet och för individuellt arbete.En slutsats jag drar av min studie är att om lärarna har kunskap i användandet av sekundära artefakter såsom arbetssätt för att använda appar och programvaror möjliggörs tertiära artefakter såsom individanpassning samt delaktighet genom kommunikation/samspel.Studien visade att för att kunna använda de digitala verktygen fullt ut behöver lärarna få möjlighet till att utbilda sig mer i användandet av digitala verktyg.

No description available.

Den här studien tar upp vilka artefakter som används samt på vilket sätt dessa används isvenskundervisning i högstadiet på tre utvalda skolor i en stad i södra Skåne. Genomobservationer av nio svensklektioner och genom intervjuer med fem undervisande lärare isvenska har en kvalitativ studie genomförts med syftet att undersöka och förstå olikaklassrumsmiljöer när det gäller tillgängligheten och användningen av artefakter isvenskundervisningen. För att analysera resultatet har det sociokulturella perspektivet använts.Studiens resultat visar att det inte finns någon typisk ämnesrelaterad artefakt till svenskämnet. Datorn är dock den artefakt som tar störst plats i de svenskklassrum som jag observerade. För att datorn ska vara medierande krävs att eleverna och läraren kan hantera dess funktioner, vilket ibland blev en utmaning. Varierande undervisningsmaterial spelar stor roll för elevers lärande, men det är främst lärarens roll som väger tyngst för lärande i ett svenskklassrum, vilket visade sig mer tydligt i analysen av observationerna än ute på fältet. Hörlurar och laddare är två av de artefakter där tillgängligheten visade sig vara avgörande vid olika former av medierande inlärning under mina observationer. Studiens resultat talar emot en del av den tidigare forskning som jag tagit del av. Resultatet visar att tillgängligheten och synliggörandet av artefakterna inte utgör några utmaningar för eleverna på skolorna som jag observerade, utan snarare att avsaknaden av artefakter på några skolor skapar utmanande situationer för möjligheten till fortsatt lärande, där avsaknaden av laddare är ett exempel på detta.

Detta examensarbete fokuserar på att undersöka lärares åsikter kring två olika artefakter i matematik, nämligen datorn och läroboken. Syftet är att undersöka lärares åsikter kring dessa artefakter för att få en bild av vad de anser kring användningen av dem, hur lärarna använder. Detta leder till slut fram till det huvudsakliga syftet att undersöka lärares åsikter kring artefakternas möjlighet att bidra till att utveckla matematiska förmågor och särskilt resonemangsförmågan. Vidare genomfördes studien genom mailintervjuer och har en grund i ett multimodalt socialsemiotiskt teoretiskt perspektiv som tillsammans med fenomenografin har använts för att analysera resultaten. Vidare visar resultaten att lärarna är samtliga positiva till användningen av läroböcker men alla anser dock inte att artefakten bidrar till att utveckla förmågor och i så fall endast procedursförmågan. Samtidigt är det endast ungefär hälften av lärarna som är positiva till användningen av datorer där de menar på att utveckling beror på vilka program som man använder sig av. Överlag är det delade åsikter kring artefaktens möjligheter att utveckla matematiska förmågor. Men många av lärarna anser att det inte är en viss artefakt som bidrar till utveckling av resonemangsförmågan utan snarare att man använder sig av kommunikation och problemlösning.

Adler, Camilla och Siwe, Jessica (2020). ”Jag har typ bara skrivit på dator, jag har typ aldrig skrivit på papper”- Om analogt och digitalt skrivande i skolan.. “I´ve kind of only used the Computer for writing, I`ve kind of never used Pen and Paper” - About analogue and digital writing in SchoolVi hoppas få fram resultat som kan gynna elevers skrivutveckling oavsett om det är inom analogt eller digitalt skrivande och om eleven är i behov av specialpedagogiskt stöd eller inte. Att kunna skriva och göra sig förstådd oavsett det är analogt eller digitalt är viktigt för den enskilde individen och på sikt även för samhället. Syftet med vår studie var att ta reda på hur lärare uppfattar det analoga och digitala skrivandet i ämnet svenska samt hur elever upplever sitt skrivande oavsett om det är analogt eller digitalt. Vi önskade få reda på om lärares uppfattningar och elevers upplevelser skilde sig åt eller om de hade en samsyn. Våra frågeställningar var:•Vilken uppfattning har lärare av arbetet med analogt skrivande?•Hur upplever elever sitt skrivande när de skriver analogt?•Vilken uppfattning har lärare av arbetet med elevers skrivande via digitala hjälpmedel?•Hur upplever elever sitt skrivande via digitala hjälpmedel?Vi har knutit an vår studie till Vygotskijs (1934, 1999) sociokulturella teori där lärandet sker i ett samspel och där den proximala utvecklingszonen med hjälp av Säljös (2010) stöttor vägleder eleven och chansen till att lyckas ökar. Vi har även knutit vår studie till de inåt- och utåtriktade skrivteorier där Hoel-Lökensgard (1997) belyser hur elever tänker och handskas med de problem som kan uppstå vid skrivning och hur de löser dessa. Sammantaget belyser både Vygotskij, Säljö och Hoel- Lökensgard att skrivning sker i ett sammanhang då det är både ett socialt och ett språkligt möte som sker. Artefakter såsom fysiska och medierande belyses och relateras till den sociokulturella teorin. MetodDet material vi har samlat in är av kvalitativ art. Detta har vi samlat in genom intervjuer med elever och frågeformulär till lärare. Vi genomförde även pilotstudier för att höja tillförlitligheten på studien. Dessa genomfördes både med intervjuerna samt med frågeformulären. Intervjuerna spelades in och transkriberades, detta för att lättare bearbeta och analysera svaren. Efter flertalet noggranna genomläsningar sattes svaren in i en innehållsanalys där de kondenserades och blev till olika teman. Frågeformulären ändrades automatiskt via Google formulär till diagram med procentsatser som vi sedan gjorde om till stapeldiagram. ResultatDigitaliseringen i skolan har en viss god effekt. Majoriteten av eleverna använder sig av digitala hjälpmedel i form av program som IntoWords och AppWriter, men det finns en stor skillnad på vilka digitala hjälpmedel som används, i vilket syfte de används och hur aktivt de används. Elevsvaren visar att de digitala hjälpmedlen mest gynnar elever i skrivsvårigheter. De utan skrivsvårigheter använder endast ordbehandlingsprogrammens hjälpfunktioner. De använder också datorn mest som skrivmaskin och uttrycker att datorn är praktisk då det blir enklare att redigera texter medan de i skrivsvårigheter använder hjälpmedlen samt slipper forma bokstäver. Lärarna var av en annan uppfattning, nämligen att digitala hjälpmedel gynnar alla. Resultaten visar dock på att elever förväntas vara mer självständiga än vad de är, vilket elever utan skrivsvårigheter klarar av medan elever i skrivsvårigheter behöver mer stöttning. Detta visar på vikten av att undervisa elever i hur de digitala hjälpmedlen fungerar. Lärare ansåg också att kvaliteten på elevernas texter blir bättre när de skriver på datorn och att motivationen hos eleverna höjs. Här håller eleverna med då alla föredrar att skriva på datorn. Däremot gillade samtliga mellanstadieelever och två av gymnasieeleverna att skriva för hand men föredrar ändå att använda datorn då det är lättare och mer praktiskt.Specialpedagogiska implikationerI vår studie fann vi att elever förväntas vara mer självständiga än vad de faktiskt är, vilket elever utan skrivsvårigheter klarar medan elever i skrivsvårigheter behöver mer stöttning. Detta för att aktivt använda de digitala hjälpmedel som finns tillgängliga i deras datorer. Betydelsen av kontinuerlig fortbildning för lärare i digitala hjälpmedel samt att presentera och repetera dem för elever är av stor vikt. Vi fann att de digitala hjälpmedlen mest gynnar elever i skrivsvårigheter. De utan använder mest ordbehandlingsprogram som exempelvis tittar på stavning. Samspelet mellan elever och lärare brister då elever inte får den stöttning de behöver och har rätt till. Det är en utmaning i den digitala miljön att se till att den utveckling vi som blivande speciallärare vill se hos eleverna verkligen också sker.

Denna studie ämnar till att öka kunskapen om elevers uppfattningar om trä- och metallslöjd som ämne i grundskolans nionde årskurs. Särskilt fokus har lagts på kreativitet och idéutveckling. Grunden till studien var en undran om hur ett sociokulturellt perspektiv förhåller sig till elevernas resonemang kring vissa delar av slöjdundervisningen. Empirin består av halvstrukturerade fokusgruppintervjuer med elever. Slutsatserna som drogs var att elevernas resonemang kring lärande i trä- och metallslöjd kretsar kring en praktikgemenskap där artefakten står centralt. När eleverna resonerar kring kreativitet avser de främst olika former av (kreativa) förhållningssätt inom en gemenskap. Till slut var idéutveckling enligt elevernas resonemang ett sätt att relatera till artefakten, främst inom trä- och metallslöjdens praktikgemenskap, även om det fanns resonemang som anspelade på praktikgemenskaper utanför slöjdsalen.

Uppsatsen fördjupar sig i användningen av personlighetstester. Idag förekommer det endiskussion i forskarsamhället kring personlighetstesters validitet och förmåga att mätapersonligheter. Studier har dock även visat att det finns ett starkt stöd för testerna inomHR-världen. Vårt syfte var att undersöka vilken roll testet kan ha i förhållande till demeningsskapande organiseringsprocesser som bidrar till att skapa organisationskulturen.Detta för att bidra till ökad kunskap kring hur testerna kan fungera som mer än ettrationellt verktyg. Metoden som ligger till grund för uppsatsen är en fallstudie och data inhämtades genom kvalitativa intervjuer tillsammans med tre personer från HR-avdelningen, två chefer och två medarbetare inom organisationen. I kapitlet “empiri & analys” belyses intressanta delar ur empirin med hjälp av olika teorier som är avrelevans för frågeställningen. Vad vi har kunnat se är att personlighetstesterna, utöverdess roll som instrumentellt verktyg, blivit en slags kulturell artefakt. Detta genom attorganisationsmedlemmarna översatt idén till handling i den lokala praktiken och isamband med det gett testet mening. Genom att betrakta vår empiri utifrån AndreasWerrs studie har vi kunnat visa på att testerna också kan få en roll som kulturbärare,begreppsapparat och osäkerhetsreducerare i samband med användningen.

Syftet med denna studie är att hitta olika undervisningsmetoder som fungerar väl med tal i bråkform. Studien riktar sig mot elever och undervisande lärare i mellanstadiet. I denna skrift synliggörs några svårigheter med undervisningen av bråktal samt hur dessa svårigheter kan övervinnas. Syftet är även att finna olika artefakter och laborativa läromedel som är anpassade eller fungerar väl in i undervisningen av tal i bråkform. Interjuver med lärare, litteratur och enkätfrågor till elever i mellanstadiet ger svar på frågeställningen. En varierad undervisning med olika artefakter i en kombination med elevernas samspel mellan varandra ger en god undervisningsmetod av tal i bråkform.