Vikten av privat sparande har aldrig varit större och samtidigt som den finansiella marknaden har blivit mer riskfylld har fler privatpersoner börjat investera i aktier. Många studier, såväl nationella som internationella, har återkommande gånger visat att den finansiella okunskapen är utbredd och att ett flertal individer saknar grundläggande ekonomisk förståelse för begrepp som har en direkt påverkan på deras privatekonomi. Samtidigt har andra studier återkommande gånger konstaterat att investerare besitter ett allt för högt självförtroende i förhållande till sin faktiska finansiella förmåga, vilket i praktiken kan leda till att individer utsätter sig för betydligt högre finansiella risker än de är medvetna om. I denna studie undersöker författarna relationen mellan den aktieintresserade svenskens uppskattade- och faktiska finansiella förmåga, samt hur den påverkar dennes spar- och riskbeteende gällande deltagande på aktiemarknaden, val av att delegera investeringsbeslut, diversifiering, handelsfrekvens samt spontanitet på aktiemarknaden. Syftet är att undersöka om den uppskattade finansiella förmågan systematiskt varierar med den individens faktiska förmåga samt personlighets karaktäristiska. Vidare syftar studien till att öka investerares medvetenhet om sitt egna beteende för att hjälpa denne att fatta mer genomtänkta investeringsbeslut. Med ett deduktivt angreppssätt och en positivistisk kunskapssyn har författarna genomfört en kvantitativ undersökning på data insamlad via en webbaserad enkätundersökning. Enkäten publicerades i två grupper på Facebook för aktieintresserade individer mellan datumen 11/3–2018 till 20/3–2018. Utifrån den insamlade datan kunde t-test samt regressionsanalyser konstatera att den aktieintresserade svenskens uppskattade finansiella förmåga varierade systematiskt med dennes faktiska finansiella förmåga. Individer med låg finansiell förmåga överskattar sin förmåga medan individer med hög finansiell förmåga underskattar sin förmåga. Testen fann även att överskattningen steg med intresse, ålder, om individen läst en ekonomikurs samt om individen var man. Finansiell förmåga påverkar även investerare att själva fatta investeringsbeslut istället för att delegera uppgiften till utomstående. Inga signifikanta resultat hittades för att nivån på finansiell förmåga eller graden av överskattning påverkade spar- eller riskbeteende. De signifikanta resultat som identifierats angående spar- och riskbeteende är att äldre är mer diversifierade; kvinnor är mer spontana på aktiemarknaden; kvinnor har en högre handelsfrekvens än män; de som läst på universitet är mindre spontana på aktiemarknaden; de som läst ekonomikurs är mer spontana på aktiemarknaden. Utifrån resultatet uppmanar författarna investerare att ifrågasätta sin förmåga och politiker till att se över skol- samt pensionssystemet. Genom att förse elever med finansiell kunskap kan deras övervärderade uppskattning av sin förmåga minska och genom att låta myndigheter ta ett större ansvar för pensionen minskar risken att individens framtida pension försämras på grund av felaktiga investeringsbeslut till följd av individens missuppfattade finansiella förmåga.

Aktiemarknaden har en mängd olika teorier som förklarar hur människor agerar och hur de grundar sina beslut, de valda teorierna i studien är portföljteorin, den effektiva marknadshypotesen (EMH), beteendeekonomi, beteendeportföljteori och den adaptiva marknadshypotesen (AMH). De valda teorierna förklarar samma områden men på olika sätt, portföljteorin och EMH som säger att marknaden är effektiv och att människor är rationella. Beteendeekonomi, beteendeportföljteorin (BPT) och AMH säger istället att människor inte är rationella utan att de är normala; investerare har olika bias och agerar utifrån sina egna bedömningar. AMH skiljer sig något från beteendeekonomi och beteendeportföljteorin, men det de har gemensamt är att de förklarar investerares agerande med bland annat psykologi och beteendemönster. Syftet med studien är att undersöka hur investerare agerar, hur mycket de diversifierar och hur riskbenägna de är, sedan jämföra resultatet med vad de olika teorierna inom aktiemarknaden säger, för att kunna dra slutsatser om investerarnas agerande. Studien använder sig av tvärsnittsdesign i form av en enkät för att samla in kvantitativ data. Herfindahl-Hirscher index (HHI) kommer att användas för att mäta koncentrationen (diversifieringen) i respektive respondents portfölj. För att kunna göra regressionsanalyser och leta efter samband behövs information om vem respondenten är och hur hans/hennes bakgrund ser ut. Det är 287 respondenter som har lämnat fullständiga svar på enkäten och är underlaget för studiens empiriska resultat. Studiens resultat jämförs med vad teorierna säger om diversifiering, riskbenägenhet och självsäkerhet (overconfidence). Slutsatserna som studien kommer fram till är att de investerare som är mest självsäkra är de som är aktieägare, har studerat ekonomi, arbetar på bank och de som hellre köper aktier själv, samt att män tenderar att vara mer självsäkra än kvinnor. Ju självsäkrare investeraren är desto mer riskbenägen är han/hon, de som arbetar på bank och/eller är aktieägare är de som är mest riskbenägna. De som diversifierar mest är yngre investerare och de som studerat ekonomi, är aktieägare och/eller föredrar att handla aktier själva, vilket betyder att ju mer relevant kunskap och erfarenhet investerare har om aktier desto mer diversifierar de. Det har inte gjorts någon slutsats om vilken teori som förklarar investerarnas agerande på bästa sätt, då resultatet har kopplats och förklarats av de flesta teorierna som omfattas av studien. / The stock market has a variety of theories that explains how people act and how they base their decisions. The chosen theories in the study are portfolio theory, the efficient market hypothesis (EMH), behavioral finance, behavioral portfolio theory and the adaptive market hypothesis (AMH). The study uses cross-sectional design in the form of a survey to collect quantitative data. The purpose of the paper is to examine how investors act, how much they diversify and how risk averse they are, and then the results are compared with the theories of this thesis. The conclusions drawn by the study are that investors who own stocks are the ones that are the most confident, have studied economics, work at banks and those who prefer to buy stocks themselves, and that men tend to be more confident than women. Those who diversify most are younger investors, those who study economics, are shareholders and/or prefer to trade shares themselves, which means that the more relevant knowledge and experience investors have about stocks, the more they diversify. It has not been decided which theory best explains how investors act; most theories are rather used to clarify the results.

Genom att använda ett stort urval av riktkurser utgivna på företag inom OMXS30 under åren 2010–2019, undersöker vi huruvida riktkursförändringar ger upphov till en marknadseffekt eller inte. Med hjälp av en eventstudie visar vi på en signifikant riskjusterad avkastning dagarna omkring förändringen i riktkursen. Genom att dela in riktkursförändringarna i kvintiler, visar studien att graden av riskjusteradavkastning dessutom är hänförbart till dels hur pass stor riktkursförändringen är, dels om den är att beakta som positiv eller negativ. Dessa resultat är särskilt starka när förändringen i riktkursen är ställd mot den tidigare riktkursen av samma analyshus, snarare än när den är ställd mot rådande aktiekurs. Därtill genomförs en regressionsanalys vars resultat stödjer ett positivt samband mellan riktkursförändring och riskjusterad avkastning. Slutligen medför studien ny relevant information om kvartalsrapporters effekt när det kommer till studier om riktkursförändringar. Till skillnad från den tidigare forskningen, eliminerar vi riktkurser som sammanfaller med kvartalsrapporter och visar på skillnader i den riskjusterade avkastningen som följer. / By using a large dataset of target prices issued on companies included in the OMXS30 index during the years 2010-2019, we examine whether target prices cause a short-term market reaction. By doing this, we take an event-study approach and find a significant abnormal return around the days the target price is published. By categorizing the change in target prices into different quintiles, we also show that the size of the abnormal return is due to the change in the target price and whether it’s considered positive or negative. These results are especially salient when the change in target price is based on the earlier target price from the same firm rather than the current stock price. In addition to the event-study a regression analysis is performed, which supports the positive association between the target price change and the abnormal return. This paper also provides useful information about the effects from quarterly reports in prior studies. Unlike previous research, we exclude all target prices that coincide with quarterly reports and find differences in the abnormal return that follows.

The requirement to exhibit moderation in the marketing of loans is still new and relatively undefined. According to the preparatory works of the new consumer credit law it is the task of the practitioners of the law to provide the more precise definition of the requirement. In the preparatory works it is also expressed that human tendensies such as overoptimism and time-inconsistent preferences as well as framing effects in the presentation of a loan may be exploited in the marketing of loans. The terms "overoptimism", "time-inconsistent preferences" and "framing effects" can be derived from the behavioral research made on human economic behavior. The mentioning of them in the preparatory works raises the issue of which role behavioral sciences plays, and may come to play, in the interpretation of the moderation requirement. Put in a wider perspective, it also raises the question of which role behavioral sciences may come to play for the practice of marketing law in general.In this essay, the requirement to exhibit moderation in the marketing of loans is first examined and compared to other similar kinds of requirements. Then, the concepts of overoptimism, time-inconsistent preferenses and framing effects are analysed and put into relation to the requirement. In order to determine whether or not there is a need for influences from the behavioral sciences in the practice of marketing law the view of consumers held by the courts and the legislator is then examined. Finally, ways of incorporating a behavioral sciences perspective in the interpretation of the moderation requirement as well as in the practice of marketing law in general are proposed. It is concluded that certain experi-mentally observed psychological effects could serve as guidance in determining whether or not the moderation requirement is respected. It is also concluded that behavioral research can help paint a more realistic of the average consumer in the general practice of marketing law. With regards to the current practice of marketing law, the step to explicitly incorporating a behavioral sciences perspective into it may seem like a big one. The discussion surrounding the practice of what has been called "behavioral law" has, however, only just begun.

When the Riksbank took the historic decision to cut the repo rate below zero, forecast at the same time was that it would be back on positive ground by the end of 2016. Now that the repo rate is adjusted down further Riksbank predicts that interest rates will remain negative until at least the turn of the year 2017-2018. The phenomenon of "negative interest rate" has thus become more than just the short paranthesis as it was initially meant to be. The purpose of this paper is therefore to examine how the low interest rates in general, and the negative interest rate in particular, affects the real estate market and its participants. Furthermore, it is investigated whether some participants relate to the negative interest rate differently than others, and if their expectations of the interest rate and the market's future development are different. The negative interest rate is a highly topical and new phenomenon and this kind of study has not been done before. The work is mainly built on qualitative interviews founded on a phenomenographical research approach, which aims to, based on an expert but heterogeneous respondent group, try to draw general conclusions on the basis of the answers received. Representatives from real estate funds, listed real estate companies, institutional real estate company, KTH, a real estate consultant and a bank were interviewed, in order to highlight the phenomenon from as many perspectives as possible. Quantitative surveys are also used to enhance reliability of the essay and its internal validity. The obtained empirical data shows that the only direct effect that the negative interest rates has is that the companies using leverage get a "mismatch" when they tie their interest rates with interest rate swaps- This is due to the STIBOR-floor that banks have put in place, which basically means they get higher interest costs, the more negative the interest rate is. Further, listed property companies are considered to be the investor category that has benefited most from low interest rate environment, this because of their relatively high leverage ratios, but also as they have effectively been able to use the capital market as an alternative source of funding. The low interest rates have meant that property values have risen rapidly, but all increases are not considered as justified. As for the respondents’ approach towards the market, it can be stated that the listed real estate companies have begun to position themselves for a possible touchdown on the market while the unleveraged institutional investors, continued to seek higher real estate exposure. In terms of the respondents’ future expectation about interest rate developments, it is clear from the response that the majority expect that low interest rates may be for a while but should then return to more normal levels, while the other two believed that the low interest rates instead may become the new normal. / När Riksbanken tog det historiska beslutet att sänka reporäntan under nollstrecket prognostiserades samtidigt att densamma skulle vara tillbaka på positiv mark redan i slutet av 2016. När nu reporäntan justerats ner ytterligare spår Riksbanken att räntan kommer att vara fortsatt negativ minst fram till årsskiftet 2017-2018. Fenomenet "minusränta" har således blivit mer än bara den korta parentes som det initialt var tänkt att vara. Uppsatsens syfte är följaktligen att undersöka på vilket sätt de låga räntorna i allmänhet, och den negativa räntan i synnerhet, inverkar på fastighetsmarknaden och dess aktörer. Vidare utreds huruvida vissa aktörer upplever/förhåller sig till den negativa räntan på annorlunda sätt än andra, samt ifall deras förväntingar om räntans och marknadens framtida utveckling skiljer sig åt. Minusräntan är ett högst aktuellt och nytt fenomen och denna typ av studie som belyser dess konsekvenser på fastighetsmarknaden har inte gjorts tidigare. Arbetet bygger främst på kvalitativa intervjuer baserade på en fenomenografisk forskningsansats, vilken syftar till att, utifrån en sakkunnig men heterogen respondentgrupp, försöka dra generella slutsatser med utgångspunkt i de mottagna svaren. Representanter från fastighetsfonder, börsnoterade fastighetsbolag, institutionellt ägda fastighetsföretag, KTH, en fastighetskonsult och en bank intervjuades för att belysa fenomenet ur så många perspektiv som möjligt. Kvantitativa enkäter används vidare för att stärka uppsatsens reliabilitet och dess inre validitet. Den erhållna empirin visar att den enda direkta effekten som just minusräntan har är att de belånade fastighetsaktörerna får en "missmatch" när de binder sina räntor med ränteswappar. Detta på grund av det STIBOR-golv som bankerna har infört, vilket i princip innebär att de får högre räntekostnader ju mer negativ räntan är. Vidare anses börsnoterade fastighetsbolag vara den investerarkategori som har gynnats mest av lågräntemiljön, detta delvis tack vare deras relativt höga belåningsgrader, men även då de effektivt har kunnat utnyttja kapitalmarknaden som alternativ finansieringskälla. De låga räntorna har inneburit att fastighetsvärdena snabbt har stigit, men alla höjningar anses inte vara lika befogade. Vad gäller aktörernas ställningstagande gentemot marknaden kan det fastläggas att de börsnoterade fastighetsbolagen har börjat positionera sig inför en eventuell sättning på marknaden medan de obelånade institutionella investerarna å sin sida fortsatt söker ökad fastighetsexponering. I fråga om respondenternas framtida förväntingar om räntans utveckling framgår av gensvaret att majoriteten förväntar sig att de låga räntorna kan bestå ett tag till för att sedan återgå till mer historiskt normala nivåer, medan de övriga två tror att de låga räntorna istället kan komma att bli det nya normala.

An individual's behavior is a substantial part of one’s personality and is a big part in decision-making, it applies to large and small decisions in our everyday lives. An increase in the proportion of young adults in the stock market has been observed in recent years. Our world was hit by a pandemic, Covid-19 and as a result of this pandemic, a majority of countries in the world experienced financial crises and difficulties. Many analysts noticed, however, the continued increase in private investors in the stock market. The results in this study have shown that an individual's personality and personal traits are decisive factors in how an investor will behave in the stock market. The different causes and factors addressed in the study affect each respondent in different ways where some were affected more and others less. The study thus showed that it was not only one factor or cause that affects how risky an investor is, it is a combination of several factors and causes. This study has provided a new perspective for the theorists as the study took place during a pandemic. Lastly, this study has given rise to relevant questions that are presented in future research suggestions. / En individs beteende är en stor del av personligheten och är även en avgörande faktor för olika beslut som vi individer fattar, det gäller såväl stora som små beslut i vår vardag. Olika faktorer och orsaker har större påverkan i vårt beteende än vad vi kan tro, även i vårt köpbeteende på finansmarknaden när investerare tar beslut om diverse investeringar såsom aktier. Det har i synnerhet observerats en ökning av andelen unga vuxna på aktiemarknaden under de senaste åren. Vår värld drabbades av en pandemi, Covid-19 och till följd av denna pandemi upplevde majoriteten av världens länder finansiella kriser och svårigheter. Det intressanta som däremot många analytiker uppmärksammade var den fortsatta ökningen av privata investerare på aktiemarknaden, speciellt de unga vuxna. I och med den ännu pågående pandemin har det därmed inte gjorts studier och observationer om privata investerares köpbeteende under just Coronapandemin. Detta har gett upphov till att föra en kvalitativ studie om vilka orsaker och faktorer som påverkar privata investerares köpbeteende och hur pass riskaverta investerarna är baserat på dessa orsaker och faktorer och det individuella köpbeteendet. Med hjälp av teorier och tidigare forskning från området beteendeekonomi (”behavioral finance” på engelska) har denna studie, vars avsikt varit att undersöka köpbeteende och grad av riskaversion, varit möjlig. Resultaten har visat att en individs personlighet och de personliga dragen är avgörande faktorer för hur en investerare kommer att bete sig på aktiemarknaden. De olika orsakerna och faktorerna som togs upp i studien påverkar varje respondent på olika sätt där vissa påverkades mer och andra mindre. Graden av riskaversionen hos studiens respondenter gick att avgöra baserat på varje investerares övertro på sig själv, hur påverkade de blir av lättillgänglig information, stereotyper som ett företag kan påvisa samt flockbeteende. Studien visade därmed att det inte endast var en faktor eller orsak som påverkar hur pass riskavert en investerare är, det handlar om en blandning av flera faktorer och orsaker. För just denna åldersgruppen var graden av riskaversion av svagare karaktär vilket indikerar på att investerare i denna åldersgrupp inte är rädda för större risker. Denna studie har gett ett nytt perspektiv för teoretikerna då studien tagit plats under en pandemi vilket kan ha bidragit med andra resultat med tanke på den finansiella krisen som världen drabbades av. Avslutningsvis har denna studie gett upphov till relevanta frågor som presenteras under förslag på framtida forskning.

This thesis investigates the emerging phenomenon of Initial Token Offerings, which is a tool for capital procurement for ventures being built using token ecosystems within their products. Through a series of interviews with representatives from venture capital, blockchain specialized venture capital, investors, and academia, the author connects the sentiments held by those representatives to the existing literature of behavioral economics. The sentiments expressed mainly focus on: the role of regulations; the development of investors during capital procurement; and the potential for experimentation in the field of token economies. The thesis discusses the implications of the technologies and potential future outcomes. The author also raises the question of whether this is the first non-regulated financial ecosystem that could provide an interesting perspective for behavioral economists as future research is done on the effects of regulations. / Den här uppsatsen undersöker det nya fenomenet Intial Token Offerings, ett verktyg för kapitalanskaffning för bolag som bygger produkter med en kryptografisk token ekonomi som en del av sin plattform. Genom en serie intervjuer med representanter från riskkapital, blockkedjespecialiserat riskkapital, investerare och forskare försöker författaren koppla de koncept och tendenser som tas upp i intervjuerna till fältet beteendeekonomi. The koncept som tog upps består till största del av: den roll regulatoriska aspekter kan spela; utvecklingen av investerarens roll vid kapitalanskaffning; och vikten av fortsatt experimentation gällande finansieringsmodeller inom krypografiska tillgångar och plattformar. Uppsatsen diskuterar också implikationer och möjliga framtida resultat. Författaren lyfter också frågan om kryptografiska tillgångar ger forskare en unik möjlighet att studera effekterna av individers tendenser och regulatorisk påverkan ur ett beteendeekonomiskt perspektiv.

Purpose of the research: The purpose is to forecast the future trend of housing prices in Stockholm County 2011-2014 based on estimated slope coefficients of selected explanatory variables 1993-2010. Thereafter, the obtained forecast will be discussed with respect to other non-quantifiable concepts within behavioral economics. Method: Multiple regression technique with a deductive and explorative approach. Empirical data: Quantitative. Conclusion: The future trend of housing prices in Stockholm County has been forecasted to be positively sloped throughout all the years 2011-2014, but in 2011, the forecast reveals that the increase of house prices will taper off. Nevertheless, behavioral economics reveals some insights about the trend on the housing market and that the house prices might include a portion of abnormal returns. / Syfte: Syftet är att förutse den framtida utvecklingen av bostadspriserna i Stockholms län 2011-2014 baserade på beräknade lutningskoefficienter av valda förklaringsvariabler 1993-2010. Därefter kommer den erhållna prognosen att diskuteras i förhållande till andra icke-kvantifierbara begrepp inom beteendeekonomi. Metod: Multipel regressionsteknik med en deduktiv och explorativ strategi. Empirisk data: Kvantitativ. Slutsats: Den framtida utvecklingen av bostadspriserna i Stockholms län har beräknats ha en positiv lutning inom samtliga år 2011-2014, men under 2011 visar också prognosen att ökningen av huspriserna kommer att avta successivt. Icke desto mindre avslöjar beteendeekonomi vissa insikter om utvecklingen på bostadsmarknaden och att huspriserna kan innehålla en andel abnorm avkastning.

Bakgrund: Var dag ställs människor inför val som har högre eller mindre utsträckning påverkan på dess framtid. En av de vanligaste ekonomiska beslutssituationer människor ställs inför är beslut gällande pensionen. Det svenska pensionssystemet är komplext och särskilt inom premiepensionen ställs individen inför en mängd valmöjligheter. Där kan individen välja egna premiepensionsfonder eller välja att inte göra ett aktivt val och därmed ha kvar förvalsalternativet AP7 Såfa. Samtidigt som kraven är höga på individens beslutsfattande visar beteendeekonomisk forskning att individens förmåga att fatta rationella beslut inte är på den nivå som traditionella ekonomiska teorier utgår ifrån. Den stora mängd valmöjligheter som finns inom premiepensionen förefaller skapa problem och leder till att åtskilliga individer väljer att inte göra något aktivt val. Tidigare forskning visar att ett flertal demografiska faktorer samt individens finansiella förmåga och kännedom om finansiella marknaden påverkar individens beslut gällande pensionen, samt att det finns ett behov av vidare forskning på vad som påverkar individer gällande pensionssparandet. Denna studie ämnar bygga vidare på de tidigare studier som gjorts för att kartlägga vilka egenskaper som leder till att en individ fattar aktiva beslut inom premiepensionssparandet samt koppla de beslut de gör till beteendeekonomiska teorier för att få en djupare förståelse för individens agerande gällande premiepensionsvalet. Med studiens resultat hoppas vi kunna bidra med ökad förståelse för vad som påverkar de val som görs gällande premiepensionen. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka samband mellan en individs egenskaper och om denne gör ett aktivt val gällande premiepensionemn, samt undersöka bakomliggande beteendeekonomiska biases gällande individens val inom premiepensionen. Detta med avsikt att genom en kvantitativ metod skapa ökad förståelse kring varför individer fattar de beslut de gör kring premiepensionssparandet. Genomförande: Denna kvantitativa studie antar en iterativ ansats där studien präglas av en tvärsnittsdesign och data har samlats in genom ett snöbollsurval med hjälp av enkäter. Sammantaget ingår 172 individer i denna studie. Slutsats: Resultatet av studien visar att hur länge en individ har befunnit sig i arbetslivet, inkomstnivån samt om individen investerar i aktier på fritiden har en positiv påverkan på sannolikheten att denne har valt egna fonder till premiepensionen. Resultatet skiljer sig mot vad viss tidigare forskning visat. Studien identifierade även ett antal beteendeekonomiska biases som påverkar individen inom premiepensionsvalet. Resultatet tyder på att de individer som har gjort ett aktivt premiepensionsval påverkas av mentala genvägar när det kommer till att välja premiepensionsfonder. Vidare indikerar resultatet på IV att de som inte gör ett aktivt val påverkas av beteendeekonomiska biases som leder till inaktivitet. / Background: Every day people have to make choices that have a greater or lesser impact on their future. One of the most common financial decision-making situations people face is the decision regarding the pension. The Swedish Pension System is complex and, in particular, within the Premium Pension the individual is faced with a variety of choices. There individuals can choose their own Premium Pension funds or choose not to make an active choice and thus retain the AP7 Såfa. While the demands are high on the individual’s decision-making, behavioral finance research shows that the individual’s ability to make rational decisions is not at the level of traditional economic theories. The wide range of options available within the Premium Pension seems to create problems and leads to the fact that several individuals choose not to make any active choice. Previous research shows that a number of demographic factors, as well as the individual's financial literacy and financial market awareness, influence the individual's decision regarding the pension. Previous research also shows that there is a need for further research on what affects individuals in terms of pension savings. This study aims to build on previous studies to map which characteristics affect an individual to make active decisions in the Premium Pension and to link the decisions they make to behavioral finance theories to gain a deeper understanding of the individual's actions regarding the Premium Pension choice. With the result of the study, we hope to contribute with better understanding of what influences the choices made within the Premium Pension. Purpose: The purpose of this study is to investigate the relationship between an individual's characteristics and if they make an active choice regarding premium pension funds, as well as investigate underlying behavioral finance bias that affect an individual’s choice within the Premium Pension. With the intention, through a quantitative method, to create a better understanding of why individuals make the decisions they make regarding the Premium Pension. Completion/methodology: This quantitative study assumes an iterative approach where the study is characterized by a cross-sectional design and the data has been collected through snowball sampling using surveys. Altogether, 172 people are included in this study. Conclusion: The result of the study shows that how long an individual has been working, the income, and if the individual invests in shares has a positive impact on the probability that the individual has chosen own funds for the premium pension. This differs from what some previous research has shown. The study also identified a number of behavioral biases that affect the individual in the Premium Pension Plan. The result indicates that those individuals who have made active Premium Pension choices are affected by shortcuts when it comes to choosing Premium Pension funds. Furthermore, the result indicates that those who do not make an active choice are affected by behavioral biases that lead to inactivity.

Effektiviteten på de finansiella marknaderna är något som studerats utifrån många olika perspektiv. Vad den effektiva marknadshypotesen i sin helhet påstår är att all information som tillkommer snabbt inkorporeras i aktiepriset utan att investerare har haft en chans att agera, vilket omöjliggör arbitragemöjligheter och således en chans till en positiv abnormal avkastning. Denna studies sätt att undersöka detta fenomen är att studera avkastningen vid genomförandet av en aktiesplit på stockholmsbörsen för att se om någon positiv abnormal föreligger. Studien är gjord i form av en eventstudie där aktiesplitar som genomförts under åren 2000 - 2006 och 2015 - 2019, där de undersökts och genomgått statistiska tester. Dessa olika tidsperioderna har till en början analyserats var för sig för att sedan jämföras mot varandra för att undersöka ifall skillnader föreligger. Studien har kommit fram till att positiv abnormal avkastning förekommer vid genomförandet av en aktiesplit på stockholmsbörsen och kan även se tendenser på skillnader mellan de olika undersökningsperioderna. / The efficiency of the financial markets is something that has been studied through many perspectives. What the efficient market hypothesis says is that new information that reaches the market fast incorporates in the stock price without any chance for the investors to act on it. This results in no chance in arbitrage opportunities hence no chance to positive abnormal return. This study's way of examining this phenomenon was to study the return on the implementation of stock splits which has been implemented on the swedish stock exchange to see if any positive abnormal return exists. This event study has examined stock splits during the periods of year 2000 - 2006 and 2015 - 2019 and statistical tests have been made. These different periods of time have at first been examined by themselves before comparing them with each other to see if there might be any different between them. This study shows that there are significant positive abnormal returns associated with stock returns on the swidish stock exchange during both periods. The study also shows tendencies of that the abnormal returns differ between the two time periods.