This thesis is divided into two coherent parts. The first part deals with issue of castle buildings in a specified area of the north-east Czech Republic. The aim of this part is to offer an overview of development and typology of individual settlements. Next, it introduces a model which presents the structure of castle buildings' layout within the specified area. The second part of the thesis focuses on the material culture of the castle Kumburk situated in the investigated area. The purpose of this part is to analyse, synthesize and interpret the non-stratified discoveries which were obtained by field walking in the castle area. The author attempts to place the results in a historical context of this castle on a basis of comparative study of scholarly literature, written and iconographic evidence. By processing the so far neglected archaeological discoveries the author also tries to identify everyday life in the castle from the 14th to the 16th century.

Problematiken som utgör grunden till studien är att vi upplevt en skillnad i forskning kring öppna och slutna frågor som ställs av pedagoger till barn i förskolan. Vi har även sett en avsaknad i forskning när dessa frågor ställs av pedagoger till barn i deras egenvalda lek. Med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och Vygotskijs teorier har vi därför synliggjort hur pedagogers frågeställningar till barn kan bidra till kommunikation i barns egenvalda lek. För att synliggöra detta har vi använt oss av videoobservationer som datainsamlingsmetod och interaktionsanalys som analysmetod. Det som framkom i resultatet var att när enbart öppna frågor ställs bidrar det till fortsatt samtal genom att använda sig av barns lekhandlingar som stöttning. I de slutna frågor som ställs har det visat sig att artefakter bidrar till en större förståelse för det som förmedlas genom frågan. När både öppna och slutna frågor ställs i en och samma interaktion bidrar detta till ett fortsatt samtal. Slutsatsen av studien är att både öppna och slutna frågor kan utmana barnen till att verbalt kommunicera långa svar med stöttning från artefakter och lekhandlingar.

Den här studien handlar om pedagogers kompetens och förhållningssätt kring lärplattan som ett verktyg i förskoleverksamheten. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer som metod där fem förskollärare har intervjuats. Alla de intervjuade är verksamma på olika förskolor i Mellansverige. Intervjuerna har haft fokus på hur förskollärare använder lärplattor i verksamheten även vilka möjligheter och svårigheter de ser i användandet. Fokus har även legat i hur de tänker kring en revidering av förskolans läroplan med fokus på digitala verktyg som ska få en tydligare skrivning. Syftet med studien är att bidra med ytterligare kunskaper om hur förskollärare ser på sin kompetens och sitt förhållningssätt till att använda lärplattan i förskoleverksamheten. Resultatet visar att majoriteten av de intervjuade förskollärarna uttrycker ett behov av fortbildning inom ämnet lärplattan. De uttrycker att de inte har den kompetens de vill för att använda lärplattan tillsammans med barnen. I intervjuerna framkom det att lärplattan används främst som dokumentationsverktyg hos förskollärarna. Flera av de intervjuade använde lärplattan för att ta vara på barnens intressen och utforska och söka svar i samspel med barnen. Slutligen diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning och våra egna tankar kring lärplattan som pedagogiskt verktyg.

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om hur förskollärare på en IKT-pilotförskola förstår hur digitala verktyg och applikationer (appar) kan användas för att påverka barns lärande, samt vilken digital kompetens de anser att barnen ska få möjlighet att utveckla. De frågeställningar som ligger till grund för studien är: 1) Hur ser förskollärarna på hur digitala verktyg och appar påverkar barns lärande? 2) Vilket kunnande hos barnen är det som förskollärarna anser är viktigt att ha för att kunna möta samhällets ökade krav på digital kompetens? I studien används semistrukturerad gruppintervju på en IKT-pilotförskola. Resultatet visar att digitala verktyg och appar används som komplement till andra pedagogiska aktiviteter, till exempel till informationsinhämtning och till att skapa med och uttrycka sig med. Tyngdpunkten ligger på att använda tekniken aktivt och kreativt i en producentroll, snarare än i en konsumentroll. Verktygen och apparna fyller en viktig funktion för lärandet inom flera områden som samarbete, samspel, problemlösning, källkritik, matematik och stimulerar till fantasi och kreativitet. De digitala kompetenser hos barnen som informanterna har sett är att barnen: vet hur de kan nå information, har blivit mer källkritiska, kommunicerar och samarbetar för att lösa problem tillsammans vid programmering och skapande aktiviteter och har blivit mer vana vid att hantera tekniken jämfört med för bara några år sedan. Slutligen anser informanterna att digital kompetens är att kunna använda tekniken i en producentroll, vilket de också gör på förskolan.

The principle aim of this thesis is to create an unified methodical framework for a smaller Software Testing Department. Furthermore, its aim is to define and describe an important element of testing - the software mistake, define the way of its reporting and finally with the view of it to specify the troubleshooting areas of web applications. The last aim is to find a solution of how to publish this methodology. The aims of this thesis were reached by studying available theoretical findings and applications of principles that are known from notorious and approved methodologies which complexly focus on the software development. These principles were confronted with author's practical experience. Based on these processes, the methodology described above has been originated The contribution of the thesis is in the inner structure of the methodology, summarization of the most important information, application of practical personal experiences and adapting some elements of the methodology according to its usage in a small team. Other strong points are the proposals and recommendations of how to improve the situation on the testing department of a particular company, how to publish the methodology and how to maintain it in the future. The thesis is composed of three main parts. In the first chapter, the essential characteristics of testing, models of the life cycle of software development, sorts and levels of tests are given. The second chapter is the crucial part of the thesis. It describes the whole methodology - the main workflow and its details (processes), activities made during these processes, roles occurring in the methodology and the description of its responsibility (for activities and artefacts), artefacts made on the testing department, full description of mistake and its reporting and finally the summary of mistakes appearing in the web applications environment. The last chapter attends to the way of putting the methodology into operation - technical coverage of particular parts of the methodology in the present time, suggestion of improvement the testing in the future and possibilities of the publication of the methodology.

I dagens samhälle förenklas ofta begrepp i de naturorienterande ämnena för eleverna, vilket kan vara en orsak till svårigheten med att förstå begreppen, dess betydelse och hur de kan användas i en kontext. Denna studies problemområde har som utgångspunkt att naturvetenskapliga begrepp inte används av eleverna när de skriver faktatexter. Arbetets forskningsfrågor har skapats för att undersöka “hur kan multimodala metoder öka begreppsanvändningen i elevers faktatexter inom naturvetenskapen?” samt “Vilka multimodala metoder föredrar eleverna i sitt skapande av faktatexter?”. De naturvetenskapliga begrepp som behandlas i forskningen är boende, föda, lever, ungar samt utseende. Bakgrunden till denna forskning kommer att delges kring varför den gjorts och vad forskningsresultat visat kring användandet av multimodala metoder i undervisningen. Studien inriktar sig till att implementera cirkelmodellen tillsammans med multimodala metoder i undervisningen ur ett sociokulturellt perspektiv med hjälp av begreppen artefakt, mediering och stöttning, för att ett lärande ska kunna ske. Det kommer även att delges vilka delar som undervisningen kan behöva kompletteras med för att öka begreppsanvändningen i faktatexter, såsom stöttning och modellering. Tillvägagångssättet som använts i forskningen med elever i en årskurs två kommer att presenteras. Vid det första tillfället fick eleverna skriva en faktatext om igelkotten utan multimodala metoder. Vid andra tillfället skrev eleverna en faktatext om brunbjörnen med multimodala metoder. De multimodala metoderna eleverna fick använda sig av var tankekarta och modellering, digitala verktyg som skrivverktyg och filmvisning. En intervju gjordes med eleverna för att undersöka deras tankar, om tankekartan och iPaden hjälpt dem vid skrivandet av faktatexten. Utifrån vårt forskningsresultat tillsammans med andra forskningsresultat har en diskussion skett för att kunna besvara denna studies frågeställning. Resultatet visar att begreppsanvändningen ökade i faktatexterna när eleverna fick arbeta multimodalt, vilket även eleverna föredrog som metod.

Skolverket (2018, 8) lyfter i läroplanen för förskolan kommunikation som en betydelsefull del i utbildningen. Syftet med studien är att få kunskap om hur förskollärare beskriver att de använder sig av icke-verbal kommunikation i interaktionen med barn vid undervisning i matematik och om hållbar utveckling. Genom kvalitativa intervjuer med sju förskollärare insamlades data om icke-verbal kommunikation i olika kontexter i förskolan. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv analyserades och diskuterades sedan respondenternas svar. I resultatet framgår det att både syftet och kontexten har betydelse för vilken typ av icke-verbal kommunikation förskollärarna väljer att använda sig av. Det framkommer också att det mellan förskollärarna råder samstämmighet angående vikten av att de använder sig av olika kommunikationsformer som komplement till det verbala språket. Uppfattningen av vad som är icke-verbal kommunikation är något som verkar skilja sig mellan förskollärarna, detta då de i sina intervjuer beskriver hur de använder sig av till viss del skilda typer av icke-verbal kommunikation. Sammanfattningsvis är det kroppsspråk, TAKK, bilder av olika slag, miljön och artefakter som är de icke-verbala kommunikationsformerna förskollärarna nämner att de använder sig av. Ytterligare en slutsats som blev tydlig är att kontexten och syftet är avgörande för vilken typ av icke-verbal kommunikation förskollärarna väljer att använda sig av.

Melounek, R.: Clothing as a cultural artifact and its current use in Art lectures at Primary Education [Thesis] Prague 2013 - Charles University, Faculty of Education, Department of Art Education, 113 p. Theoretic part of thesis deals with finding the mutual relations between the history of the 20th century clothing with wiew on combination of clothes, rituals and art. Didactic part offers a preview of current social rituals, through children's artistic perception, of which we may experience in life and personally reflect. In the practical section, through creation of a unique garment, thesis examine the possibilitie of understanding of clothing as a work of art and it's dual usage.

I  denna studie beskrivs elevers syn på och upplevelse av musikundervisning samt elevernas tolkning och deras tankar kring ämnet musik. Syftet med undersökningen var att ta undersöka vad elever tycker är roligast, svårast och mest intressant med ämnet musik. I studien beskrivs hur elevers identitet påverkas av just musik där har även inkluderats forskning kring motivation. Senare har jag också beskrivit relevant information om sociokulturellt perspektiv. Studien har en kvalitativ ansats där intervjuer använts för att undersöka hur elever upplever att de får uttrycka sina känslor på ett brett och djupt sätt i ämnet musik.  Resultaten visar att elever uppskattar inlärning genom instrumentspelande och musik som de själva kan identifiera sig med, så som populärmusik. Det visar också elever uppskattar som praktiskt ämne men också som en paus från de teoretiska ämnena. De elever som hittade utmaningar i undervisningssituationen uppskattade också musikämnet mest.

Bildstöd används alltmer som en generell insats i den svenska skolan för att uppfylla skollagens intentioner om tillgänglig undervisning för alla elever. Syftet med den här studien var att undersöka lärares erfarenheter av bildstöd i undervisningen. Tidigare forskning inom området berör främst bildstöd som specifik stödinsats för enskilda elever. Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande användes som teoretisk utgångspunkt, där bildstöd kan betraktas som en medierande artefakt. Studien har en kvalitativ forskningsansats. Semistrukturerade intervjuer med sex lärare genomfördes, och ett urval av lärarnas bildstödsmaterial studerades. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. I studien framkom en bred men varierad användning av bildstöd i undervisningen. Lärarna beskrev överlag positiva effekter av bildstöd i sina elevgrupper, i form av ökad förutsägbarhet, underlättad kommunikation och ökad motivation. Studien visade därmed på liknande positiva erfarenheter av bildstöd i ordinarie undervisning som tidigare rapporterats i forskning för specialundervisning. Resultatet visade också på utmaningar som tidsbrist och motstånd från andra vuxna mot användning av bildstöd som kommunikationsstöd. En indikation till specialpedagoger är den påvisade bredden av olika användningsmöjligheter för bildstöd i undervisningen, men också på att kunskapen om detta kan variera bland lärare. En annan implikation till specialpedagoger är vikten av att göra en avvägning av antalet bilder som används samtidigt i ett klassrum, då ett för stort antal bilder kan riskera att distrahera istället för att förtydliga.