”Matkul” är en svensk anpassning av The Sequential-Oral-Sensory (SOS) Approach to Feeding, utvecklad av Ph.D Kay A Toomey, Colorado, USA. På ett lekfullt sätt hjälper man barnet att tolerera fler ätbara produkter samtidigt som barnen får möjlighet att utveckla de förmågor som behövs för att äta. Syftet med studien var att öka kunskapen om denna interventionsmetod för barn med stora ätsvårigheter med avseende på dess effekter och barnens och föräldrarnas upplevelser och åsikter om metoden. Vad händer och görs i ”Matkul” som leder till att barnen våga närma sig ätbara produkter? Fyra barn i åldrarna 3 år och 5 månader till 5 år och 2 månader deltog i en intensivträningsperiod med ”Matkul” under hösten 2013. Gruppen träffades 2 dagar i rad vid 3 tillfällen, utspridda under 6 veckor. För att undersöka vad som händer i ”Matkul” filmades gruppen vid alla tillfällen de träffades. Filmerna användes som observationsunderlag. Studiens resultat visade att barnen vågade närma sig ätbara produkter i ”Matkul” för att det fanns underlättande strategier, de hade roligt och upplevde inte något tvång. De fick muntlig positiv förstärkning och de kunde välja att inte härma de moment som de tyckte verkade för svåra. Det fanns alternativa sätt att delta på som de då kunde välja. Med hjälp av bilder fick barnen uttrycka sin åsikt om ”Matkul”. Alla barn uttryckte att de gillade ”Matkul”, vilket är ett starkt bidrag till studiens resultat. Det är barnens eget perspektiv. I intervjuer med barnens föräldrar, ca en månad efter ”Matkul”, sa de sig ha fått ett ”nytt verktyg” att introducera nya smaker och konsistenser. De berättade också om positiva förändringar efter ”Matkul”: barnen verkade mer intresserade av mat, de vågade närma sig mat på ett annat sätt än tidigare och de experimenterade mer med maten. Ett barn förbättrade sin oralmotorik och ett annat barn sin sensorik. Det saknas kunskap inom området och det finns behov av både kunskapsutveckling och forskning. I forskning om barn är det viktigt att lyssna på barnets åsikt – barnets eget perspektiv.

Tidigare forskning gör gällande att arbetsvillkoren för socialarbetarna har försämrats över tid, med avseende på arbetsbörda, stress och klientkontakt. Denna studie är en kvantitativ enkätstudie med 162 socialarbetare som arbetar eller har arbetat med barn där myndighetsutövning förekommer. Studien avser att undersöka hur socialarbetarna upplever sin arbetsmiljö, känsla av stress i yrket samt hur de förhåller sig till den tid som ges för möten med barn. Vidare utforskas hur möten med barn påverkas av socialarbetarnas arbetsmiljö och eventuella stress. Resultaten visar att socialarbetarna är stressade och upplever arbetsbördan som tung. Stridande mot tidigare forskning framkommer att socialarbetarna är lika positiva som negativa till de förändringar som skett inom organisationen. Mer tid för klientkontakt önskas av 98 % av respondenterna. Studien visar ett samband mellan brist på tid till att möta klienter och stress. Det finns också ett samband mellan stress och felaktigt fattade beslut. Den största faktorn som bidrar till felaktiga beslut är underlagsbrist. Studien visar att 17 % av socialarbetarna upplever maktmissbruk inom organisationen ofta eller dagligen. Studien sluter sig till att de som förlorar mest på de förändringar som skett inom organisationen är de som socialarbetarna strävar efter att hjälpa; barnen. / Research suggests that working conditions for social workers have deteriorated over time, with regard to workload, stress and client contact. This study is a quantitative survey with 162 social workers. The study aims to investigate how social workers experience their working environment and their sense of stress in the profession and how they relate to the amount of time given for meetings with children. Results show that the social workers are stressed and experience the workload too heavy. Contradictory to previous research this study reveals that social workers are as positive as negative to changes that have taken place within the organization. More time for client contact is desired by 98% of the respondents. The study finds a connection between lack of time to meet clients and stress. There is also a correlation between stress and wrongly made decisions. The biggest factor contributing to incorrect decisions is lack of background information of the child. The study show that 17% of the social workers have experienced abuse of power within the organization frequently or daily. The study concludes that those who suffer most from the changes that have taken place within the organization are those that the social workers strive to help; children.

Syftet med denna studie är att identifiera socialsekreterarens framgångsfaktorer i samtal med barn. Studien tar utgångspunkt i socialsekreteraren perspektiv kring vad de tycker är det som får det att fungera isamtal med barn inom socialtjänsten. För att identifiera framgångsfaktorer i samtalet så blir det nödvändigt att även belysa när det fungerar mindre bra i samtal med barn.Studien är en kvalitativ intervjustudie där sex yrkesverksamma socialsekreterare intervjuats. Samtliga jobbar med barnsamtal på socialtjänsten inom Umeå kommun. Studien har tillämpat en semistrukturerad intervjuform och studiens data har bearbetats enligt konventionell innehållsanalys för att identifiera vad som möjliggör och vad som försvårar samtal med barn. Inledningsvis utgick inte studien från någon vetenskapsteoretisk grund men efter att resultatet bearbetats ansågs utvecklingspsykologisk teori tillämplig för att få en bättre förståelse för studiens resultat. De identifierade framgångsfaktorerna i samtal med barn utmynnade i vikten för socialsekreteraren att kunna känna tilltro för sin kompetens även när det finns organisatoriska utmaningar. Exempel på identifierade framgångsfaktorer är flexibilitet, trygghet i yrkesrollen, kunna skapa allians, nyfikenhet, förförståelse för barnets utveckling, att inte vara dömande i yrkesrollen samt att se till barnets bästa. Studiens slutsats belyser att socialsekreteraren blir det viktigaste verktyget i samtal med barn.

När socialtjänsten har beslutat om att ett barn behöver placeras i familjehem måste barnet få åldersadekvat information. Att förmedla information till små barn är en utmaning som ställer krav på samtalsledarens förmåga att kommunicera så att barnet förstår. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur socialsekreterare och familjebehandlare beskriver att de förmedlar beslut om placering i familjehem till barn i förskoleålder. Sju intervjuer med anställda inom socialtjänsten har genomförts. Resultaten har analyserats utifrån salutogen teori med en utvecklingsekologisk referensram. Resultatet visar att informanterna upplever det som hjälpsamt att använda lekmaterial som hjälpmedel för att ge barnet en konkret bild av vad som kommer att hända vid placeringen. Informationen som förmedlas är situationsbunden och individuell. Informanterna belyser även att de anser det som viktigt att vara lyhörd för barnets behov för att kunna välja rätt information att trygga barnet med och på så sätt se till att det blir barnets samtal. I uppsatsens diskussionskapitel behandlas studiens oväntade fynd och förslag på fortsatt forskning. / “The conversation should be child-centred.” A qualitative study of social services informative conversations with children regarding family based foster care placements.   When placed in family based foster care, all children have legal rights to participation and to get age-appropriate information from the social services. Communicating information to young children is a challenge, and the purpose of this study was to examine how social workers and family therapists describe the procedure of informing preschoolers about placement in family based foster care. Seven interviews were conducted with employees in the social services. A salutogenic theory and a frame of reference based on the ecological systems theory of development were used to analyze the results. The results show that employees in the social services described it as helpful to use child-centred methods and to communicate with the children through play to visualise the placement and that the information provided is situational and individual. The informants highlighted the importance of being responsive to the child's needs in the very moment to choose what details to inform about, and that the child has to feel safe and the conversation needs to be child-centred.

Studiens syfte är att studera socialsekreterares upplevelser av barnsamtal inom ramen för arbetet inom den sociala barnavården. Med detta innefattas att undersöka vilka centrala faktorer som socialarbetaren upplever är gemensamma i professionella barnsamtal, hur samtalen utformas och genomförs samt vilka hinder och möjligheter som kan uppkomma. Studiens empiriska material har införskaffats genom sex semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare. Studien grundar sig på en kvalitativ metod. Studiens teoretiska referensram baseras på Haldor Øvreeide (2010), Ann-Christin Cederborg (2000) samt Greta Marie Skau (2007) och kommer att användas för att analysera studiens empiri. Resultatet visar att det finns centrala faktorer som har en betydande roll i professionella barnsamtal, en faktor var samtalets omständigheter samt skapa en relation. Studiens resultat visar också på att socialsekreteraren använder olika metoder som exempelvis tejping och verktyg som bland annat dockor i genomförandet av barnsamtal. Resultatet identifierar hinder och möjligheter i samtal med barn, ett hinder som lyftes fram av socialsekreterarna var situationer där barnet inte ville delta. En möjlighet är att en bra samtalsmiljö ger mer utförlig information om barnets situation utifrån barnets perspektiv. Vidare diskuteras studiens resultat med utgångspunkt från tidigare forskning samt studiens teoretiska referensram, vilket bekräftar i stor utsträckning det som socialsekreterarna framhävde för studiens resultat. / The purpose of the study is to study social workers' experiences of communicating with children within the frame of child protection work. This includes the key factors that social workers experience in professional communication with children, how the conversations are designed and implemented, as well as the obstacles and opportunities that may arise in communication with children. The study is based on a qualitative approach, as the purpose of the study is to investigate the social worker's own experience and experiences of communication with children ´s. The empirical material of the study has been acquired through six semi structured interviews with qualified social worker in a children and family. The result shows that there are key aspects that play an important role in professional communication with children, one aspect was the importance of the circumstances and the environment of the conversation. The study shows that the social secretary uses different methods and tools in the implementation of child talks. The result identifies obstacles and opportunities in communication with children, an obstacle raised by social workers was situations where the child did not want to participate and an opportunity is a good conversation environment. Furthermore, the results of the study are discussed based on previous research and theoretical reference framework, which largely confirms what the social worker emphasized for the outcome of the study.

Begreppen delaktighet och inflytande används flitigt i skolans verksamhet, men hur görs barn och elever delaktiga i undervisningen och när tillåts de egentligen ha inflytande? Studiens syfte är att belysa elevernas delaktighet och inflytande utifrån deras perspektiv. Den teori som används är Shiers delaktighetsmodell och som metod har intervjuer använts i form av barnsamtal. I en kvalitativ studie med öppna intervjufrågor har samtal genomförts med elever på två olika skolor. Resultatet visar att det finns begränsningar när det gäller elevernas medbestämmande och möjligheten till att påverka sin undervisning. Majoriteten av eleverna upplever att lärarna endast lyssnar ibland, men att de inte tar hänsyn till det som eleverna säger. En minioritet av eleverna upplever att de blir lyssnade till när de kommer med tankar och idéer. Elevernas möjlighet till delaktighet och medbestämmande blir större när de går in i en roll som till exempel vid morgonsamlingen då eleverna får möjlighet att vara dagens värd. I de olika ämnen som är i förskoleklass är det i den fria leken som eleverna känner att de har störst inflytande medan i matematik och svenska har eleverna inget att bestämma om. Studien visar utifrån elevers upplevelser hur en begränsning av delaktighet och inflytande är för eleverna. Studien kan inspirera lärare i förskoleklass till att våga tänka utanför ramarna och utifrån ett elevperspektiv. Det kan bidra till att låta eleverna få mer delaktighet och inflytande i sin undervisning. / The concepts of participation and influence are widely used in school activities, but how are children and students involved in teaching and when are they actually allowed to have influence? The purpose of the study is to shed light on students' participation and influence from their perspective. The theory used is Shier's participation model and as a method interviews have been used in the form of child interviews. In a qualitative study with open interview questions, interviews were conducted with students at two different schools. The results show that there are limitations when it comes to students' participation and the opportunity to influence their teaching. The majority of students experience that the teachers only listen occasionally, but that they do not take into account what the students say. A minority of students experience that they are listened to when they come up with thoughts and ideas. The students' opportunity for participation and co-determination becomes greater when they enter a role such as at the morning assembly when the students are given the opportunity to be the host of the day. In the various subjects that are in the preschool class, it is in the free play that the students feel that they have the greatest influence, while in mathematics and Swedish the students have nothing to decide on. The study shows, based on students' experiences, how a limitation of participation and influence is for the students. The study can inspire preschool teachers to dare to think outside the box and from a student perspective. It can help to give students more participation and influence in their teaching.

<p>The purpose of this study is to analyze the interrogation transcripts of interviews with girls between the age of 11 and 16 who are alleged victims of sexual crimes. The examination is done from a gender perspective, by comparing six interrogations by male interrogators and eight interrogations by female interrogators. The study has used linguistic indicators relating to the interrogation methodological guidelines, in order to highlight how the interrogators give girls the opportunity and space to share their experience of the alleged sexual offense. Text material is categorized based on themes and analyzed in detail to find any gender-specific patterns of hearing leaders and if the girls are given space and opportunity for a free storytelling. The results show that in several themes, differences between the male and the female interrogators can be discerned. It has emerged that male interrogators in this study have a greater use of social support, that there are various techniques used by men and women between how the names of sexual words are created and that the female interrogation leaders questioning on average are longer and have a higher frequency of issues. In other dimensions, that has been investigated the differences are not significant.</p>

Forskning visar att barn har svårt att komma till tals i familjerättsliga processer. Syftet med studien var att undersöka familjerättssekreterares erfarenhet av att tillförsäkra barn rätten att komma till tals och få inflytande i vårdnad-, boende- och umgängesutredningar. Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta familjerättssekreterare och resultatet analyserades med IPA, en fenomenologisk forskningsansats. Familjerättssekreterare upplever att barnsamtal är givande och viktigt, de träffar alla barn i utredningarna och är lyhörda för enskilda barns behov men barns delaktighet varierar till följd av exempelvis kommunikationssvårigheter. Ramar, riktlinjer och förutsättningar för utredningsarbetet försvårar delvis barns delaktighet, barnsamtal efter utredarnas bedömning eller uppföljningssamtal genomförs därför inte i vidare hög grad. Ett komplext utredningsarbete framträder som inkluderar ett tolkningsarbete av barnets utsaga, exempelvis med syfte att skydda barnet. En efterfrågan av utbildning i barnsamtal och tolkning av barns utsagor framkommer. Slutligen diskuteras behovet av metoder för att förstärka och säkerställa barns delaktighet, exempelvis diskuteras särskilda biträden till barn. / The aim of the study was to explore how social workers in family law experience their commitment to ensure children's participation in investigations of custody, residence and contact. Qualitative interviews were made with eight social workers in family law and the results were analyzed with IPA, a phenomenological approach. Social workers meet all children in the investigations and they are perceptive of children's specific needs, but children's participation varies due to communication trouble. Policy's and conditions of the work of investigation obstruct children's participation, hence children do not get the opportunity to hear the evaluation or to follow up the court ruling in higher extent. A complex work of investigation appears that includes a work of construction of children's statement in the purpose of protecting the child. A request for education in children's interview and construction of children’s statement emerges. The study ends by discussing methods to enhance and ensure children’s participation.

The purpose of this study is to analyze the interrogation transcripts of interviews with girls between the age of 11 and 16 who are alleged victims of sexual crimes. The examination is done from a gender perspective, by comparing six interrogations by male interrogators and eight interrogations by female interrogators. The study has used linguistic indicators relating to the interrogation methodological guidelines, in order to highlight how the interrogators give girls the opportunity and space to share their experience of the alleged sexual offense. Text material is categorized based on themes and analyzed in detail to find any gender-specific patterns of hearing leaders and if the girls are given space and opportunity for a free storytelling. The results show that in several themes, differences between the male and the female interrogators can be discerned. It has emerged that male interrogators in this study have a greater use of social support, that there are various techniques used by men and women between how the names of sexual words are created and that the female interrogation leaders questioning on average are longer and have a higher frequency of issues. In other dimensions, that has been investigated the differences are not significant.