The purpose of the study is to contribute with knowledge about how children aged 4-5 years build in preschool, what attracts the play and what they use their designs to. While also looking at whether it differs something between girls and boys construction play. For the study, participant observation was selected as the method and observations have been conducted in the mornings and afternoons, after the children taken breakfast and snacks. Participant observation was chosen as the method because I wanted to be able to question the children things while I observed in order to get as broad picture as possible out of the construction play, but also to get a picture from the children's perspective. The results show that childrens construction play is a big part of the everyday life in preeschool, and is characterized by many different factors, such as fine motor abilities, concentration and of course much play between children. Children are not aware of how important the game is for the construction of their own experiences and learning, but see it as a fun activity they love to engage in because they think it's fun and that they are good at what they do. Differences emerge between boys and girls play and is most clear when the girls and boys play together.

This paper treats George Dickies institutional theory of how to define art. Some alternative theories and their originators are also introduced. According to Dickie something is art because it has been created against a background of an already existing artworld. Dickie has formulated his theory in two different versions, ”the earlier” and ”the later”, which differ somewhat in their design. Both versions is presented and discussed in this paper.

We live in a society where the technology has an enormous role in our lives. The average age of using digital tools among Swedish people is down to a very young age. In the recent period of time there has been much debate about tablets and their use in preschools. The aim of this study is to examine the preschool teachers experiences and perceptions of tablet use and how the implementation of the tablets benefits the school activities. What is central to this research is not how kids use the tablet, but how educators are using the tablet device as supplement for children’s development. A qualitative method is used on this study in form of interviews. Results of the interviews showed that teacher who went on a further education in tablet use was more knowledgeable in tablet use then the teachers who didn’t went.

Teknologin har en central del i våra liv, som skall sannolikt vara lika självklar i framtidens skola därför finner vi intresset i ämnet. Studiens syfte är att undersöka hur en verksam pedagog använder Tragetonmetoden, Att skriva sig till läsning i årskurs två. Studien belyser metodens för- respektive nackdelar, samt hur en interaktion sker mellan eleverna när de arbetar vid datorn. Undersökningen gjordes med en kvalitativ forskningsmetodik i form av semistrukturerade intervjuer, samt observationer. Den verksamma pedagogen intervjuades, samt fyra elever i klassen. Verksamheten och interaktionen mellan fyra elever observerades. Det empiriska materialet påvisar pedagogens positiva inställning till metoden, Att skriva sig till läsning. Tragetonmetoden beskrivs som utvecklande och möjlighetsskapande för elevernas läs- och skrivutveckling. Eleverna ansåg datorn som ett naturligt redskap i verksamheten, samt ett roligt skrivverktyg. Det talas om att eleverna skriver betydligt mer med skrivverktyget datorn i jämförelse med att skriva för hand. Samspel och samtal sker konstant mellan eleverna, där de skriver och samtalar kring texten. Den få nackdelar som empirin påvisar är de tekniska delarna kring datorn, till exempel placering av datorer på grund av uppkoppling.

Marknadiseringen av det svenska postväsendet iscensattes genom en omregleringsprocess i början av 1990-talet. Det visade sig snart att en rad problem uppstod när det gällde att skapa villkor för en fungerande konkurrens på lika villkor mellan Posten och övriga aktörer. Några av dessa problem avsåg postboxsystemet, postnummersystemet och Postens prissättningssystem. Dessa blev föremål för myndigheters och andra aktörers ansträngningar att via omreglering och regeltillämpning påverka förutsättningarna för övergång från statligt monopol till fungerande marknad när det gäller brevförmedling. I boken beskrivs och analyseras marknadiseringen som en konstruktionsprocess som inte bara sätts igång genom en inledande regelförändring utan som kontinuerligt kräver insatser avseende regeltillämpning och omreglering. Bland de myndigheter som involveras är Sveriges Regering och Riksdag, Konkurrensverket, Stockholms Tingsrätt, Marknadsdomstolen och Post- och Telestyrelsen. I avhandlingen används den s.k. aktör-nätverksansatsen (ANT, Actor Network Theory) som analysmetod. Särskild hänsyn tas i ANT till den roll som artefakter, och i vilka sammanhang de är inkopplade, har för sociala förändringar i vidsträckt mening. Studien visar hur de ovannämnda artefakterna, dvs. postboxsystemet, postnummersystemet och Postens prissättningssystem rekonfigureras genom normeringspraktiken men också att det är svårt att åstadkomma en stabil ordning. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2004

Zugl.: Karlsruhe, Univ., Diss., 2005

Universiẗat, Diss., 2005--Karlsruhe.

Techn. Universiẗat, Diss., 2004--Berlin.

This study is based on teachers ‘perception of how digital tools affect pupils' ability to write in the subject Swedish in the 4th grade. The purpose is to investigate how the teachers use and work with digital tools in writing lessons during the Swedish lessons. The questions that the study will be based on are: How do the Swedish teachers use the digital tool, tablet, in their Swedish education? How does the Swedish teacher in the 4th grade perceive the spelling and writing of the pupils by the digital tool, tablet? The study consists of qualitative methods based on observations and interviews. Data has been collected through four observations with two teachers and four interviews with four teachers. The result has shown that all teachers use the tablet as a digital tool in the writing course, in the Swedish subject. The main tool is used in teaching to produce texts in different forms, but also for all pupils to feel involved regardless of the intended ability or needs. The result also shows that teachers feel that the use of digital tools influences pupils' motivation for learning mostly positively. Two of the teachers think that traditional writing reinforces the writing skills of pupils because they can practice writing letters while the other two teachers prefer to use the tablet as pupils perform better in writing. Furthermore, the result has shown that text writing on the tablet has led the pupils to develop and process their texts more compared to handwriting. Tablet use can also have positive and negative effects on pupils' writing development. The conclusion of the study is that the use of the tablet typically has a positive effect on the pupils' writing development in the production of texts.

Syftet med den här studien är att undersöka hur förskollärare definierar musik som eget lärande i förskolan och i så fall på vilket eller vilka sätt det synliggörs i verksamheten. I den här studien definieras eget lärande som när musikens egenvärde beaktas enskilt och inte när musik används som ett redskap för att lära något annat, som exempelvis språk eller matematik. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har fyra förskollärare beskrivit sina definitioner av musik som ett eget lärande i förskolan och på vilka sätt det synliggörs i det vardagliga arbetet. Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för studien eftersom fokus ligger på att undersöka hur förskollärare i samspel med barn arbetar med musik som eget lärande i förskolan. Insamlingen av data har gjorts med kvalitativ metod. Empirin har bearbetats enligt en tematisk analys där teman presenterades utifrån förskollärarnas svar. Resultatet visar att förskollärare synliggör musik som eget lärande genom samspel, glädje, rörelse, takt, rytm och som uttryckssätt. Utifrån resultatet framkom även att när förskollärare inte synliggör musik som ett eget lärande synliggör de det istället som ett verktyg för barns inlärning av andra ämnen. Vidare delar förskollärarna med sig av sitt förhållningssätt till musik där resultatet visar på en uttråkad inställning samt en osäkerhet kring kompetensen att leda barn i musik.