Sammanfattning Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur högstadieelever uppfattar teknikämnets användbarhet. Utgångspunkten är vad Skolinspektionen (2014) påpekade i sin granskning av ämnet teknik när det gäller att erbjuda teknikundervisning som grundskoleelever upplever som relevant. Fokusområden har varit elevernas syn på teknikämnets relevans för deras vardagsliv. Metoden för studien är en kvalitativ undersökning som bygger på semistrukturerade intervjuer med totalt åtta elever, varav 4 elever från årskurs 8 och 4 elever från årskurs 9. De här eleverna kommer från två skolor som ligger i en förort i Göteborg. Mina teoretiska utgångspunkter är vissa relevanta forskningsstudier och även två lärandeteorier; det sociokulturella perspektivet och pragmatismen. Resultatet från studien visar en variation i en liten skala mellan flickors och pojkars värdering av teknikämnets användbarhet. Undersökningen visar att alla intervjuade elever vill se samband mellan teknikundervisning i skolan och livet utanför. Med andra ord kan man säga att det är meningsfullt för eleverna att förstå i vilket sammanhang teknikuppgiften kan vara aktuell och fruktbar i relation till människa och samhälle. / Abstract The purpose of this thesis is to investigate how secondary pupils perceive the usefulness of the subject technology. The starting point is what the School inspection (2014) has pointed out in its review of the subject technology when it comes to offering technology teaching, which secondary school pupils perceive as relevant. The focus area has been the students´ view on the relevance of  subject technology för their everyday lives. The method of this study is a qualitative study based on semi-structured interviews with eight pupils, 4 pupils from class 8 and 4 pupils from class 9. Those pupils are from two suburban schools which are located in Gothenburg, Sweden. My theoretical points have been some relevant research and also two learning theories; the socio-cultural perspective and pragmatism. The results of the study show a variation in a small scale between girls´ and boys´ appreciation of the usefulness of technology. The survey shows that all the interviewed pupils want to see the connection between technology education in school and life outside. In other words, one can say that it is significant for the pupils to understand the context in which a technology task may be relevant and productive in relation to humans and society.

Business Analytics används idag i ökad grad i organisationer som grund till beslutsfattande. Ett av villkoren för att kunna använda sig av Business Analytics för att utföra analyser av data från olika källor är att det finns interoperabilitet mellan dem. Syftet med den här studien är att undersöka om det är möjligt att skapa en IT-artefakt som kan hämta data ifrån flertalet XML-dokument med olika struktur för att uppnå semantisk interoperabilitet och på så vis möjliggöra för Business Analytics. Med olika struktur menar vi att benämningarna på taggarna skiljer sig språkmässigt men har samma semantiska betydelse. Lösningen skapas genom forskningsstrategin Design Science vilket innebär att en IT-artefakt utvecklas som kunskapsbidrag, och visar att en implementation av en lösning är möjlig för de semantiska problem vi identifierat. Resultatet av utvecklingen är en flexibel IT-artefakt där en användare kan koppla samman och hämta data från XML-filer med olika struktur. Denna sammankoppling skapas genom att användaren själv kan bygga upp och använda en ontologi med de ord som används som taggar i XML-filerna. Genom att använda ontologier på det här sättet visar vi med vår forskning att det är möjligt att uppnå semantisk interoperabilitet mellan XML-filer med olika struktur. Utifrån resultatet av den IT-artefakt vi skapar kan vi dra slutsatser om att det går att skapa en generell lösning för denna typ av problematik. / Today Business Analytics is becoming increasingly popular and is utilized by organizations to analyze data that is used as support for decision-making. Business Analytics requires that interoperability exists between the data sources used to gather and compile data for analysis to ensure that data can be correctly interpreted. Therefore, the aim of this study is to investigate the possibility of creating an IT-artifact for querying several XML-documents consisting of various structures in order to achieve semantic interoperability, thus enabling Business Analytics. The structural differences considered in this report focuses on when XML-tags have been given different names that essentially have the same semantic meaning. The research strategy Design Science has been used when creating the solution. As a result of the research strategy the knowledge contribution is an IT-artifact. The IT-artifact is a Proof of concept that demonstrates a possible implementation of a solution that handles the semantic problems identified in this report. The result of the development is a flexible application that users can utilize to gather data from XML-files with different structures. This is made possible by letting the user create an ontology containing the tag names from the XML-files. By using ontologies like this we have given proof that it is possible to accomplish interoperability between XML-files with different structures. The conclusion that can be drawn from the development of the IT-artifact is that it is possible to create a general solution for the identified problem.

Abstract The aim of this study was to research how pedagogues work with communication and technique within language development for children with special needs. It covers children with language disorder and language delay as well as children having a different language than Swedish as their native language. The main questions used are: What means of communication methods are the pedagogues using on their daily work with children with special needs and what methods are used in the preschool to support the children with the language development? What obstacles and possibilities do the pedagogues identify when it comes to use of technical tools and what holdbacks are identified in the preschools when it comes to use of technical tools? The identified conclusions were that the sociocultural perspective became the focus of argument throughout the study as it can be used to connect communication and language development. The method to get answers to the questions was to perform four interviews in different preschools. The preschools were located within different counties close to a major city. The aim was initially to see how preschools work with technical tools and language development with children. This purpose was revisited as several preschools do not use technical tools as portable reading devices as we initially thought. The performed interviews were influenced by the model of Bornholm and knowledge of how this model can be used in the preschool support to support the language development for the children. Keywords: communication in preschool, language development, children with special needs, first language, learning tablet and social context.

The aim of the study was to determine the 13 health risk PAHs (phenanthrene, anthracene, fluoranthene, pyrene, benzo(a)anthracene, chrysene, benzo(b)fluoranthene, benzo(k)fluoranthene, benzo(a)pyrene, dibenzo(a,h)anthracene, benzo(g,h,i)perylene, ideno(1,2,3-cd)perylene and coronene; c-PAU highlighted) in the fractions of size-segregated aerosol of the urban air in Ostrava (2012, 2014) and Mlada Boleslav (2013) at low temperatures in winter, and to verify experimentally a sampling artifact, i.e., to quantify PAHs in the gas phase. For the particle size separation high-volume cascade impactor Hi-Vol BGI 900 was used. PAHs were determined by HPLC-FLD/PDA. In Ostrava in 2012 during the winter inversion (up to -25 řC), mean concentration of 13 PAHs in aerosol was 432 ng.m-3 ; in fraction 10 - 1 µm 119 ng.m-3 , 1 - 0,5 µm 185 ng.m-3 , 0,5 - 0,17 µm 91 ng.m-3 , in fraction < 0,17 µm 37 ng.m-3 and in the gaseous phase of min. 40 ng.m-3 . In the most unfavorable day 2. 2. 2012 (-18.6 ř C) reached the 24-hour average of 13 PAHs 890 ng.m-3 , the sum of carcinogenic PAHs 237 ng.m-3 and benzo(a)pyrene 32.3 ng.m-3 . An irregular and different decline of PAHs concentrations after inversion was measured: in fraction 1 - 10 µm 2.8 times, 0.5 - 1 µm 4.2 times, 0.5 - 0.17 µm 4 times and for <0.17 µm up to 7.6 times....

Teknisk utveckling har varit en drivande kraft för effektivisering av organisationer genom historien. I takt med denna effektivisering har även arbetssätt och krav på anställda förändrats vilket har lett till ett behov av att strukturerat hantera personalrelaterade frågor. Utifrån detta har human resources (HR) som organisatorisk funktion vuxit fram. Den tekniska utvecklingen fortsätter och idag används tekniska lösningar som verktyg för många av organisationens funktioner. Dock menar tidigare forskning att HR inte hänger med i denna utveckling vilket påverkar HR-funktionens roll i organisationen och är en utmaning idag och framöver. En uppmärksammad teknisk lösning idag, i form av en uppsättning teknikbaserade vertyg, aktiviteter och arbetssätt, som anses kunna hjälpa HR som funktion att ta nästa steg i utvecklingen är people analytics. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för people analytics i Sverige, vilka effekter som eftersträvas samt vilka möjligheter och utmaningar som finns för att uppnå dessa effekter. Detta grundar sig i att det finns ett behov av empiriskt grundad forskning i en svensk kontext eftersom det finns en avsaknad av detta idag. Genom tillämpning av en kvalitativ surveyundersökning av tolkande karaktär med semistrukturerade intervjuer framkommer ett empiriskt material som analyseras med hjälp av tidigare forskning och socioteknisk teori. Studien visar att people analytics är en uppsättning aktiviteter som är värdefulla för såväl organisationer som HR-funktioner eftersom det möjliggör evidensbaserat strategiskt arbete, med data och statistik som grund, i personalrelaterade frågor. Genom att använda people analytics kan organisationer följa upp sitt personalrelaterade arbete på ett mer strukturerat sätt och HR som funktion har även fått ökad legitimitet i organisationen på grund av detta. Däremot finns det ett antal komplext sammanflätade faktorer som idag agerar hindrande för att people analytics ska nå sin fulla potential i svenska organisationer, dessa faktorer återfinns både i sociala och tekniska aspekter av arbetet med people analytics. Genom att skapa förståelse för varför dessa faktorer påverkar användandet och effekterna av people analytics bidrar denna studie med värdefulla insikter för både praktiker och akademiker. Dessa insikter handlar om hur arbetet med people analytics kan uppnå de långsiktiga mål och syften som finns både inom forskning och hos svenska organisationer.

<p>Studies of modern communication media such as Cell Phones and so called Instant Messengers are popular today. This study focused on these modern techniques, focused on parents as a target group and on what is important for them in everyday communication.</p><p>By exploratory using three focus groups it became clear that the children, and the link to them was the absolute most important thing for the parents. It became clear that this link to a great extent today exists through the mobile phone.</p><p>In a following study a Mobile Instant Messenger called My Friends was introduced. It was used by two families during two weeks to see how it would change the communication within the family. The focus was to see how problems with availability were handled, it turned out that:</p><p>My friends had a more obvious way of indicating availability than the Cell Phone had. It was also consulted before making contact through other media.</p><p>Emphasis was also put to find out what kind of communication the different media; phone call (Cell Phone), texting and Instant Messenger supports. It showed that three variables seemed to be important when choosing media:</p><p>• the haste of the business</p><p>• the goal of the business</p><p>• the need for precision</p><p>The bigger knowledge two people had of each other the more the latter was affected but the first two were unaffected.</p> / <p>Studier av moderna kommunikationsmedia som mobiltelefonen och så kallade Instant Messengers är populära idag. Denna studie fokuserade på dessa moderna tekniker, och koncentrerade sig på målgruppen föräldrar, och vad som är viktigt för dem i deras vardagskommunikation.</p><p>Genom att först i explorativt syfte använda tre fokusgrupper framkom det att barnen, och länken till dem, var det absolut viktigaste för föräldrarna. Det framgår i studien att länken till barnen idag till stor del finns genom mobiltelefonen.</p><p>I en andra studie introducerades en mobil Instant Messenger kallad My Friends. Denna användes av två familjer under två veckors tid för att se hur den rådande kommunikationen inom familjen förändrades.</p><p>Här fokuserades det på hur problem med tillgänglighet löstes, och det visade sig att:</p><p>My Friends hade ett tydligare sätt att visa tillgänglighet än mobiltelefonen, och den konsulterades ibland även när den faktiska kommunikationen skedde genom andra media.</p><p>Stor emfas lades också på att utröna vilken typ av kommunikation de olika medierna mobiltelefoni, SMS och Instant Messenger stödjer. Det visade sig att tre variabler verkar vara viktiga när val av kommunikationsmedia görs:</p><p>• ärendets brådska</p><p>• ärendets mål</p><p>• behov av exakthet</p><p>Ju större kännedom två personer hade om varandra desto mer påverkades den senare medan de två föregående förblev oförändrade.</p>

Studiens syfte är att skapa en ökad förståelse om hur svenska förskolebarn i åldrarna fyra och fem år interagerar med och uppfattar de olika artefakterna på sin utegård. Med artefakter menas de fysiska redskap som finns på förskolans utegård. Vi har valt att inrikta oss på om barnen leker enskilt eller tillsammans med andra, om de leker utifrån given funktion eller skapad funktion samt hur de ser på artefakter med hänsyn till estetiska omdömen. Vi har använt oss av metoden the Mosaic approach som lyfter fram barns perspektiv. I vår studie har barn fotograferat utegården. Tio barn intervjuades om utegården där barnens fotografier användes för att samtala om och barnen fick sedan guida oss runt på utegården. I resultatet visade det sig att när barnen samtalade om bilderna kom de fram till många olika användningsområden och åsikter kring artefakterna. Under guidningar fick vi se hur fyra barn interagerade med artefakterna och vi fick även en omfattande bild av utegården. Det visade sig att barnen använde sand ihop med artefakterna, vilket kan bero på att sand är lättillgängligt och enkelt att förflytta. Det visade sig även att barn tänker på sin säkerhet eftersom barnen visade en oro att ramla ner från artefakter som var högt placerade. Vår slutsats är att utegården erbjuder enskildhet och lek tillsammans med andra samt att barnen använder givna och skapade funktioner tillsammans med artefakterna. Studiens resultat visar att artefakterna skapar en trivsam utegård, vilket visar sig när barnen gärna samtalar om och visar de olika artefakterna. / The study's purpose is to create a better understanding of how Swedish preschool children aged four to five years interact with and perceive the various artifacts on their patio. With artifacts means the physical tools that are on the preschool’s patio. We have chosen to focus on if the children play alone or with others, if they play by the given function or created function, and how they see the artifacts considering aesthetic judgments. We have used the method of the Mosaic approach that emphasizes the child's perspective. In our study have the children photographed the patio. Ten children were interviewed about the patio where the children's photographs were used to discuss. Four children guided us around the patio. The results showed that when the children talked about the pictures they came up with many different uses and opinions about the artifacts. During guided tours, we saw how four children interacted with the artifacts and we even got a comprehensive image of the patio. It turned out that the children used the sand together with the artifacts, which may be due to the sand is easily accessible and easy to move. It was also found that children think about their safety because the children showed a concern of falling from the artifacts that were highly placed. Our conclusion is that the patio offers privacy and play together with other children, and to use the given and created functions together with the artifacts. The results of the study show that the artifacts create a pleasant patio, which appears when the children gladly talk about and show the different artifacts.

Syftet med studien är att undersöka hur barn erfar vardagsteknik, att synliggöra vilken förståelse de har för tekniken samt se hur de använder den. En del av syftet var också att se hur barnen tar sig an tekniken och använder den i sin egen lek. Deltagarna i studien är tre barn på 5 år, som går på samma förskola och avdelning. Metoderna som används i studien är deltagande observation i en planerad vardagsrelaterad aktivitet, där vi tillsammans bakar muffins samt kvalitativ intervju. Studien har utgått från empirin och analyserats utifrån ett teknikdidaktiskt perspektiv. Resultatet lyfter fram barnens tidigare erfarenheter av vardagstekniken och visar en förståelse för olika artefakters funktion. Studien visar att det finns intresse hos barnen, för modern teknik och hur barn använder sig av ett undersökande tillvägagångssätt i sitt användande av tekniken. En annan del av resultatet lyfter fram pedagogens roll och visar svårigheten att behålla fokus på ett planerat lärandeobjekt i en aktivitet med barn. / The purpose of the study is to investigate how children experience everyday technology, to visibly-make their understanding of the technology and see how they use it. Part of the purpose was also to see the children´s approach of technology and use it in their own play. The participants in the study are three children of 5 years who attend the same preschool and department. The methods used in the study are participatory observation in a planned life-related activity, where we together baked muffins, as well as qualitative interview. The study was based on empirical analysis and analyzed from a technical didactic perspective. The result highlights the children's previous experiences of everyday technology and shows an understanding of the different artefacts. The study shows that there is interest with the children, in modern technology and how children use an investigative approach in their use of technology. Another part of the outcome highlights the role of the educator and shows the difficulty of maintaining focus on a planned learning object in an activity with children.

Syftet med studien är att undersöka hur barn erfar vardagsteknik, att synliggöra vilken förståelse de har för tekniken samt se hur de använder den. En del av syftet var också att se hur barnen tar sig an tekniken och använder den i sin egen lek. Deltagarna i studien är tre barn på 5 år, som går på samma förskola och avdelning. Metoderna som används i studien är deltagande observation i en planerad vardagsrelaterad aktivitet, där vi tillsammans bakar muffins samt kvalitativ intervju. Studien har utgått från empirin och analyserats utifrån ett teknikdidaktiskt perspektiv. Resultatet lyfter fram barnens tidigare erfarenheter av vardagstekniken och visar en förståelse för olika artefakters funktion. Studien visar att det finns intresse hos barnen, för modern teknik och hur barn använder sig av ett undersökande tillvägagångssätt i sitt användande av tekniken. En annan del av resultatet lyfter fram pedagogens roll och visar svårigheten att behålla fokus på ett planerat lärandeobjekt i en aktivitet med barn. / The purpose of the study is to investigate how children experience everyday technology, to visibly-make their understanding of the technology and see how they use it. Part of the purpose was also to see the children´s approach of technology and use it in their own play. The participants in the study are three children of 5 years who attend the same preschool and department. The methods used in the study are participatory observation in a planned life-related activity, where we together baked muffins, as well as qualitative interview. The study was based on empirical analysis and analyzed from a technical didactic perspective. The result highlights the children's previous experiences of everyday technology and shows an understanding of the different artefacts. The study shows that there is interest with the children, in modern technology and how children use an investigative approach in their use of technology. Another part of the outcome highlights the role of the educator and shows the difficulty of maintaining focus on a planned learning object in an activity with children.

Studies of modern communication media such as Cell Phones and so called Instant Messengers are popular today. This study focused on these modern techniques, focused on parents as a target group and on what is important for them in everyday communication. By exploratory using three focus groups it became clear that the children, and the link to them was the absolute most important thing for the parents. It became clear that this link to a great extent today exists through the mobile phone. In a following study a Mobile Instant Messenger called My Friends was introduced. It was used by two families during two weeks to see how it would change the communication within the family. The focus was to see how problems with availability were handled, it turned out that: My friends had a more obvious way of indicating availability than the Cell Phone had. It was also consulted before making contact through other media. Emphasis was also put to find out what kind of communication the different media; phone call (Cell Phone), texting and Instant Messenger supports. It showed that three variables seemed to be important when choosing media: • the haste of the business • the goal of the business • the need for precision The bigger knowledge two people had of each other the more the latter was affected but the first two were unaffected. / Studier av moderna kommunikationsmedia som mobiltelefonen och så kallade Instant Messengers är populära idag. Denna studie fokuserade på dessa moderna tekniker, och koncentrerade sig på målgruppen föräldrar, och vad som är viktigt för dem i deras vardagskommunikation. Genom att först i explorativt syfte använda tre fokusgrupper framkom det att barnen, och länken till dem, var det absolut viktigaste för föräldrarna. Det framgår i studien att länken till barnen idag till stor del finns genom mobiltelefonen. I en andra studie introducerades en mobil Instant Messenger kallad My Friends. Denna användes av två familjer under två veckors tid för att se hur den rådande kommunikationen inom familjen förändrades. Här fokuserades det på hur problem med tillgänglighet löstes, och det visade sig att: My Friends hade ett tydligare sätt att visa tillgänglighet än mobiltelefonen, och den konsulterades ibland även när den faktiska kommunikationen skedde genom andra media. Stor emfas lades också på att utröna vilken typ av kommunikation de olika medierna mobiltelefoni, SMS och Instant Messenger stödjer. Det visade sig att tre variabler verkar vara viktiga när val av kommunikationsmedia görs: • ärendets brådska • ärendets mål • behov av exakthet Ju större kännedom två personer hade om varandra desto mer påverkades den senare medan de två föregående förblev oförändrade.