To United Minds, large-scale surveys are an important offering to clients, not least the public opinion poll Väljarbarometern. A risk associated with surveys is satisficing – sub-optimal response behaviour impairing the possibility of correctly describing the sampled population through its results. The purpose of this study is to – through the use of multivariate outlier detection methods - identify those observations assumed to be non-representative of the population. The possibility of categorizing responses generated through satisficing as outliers is investigated. With regards to the character of the Väljarbarometern dataset, three existing algorithms are adapted to detect these outliers. Also, a number of randomly generated observations are added to the data, by all algorithms correctly labelled as outliers. The resulting anomaly scores generated by each algorithm are compared, concluding the Otey algorithm as the most effective for the purpose, above all since it takes into account correlation between variables. A plausible cut-off value for outliers and separation between non-representative and representative outliers are discussed. The resulting recommendation is to handle observations labelled as outliers through respondent follow-up or if not possible, through downweighting, inversely proportional to the anomaly scores.

Gyms are populated by more and more people and there is an increased interest in wellness and health. However, there is a downside to the culture that people choose to step into. Exercise can go too far and take unhealthy directions. The purpose of this study is to examine how norms are created in the gym culture and how unhealthy behaviour is reproduced inside the walls of the gym. We have also done research about how a local gym identifies and handles deviant behaviour such as the use of doping and eating disorders. Methods used are qualitative interviews and participating observations. Our theoretical framework has consisted of social constructivist theories of Peter Berger and Howard S. Becker such as the socially constructed reality and deviant careers. Our results have shown that it’s difficult to draw a line between what is healthy and unhealthy. The gym atmosphere and it`s message, the gym visitors and how they relate to values, interact and confirm each other mutually. This creates the gym norm. The gym handles deviant behaviour by conversations with its visitors and by having close ties to medical care. Knowledge is the key to a healthy approach towards training and also to the identification of deviant behaviour.

Educational mapping in preschool To benefit children or to cause difficulties for them   Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om varför en kartläggning i förskolan blir aktuell, utifrån förskollärares perspektiv. Följande frågeställningar låg till grund för undersökningen: Vad ska kartläggningen leda till? Och hur går en kartläggning till? Metoden som använts för att svara på forskningsfrågorna är semistrukturerade intervjuer som genomförts med fyra förskollärare som arbetar på olika förskolor i samma kommun. Resultatet i denna studie pekar på att förskollärare ser den pedagogiska kartläggningen som ett hjälpmedel i arbetet med att erbjuda alla barn ett likvärdigt lärande i förskolan. Undersökningens resultat pekar även på att förskollärare inte anser att en diagnos skall vara nödvändig för att barn ska få det stöd de behöver i förskolan, det framkommer dock att det finns svårigheter i att erbjuda alla barn det stöd de behöver utan att det finns en diagnos. Svårigheter i att anpassa miljön efter alla barns behov uppges bottna i ekonomiska frågor samt hur lokalerna är utformade.

På slutet av 1800-talet blir den fattiga Augusta Dorothea Eklund på grund av sin egenhet utnämnd till ett original och tilldelades öknamnet Trasfröken. Ett stigma som fram till idag lever vidare i form av medierapportering kring det verkliga förhållande att hennes kranium fortfarande vilar på KI – ännu märkt Trasfröken. Denna uppsats huvudsakliga syfte var att undersöka hur skildrandet av en fattig och egensinnig kvinna såg ut i svenska dagstidningar under perioden 1895–1899 genom att exemplifiera med Trasfröken. Men de teoretiska utgångspunkterna om stigma och teckentolkning som system, analyseras materialet med en inramad metod av kultur- och mediehistoriskt perspektiv och textanalys, för att syna och förstå vilka samtida föreställningsvärldar och kunskaper som yttrades och låg till grund för konstruktion och skildring av en kvinnlig avvikare. Resultaten visar att föreställningar om ras och renlighet blir framträdande i materialet, som lyfter tecken om beteenden och utseendet kring Trasfröken som smutsig, trasig, primitiv och omänsklig. I dagstidningarna florerade föreställningsvärldar och kunskaper om social- och fattigvård, rasbiologisk utveckling, förädling av människan, underhållning, psykisk (o)hälsa och framstegstankar om det stora hemmet och medborgarfostran. Även syns hur ett stadsoriginal skapas av sin omgivning, men också av sig själv. Att original blev till eftersom det fanns utrymme för parallella tankemodeller, då normer förutsätter normbrytare. Ett annat viktigt resultat är hur utrymmet för sinnessjukdomar i 1800-talets samhälle blir synligt genom skildringen av Trasfröken i dagstidningarna, och att det är omgivningen som hade kontrollen och makten att bestämma när någon ansågs vara sinnessjuk och behövde vård, men att det kunde finnas ett vårdglapp för egensinniga kvinnor om de uppfattades som harmlösa. De samspelande kategorierna och olika tankemodellerna i samhället resulterade i glidningar mellan utformade ramverk för vård av samhällets fattiga och sjuka. Ett original ansågs självständigt och skulle, trots bristen på anhöriga och spår av fattigdom, vara ofarlig och klara sig själva. Uppsatsens tydligaste slutsats är således hur ambivalent omgivningen förhöll sig gentemot ett original, som samtidigt skildrades som en ensam och fattig kvinna och svarar på hur konstruktionen av avvikelse kunde te sig i media under sent 1800-tal i Sverige.

Studiens syfte var att analysera hur svensk dags- och kvällspress framställer narkotikabrukare. Metoden som användes för att besvara syfte och frågeställningar var en kritisk diskursanalys. Studiens teoretiska grund var socialkonstruktionism och kritisk diskursanalys i relation till Goldbergs (2010) stämplingsteoretiska modell. Resultatet visade på beskrivningar av narkotikabrukare som kriminella, utsatta, offer och beroende. Vad som också framkom var en bild av narkotikabrukare som en helt vanlig person, en Svensson med familj, barn och fast anställning. De diskurser som uttyddes var en förövardiskurs, en offerdiskurs och en normaliseringsdiskurs. Utifrån den stämplingsteoretiska modellen kunde det tolkas som att både offerdiskursen och förövardiskursen är stigmatiserande och således med i skapandet av avvikare medan normaliseringsdiskursen kan sägas vara icke-stigmatiserande för narkotikabrukare. / The purpose of the study was to analyse how the Swedish daily and evening press portraysdrug users. The method used to answer the purpose and questions of the study was a critical discourse analysis. The theoretical basis of the study was social constructionism and critical discourse analysis in relation to Goldberg's (2010) stigma theory. The results showed descriptions of drug users as criminals, victims and addicts. What also emerged was an image of drug users as an ordinary person with a family, children and full-time employment. The interpreted discourses were an offender discourse, a victim discourse, and a normalization discourse. Based on the stigma theory, it could be interpreted that both the victim discourse and the perpetrator discourse are stigmatizing and thus involved in the creation of deviants while the normalization discourse can be said to be nonstigmatizing for drug users.

This qualitative study consists of eight interviews. The selection of respondents is individuals who have a background as a former addict, who currently lives a drug-free life.  The respondents are members of NA (anonymous drug addicts) in Skåne. In our study, we have chosen to examine how women and men are treated by society and the surroundings, given the background as a former addict. Furthermore, the study will deepen on whether the gender aspect has played an influential role in being considered a socially accepted citizen. We also want to inform the feelings, thoughts and experiences of the respondents about stamping and gender.  We used the hermeneutic perspective to interpret our results and get an overall picture. The results show that all respondents feel that they are treated differently based on gender aspects of what is male and female. The results also show that the majority of the male respondents have been denied treatment for their addiction, and have been sent home with a few words such as "you are a man you can do it on your own". Furthermore, the results show that it is more shameful to be an addict as a woman than a man. The majority of the results that emerged based on our interpretations of the empirical material agree with our pre-understanding that we had before we began this study. Keywords: Substance abuse, gender differences, gender, deviators, stamping, stigma / Denna kvalitativa studien består av åtta intervjuer. Urvalet består av individer som har enbakgrund som före detta missbrukare, som lever ett drogfritt liv. Respondenterna ärmedlemmar i NA (anonyma narkomaner) i Skåne. I vår studie har vi valt att undersöka hurkvinnor respektive män bemöts av samhället och omgivningen, med tanke på bakgrundensom före detta missbrukare. Vidare kommer studien fördjupa i hur könsaspekten har varit enpåverkande roll för att anses som en socialt accepterad samhällsmedborgare. Vi vill ävenupplysa känslor, tankar och upplevelser respondenterna har kring stämpling och genus.Vi använde oss av det hermeneutistiska perspektivet för att tolka vårt resultat och få enhelhetsbild. I resultatet framgår det att alla respondenter upplever att de blir behandlade olikautifrån genusaspekter vad som är manligt och kvinnligt. Där majoriteten av manligarespondenterna blivit nekade till behandling för sitt missbruk, och blivit hemskickade mednågra ord som “du är en man du klarar det på egen hand”. Vidare framgår det i resultatet attdet är mer skamligt att vara en missbrukare som kvinna än en man. Resultatet av detempiriska materialet stämmer i stort sätt överens med vår förförståelse.

Vi har i denna studie granskat fyra avsnitt ur svenska dokumentärserier som handlar om fall där en kvinna begått mord eller medhjälp till mord. Dokumentärernas struktur utgörs av ett tidslinjärt berättande om dessa kvinnors liv från barndomen fram tills att de erhållit sin dom i rätten. Valet av att analysera kvinnor dömda för mord eller medhjälp till mord kom sig av att de utgör en mycket liten del av den svenska befolkningens grova våldsförbrytare och att brottslingar av kvinnligt kön jämfört med manligt är ett forskningsfält som förhållandevis få studier gjorts om genom tiderna. Vi fann också få analyser av svenska kvinnliga våldsförbrytare baserade på dokumentärer då svenska true crime dokumentärer är relativt nytt i Sverige. Vi har sett detta göras på utländska dokumentärserier och fann det intressant och meningsfullt att bidra med en analys av den svenska motsvarigheten. Samhället genomsyras av sociala regler i form av föreställningar och normer och inte minst könsrelaterade sådana. Studiens huvudsakliga analytiska tolkningsram har utgjorts av det genusteoretiska där tidigare forskning om könsroller och kroppen som social konstruktion samt Christies teori om idealiska offret/gärningspersonen varit vår utgångspunkt. Media är en utav de främsta källorna till kriminalitet vi har idag och syftet med vår studie var att studera hur de kvinnliga mördarna Sara Svensson, Johanna Möller, Cecilia Liebler och Ksenia Kotsneva-Gröndahl framställs i svenska dokumentärserier och hur framställningarnas utformning kan förstås utifrån ett genusperspektiv. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi genom tematisk textanalys undersökt dokumentäravsnittens beskrivande av kvinnorna och deras livshistorier för att hitta återkommande mönster och teman. Frågeställningarna vi ämnade att undersöka var huruvida det går att urskilja gemensamma typiska egenskaper som tillskrivs de olika kvinnliga mördarna i dokumentäravsnitten och om framställningen av kvinnorna skiljer sig åt från den “idealiska brottslingen”. Resultatet av studien påvisar en tendens i flertalet dokumentäravsnitt att framställa kvinnan i enlighet med rådande genusnormer då deras feminina egenskaper (eller brist på) och roller som kvinnor synliggörs och betonas mer än realiteten i att de faktiskt är brottslingar. Konsekvensen blir att ansvaret tas ifrån kvinnorna då deras brottslighet förklaras av alternativa omständigheter snarare än den att de är kvinnor som begått brott. Samt att rådande samhällsnormer om det kvinnliga reproduceras.

Fokus för denna uppsats är att jämföra hur förövarna som använt våld mot kvinnor beskrivs i Kriminalvårdens två olika behandlingsprogram. Behandlingsprogrammen som riktar sig till förövare av våld i nära relationer respektive förövare av sexualbrott har i denna studie granskats och jämförts. I uppsatsen används innehållsanalys som metod och det empiriska materialet har utgjorts av manualerna till Kriminalvårdens ovan nämnda behandlingsprogram. Jämförelsen visar att det finns skillnader i hur sexualbrottsförövare och förövare av våld i nära relationer beskrivs i de båda behandlingsprogrammen. En slutsats är att sexualbrottsförövare i detta empiriska material i högre grad än förövare av våld i nära relationer definieras utifrån antaganden om att beteendet är en del av identiteten. Det framkommer även att sexualbrottsförövare i högre utsträckning än förövare av våld i nära relationer beskrivs som mer avvikande och förväntas fortsätta vara en avvikare även efter behandlingen. Detta blir bland annat tydligt genom att målen i de båda behandlingsprogrammen skiljer sig åt. När det gäller förövare av våld i nära relationer framställs att målet är att förövaren ska kunna fungera i en relation igen, medan målet för sexualbrottsförövare uppges vara att, trots kognitiva förvrängningar, avstå från att återfalla i det brottsliga förövarbeteendet. Vidare finns en skillnad mellan hur förövare av våld i nära relationer och sexualbrottsförövare innesluts i samhället. I manualerna till behandlingsprogrammet som riktas till förövare av våld i nära relationer hävdas att "vår kultur" är en förklaring till beteendet och samhället tilldelas därmed en det av skulden för det våld som förövaren dömts för. Sexualbrottsförövare däremot blir särskilda från den gemensamma kulturen genom att det hävdas att "vissa kulturer" påverkar "vissa män" att begå sexualbrott. Detta kan tolkas som ett sätt att utesluta sexualbrottsförövare, vilket kan göra det möjligt att placera problemet antingen hos individen eller hos andra kulturer än den som benämns som "vår". Att sexualbrottsförövare betraktas som mer avvikande kan även exemplifieras med att sexualbrottsförövare i behandlingsprogrammets manualer beskrivs med att förövare kan "(…)te sig som vanliga människor" (Kriminalvården, 2006, ROS, Teorimanual, s.23), vilket antyder att de i själva verket inte är vanliga människor. Resultaten i denna studie visar på ett avståndstagande och mystifiering av sexualbrottsförövaren, vilket kan leda till att sexualbrott som problem förläggs hos individen eller andra kulturer snarare än att det betraktas som ett av det svenska samhällets problem.

This is a study that aims to investigate what is being spoken about on an internet forum created for people who suffer from extreme loneliness. The study aims to answer questions regarding the users identity and general opinions regarding live a life of more intense solitude. The basic scientific approach of the study is centered around two terms, taken from Howard S. Beckers book "outsiders" (1997). These two terms are "outsiders" and "deviant careers", both dealing with the subject of deviant behavior. The method used to collect data is a relatively new method known as "netnography". This new method centers around studying subcultures on the internet. The main method of analyzing the collected data was the method known as qualitative content analysis, which is a method that centers on condensing and coding various parts of a text, so called "meaning units", and then categorizing these units into categories and themes for analysis. The main findings where that the users saw themselves as deviants, and had no problem in doing so. However, it was also found that varying opinions regarding what is "better" between following the norms of society, and to lead a life of this particular form of deviancy was a topic the users seemed to be divided on. Loneliness was a central part of their identity and a lot of the users did seem to favor living lives of isolation, although a lot of users also seemed to want more social interaction with society. A consensus regarding what was "the good life" was as such relatively hard to find, but there nevertheless seemed to be a strong sense of solidarity between the users against what was deemed to be "the normal people".

Denna studie syftar till att synliggöra olika bedrägliga beteenden som riktar sig mot innovatörer. I studien diskuteras möjligheterna till att etablera en funktion som skyddar innovatörer mot en typ av övergrepp som blir allt vanligare. Hur skall subtil manschettbrottslighet begränsas när den är både riskfri och lönsam? En vägledande fråga i diskussionen har varit: Skall innovatörer ha samma skydd för sin upphovsrätt som andra fria yrkesutövare, eller ska de fortsätta få vara villebråd utan skydd av rättsväsendet? Resultatet bygger på dokumentanalyser och en kvalitativ studie om upphovsmän till patent, samt intervjuer med personer inom branschen innovationer och entreprenörskap. Resultat baseras bl a på den kvalitativa studien och beskrivs genom fakta om innovatörerna Dr. Håkan Lans och M.D. Johan Ullman, vilka båda fått sina fall uppmärksammade i massmedia. Resultatet av analysen visar att* Uppfinnare är en minoritet som saknar rättsskydd i Sverige* Likhet inför lagen gäller inte för innovatörer och upphovsmän* Det är nästintill undantagslöst den ekonomiskt starkaste som vinner patentstrider Ett par av slutsatserna är att risken för upptäckt styr omfattningen av subtil ekobrottslighet. När det är riskfritt att bedriva sådan verksamhet ökar antalet brott. Det finns metoder att begränsa organiserad ekonomisk brottslighet, bedrägerier och kränkningar. Slutdiskussionen ger förslag till hur man kan skydda den svagare parten och skapa förutsättningar för uppfinnare att verka, för en större industriell tillväxt och därmed fler nya arbetstillfällen i Europa.