Bakgrund: 90-talister i Sverige står inför två tuffa val: att arbeta fram till 70–71-års åldereller att offra vissa angelägenheter idag för att kunna spara en relativt stor summa av sinlön till den framtida pensionen. Dagens pensionärer visar ett missnöje för sin ekonomiskasituation och med tanke på de sämre förutsättningarna som föreligger för 90-talister gällerdet att ta tag i pensionsförberedelser i tid för att ha någon chans att uppnå entillfredsställande pensionssituation. Trots det har det visat sig att unga vuxna skjuter framproblemet till framtiden och prioriterar mer kortsiktiga mål, samtidigt som de förväntarsig en tillfredsställande pensionssituation. Syfte: Studiens syfte är att, med utgångspunkt i en analys av de beteendepsykologiskafallgroparna övertro, ostrich effect och influerande av andra, skapa en djupare förståelseför det potentiella gapet mellan 90-talisters pensionsförväntningar och potentiellapensionssituation. Metod: För att uppfylla studiens syfte och få en djupare förståelse för hur debeteendepsykologiska fallgroparna influerar det potentiella gapet valdes en kvalitativmetod med tio semistrukturerade intervjuer. Genom intervjuerna kunde författarna få enbättre insikt i respondenternas subjektiva verklighet. Slutsats: Studien visar att det i många fall finns ett gap mellan pensionsförväntningar ochen potentiell pensionssituation och att faktorer inom de utvalda beteendepsykologiskafallgroparna både kan bidra till ett ökat och minskat gap. Gapet är stort hos majoritetenav respondenterna, på grund av de genomgående höga förväntningarna. Trots attförväntningarna ofta är för höga i jämförelse med respondenternas förutsättningar ochpensionsförberedelser, går det att skilja på ett positivt och negativt gap. Det viktigaste äratt börja spara i tid, och faktorer såsom självförtroende på egen förmåga och att ta hjälpav en finansiell rådgivare främjar ett pensionssparande och bidrar på så sätt till ett positivtgap, medan faktorer som att tro sig vara bättre än andra och prokrastinering hämmaragerandet och bidrar till ett negativt gap. / Background: Young adults in Sweden face two tough choices: to work until the age of70-71 or to sacrifice certain wants today in order to save a relatively large amount of theirsalary for future retirement. Today's pensioners show dissatisfaction with their financialsituation and, given the inferior conditions that exist for young adults, it is important tostart with retirement preparations in time to have any chance of achieving a satisfactorypension situation. Nevertheless, it has been shown that young adults postpone the problemuntil the future and prioritize more short-term goals, while expecting a satisfactoryretirement situation. Purpose: The purpose of this study is to, based on an analysis of the behavioralpsychological bias of overconfidence, ostrich effect and influence of others, create adeeper understanding of the potential gap between young adults’ retirement expectationsand potential retirement situation. Methodology: To fulfill the purpose of the study and gain a deeper understanding of howthe behavioral psychological biases influence the potential gap, a qualitative method withten semi-structured interviews was chosen. Through the interviews, the authors were ableto gain a better insight into the subjective reality of the respondents. Conclusion: The study shows that, in many cases, there is a gap between retirementexpectations and a potential retirement situation and that factors within the selectedbehavioral psychological biases can contribute to both an increased and a decreased gap.The majority of the respondents have a large gap, due to the consistently highexpectations. Despite the fact that the expectations are often too high in comparison withthe respondents’ conditions and retirement preparations, it is possible to distinguishbetween a positive and a negative gap. The most important thing is to start retirementsavings on time, and factors such as self confidence and taking the help of a financialadviser promote retirement saving and thus contribute to a positive gap, while factorssuch as believing oneself to be better than others and procrastination inhibits action andcontributes to a negative gap.

Fear of crime may differ between areas, even if levels of crime do not differ. Policymakers and companies should be interested in how much economical values individuals put on their emotions. No previous paper has tried to estimate the economic consequences of the kind of fear of crime that does not stem from an increase in crime. Through a hedonic fixed effect-approach and a unique data set, I close this gap by estimating the willingness to pay to avoid that fear. As the outcome variable, I use sold apartments in Stockholm municipality in the years 2017 and 2020. I find suggestive evidence of small to moderate effect of fear of crime on housing prices, even after controlling for crime levels, with an elasticity of -2% to -6%. The results are robust throughout different robustness tests. These findings may help politicians in their cost-benefit analyses when planning safety-increasing projects.

The purpose of this thesis is to analyze differences between stock preferences of women and men in Sweden and analyze what portfolio characteristics and long-term effects that are revealed by investing in the stocks than men and women prefer. To fulfill the purpose of the thesis, two fictious portfolios have been created which are based on data from the reports “Aktieägandet i Sverige” by Euroclear. These reports present the favorite stocks of Swedish men and women by presenting stock top charts between the years 2017- 2021, and the data covers the total stock investing Swedish population. The fictious portfolios have been assigned to two fictious investors, Alice, and Adam, to enable analysis of the investment behavior and the portfolio’s performance on an aggregate level.   Alice’s and Adam’s portfolios are evaluated by using risk- and portfolio management measures, and the investment behavior is evaluated through measures previously presented in research within behavioral economics. The analysis is conducted by combining classic financial theory and previous research within behavioral economics to evaluate investment behavior from the perspective of portfolio theory.   The results show that the investment behavior differs between Swedish men and women, considering both stock preferences and investment strategy. Men tend to have a higher preference for risk than women and are more active when managing their portfolio. Women tend to invest more long-term and manages their portfolio in a more passive manner. Women also tend to invest in value stocks with dividends, while men invest in growth stocks. The investment strategy of men demonstrates a betting element which leads to a high total and non-systematic risk exposure. The consequences of the investment strategies long-term indicates that women obtain a more stable return due to lower volatility in their portfolio, while the higher non-systematic risk exposure and turn-over rate in men’s portfolio indicates that their return will be more volatile over time.   The results confirm, to a great extent, previous research on the differences between the investment behavior of women and men on an individual level. Based on new observations we conclude that a limited rational behavior does not always equal a higher risk exposure in the portfolio as it can also lower the level of risk. In addition, based on the analysis, we can conclude that men tend to invest more unethical than women. / Uppsatsens syfte är att identifiera och analysera skillnader i svenska kvinnor och mäns aktiepreferenser samt analysera vad för portföljegenskaper och långsiktiga effekter som följer av investering i de aktier som kvinnor och män föredrar. För att uppnå uppsatsens syfte har två fiktiva portföljer skapats som baseras på Euroclears rapporter ”Aktieägandet i Sverige”. Rapporterna presenterar svenska kvinnor och mäns favoritaktier i form av aktietopplistor mellan åren 2017–2021, varav datan omfattar hela den svenska aktieinvesterande populationen. De fiktiva portföljerna har tilldelats två fiktiva investerare, Alice och Adam, för att möjliggöra analys av investeringsbeteendet och portföljernas prestation på en aggregerad nivå.   Alices och Adams portföljer utvärderas med risk- och portföljutvärderingsmått, och investeringsbeteendet utvärderas genom mått som tidigare forskning inom beteendeekonomi lyft fram. Analysen genomförs genom att kombinera klassisk finansiell teori med tidigare forskning i beteendeekonomi för att utvärdera investeringsbeteendet ur ett portföljvalsperspektiv.   Resultaten påvisar att svenska kvinnor och mäns investeringsbeteende skiljer sig åt gällande både aktiepreferenser och förvaltningsstrategi. Män tenderar att ha en högre riskpreferens än kvinnor, samt är mer aktiva i förvaltningen av portföljen. Kvinnor tenderar att investera mer långsiktigt och passivt i familjära värdebolag med utdelning, medan män investerar i tillväxtbolag. Mäns investeringsstrategi har inslag av betting, vilket leder till en hög total- och icke-systematisk riskexponering. Konsekvenserna av investeringsstrategierna på lång sikt blir att kvinnor erhåller en stabilare avkastning till följd av lägre volatilitet, medan mäns exponering mot icke-systematisk risk samt höga omsättningshastighet leder till mer volatil avkastning över tid.  Resultaten bekräftar i stor utsträckning tidigare forskning om skillnader i kvinnor och mäns investeringsbeteende på individnivå. Genom nya observationer konstateras att ett begränsat rationellt beteende inte alltid leder till en högre riskexponering, utan även kan sänka risknivån i portföljen. Dessutom kan vi utifrån analysen konstatera att män tenderar att investera mer oetiskt än kvinnor.

Visselblåsarbegreppet har blivit ett allt mer frekvent förekommande inslag inom den unionsrättsliga lagstiftningen, och vikten av att beskydda arbetstagare som bistår myndigheter med information som kan stoppa överträdelser har på senare år uppmärksammats och betonats världen över. I samband med en modernisering och uppdatering av den finansmarknadsrättsliga lagstiftningen, inte minst till följd av den tekniska utvecklingen inom området, valde EU:s lagstiftande organ att göra en markering mot fysiska och juridiska personer som ägnar sig åt överträdelser som kan vilseleda aktörerna på de finansiella marknaderna. Bland annat infördes, genom ett antal nya rättsakter, enhetliga sanktioner samt minimibestämmelser för kriminalisering av vissa ageranden. Vid framtagandet av lagstiftningen diskuterades även på EU-nivå huruvida ett potentiellt införande av ekonomiska incitament för visselblåsare som bidrar med värdefull information i fråga om marknadsmissbruk borde utgöra en del av det sociala skyddet för nämnda individer. Medlemsstaterna hade redan i samband med tidigare unionsöverskridande lagstiftning ålagts att vidta särskilda åtgärder för att säkerställa att visselblåsare erhåller skydd gentemot arbetsgivare avseende hämndaktioner, men här, tydligt inspirerade av den amerikanska lagstiftningen i motsvarande område, öppnade EU för första gången för att låta unionsmedlemmarna erbjuda monetära utbetalningar till visselblåsare. I förevarande uppsats presenteras den aktuella EU-lagstiftningen samt den inhemska lagstiftning som bestämmelserna genererat i Sverige. Nämnda inslag sätts i relation till den amerikanska visselblåsarlagstiftningen. En redogörelse för lagstiftningens mottagande och effekt – kombinerat med teoretiska såväl som statistiska studier avseende ekonomiska incitament kopplat till visselblåsning – används för att besvara frågan huruvida ett införande av nämnda incitament skulle kunna utgöra ett ändamålsenligt inslag inom den svenska lagstiftningen. Min argumentation, vilken presenteras i analysdelen, utmynnar i ståndpunkten att ekonomiska incitament mycket väl skulle kunna utgöra en funktionell beståndsdel av visselblåsarskyddet, men att lagstiftningens utformning och det praktiska utförandet skulle kunna optimeras jämfört med dess amerikanska motsvarighet. Vidare vill jag i analysavsnittet betona vikten av ett skifte i inställning och attityd inom europeisk rättskultur gentemot visselblåsare.

Generation Z har under sin korta tid som investerare på den finansiella marknaden varit med om en säregen börskrasch till följd av coronapandemin 2020. Börskraschen 2020 var unik i förhållande till tidigare börskrascher såsom IT-kraschen 2000 och finanskrisen 2008 eftersom marknaden återhämtade sig och nådde nya rekordnivåer inom ett halvår. Samtidigt stod svenska investerare under de första månaderna av 2022 inför ett nytt ras där den genomsnittliga aktien på Stockholmsbörsen sjunkit med ungefär 36% från dess högsta nivå under perioden 2020–2022 till följd av en hög inflationstakt samt Rysslands invasion av Ukraina. Forskningen kring den yngsta gruppen investerare, generation Z, som saknar erfarenhet av långvariga osäkra marknadsförhållanden är bristfällig och ger därmed upphov till en ny grupp investerare att studera. Studiens syfte är att studera hur riskbenägenhet samvarierar med börspsykologiska bias, kognitiv reflektionsförmåga och erfarenhet från tidigare finansiella kriser samt hur dessa faktorer skiljer sig mellan generation Z och tidigare generationer. Studien finner att generation Z till större del faller för samtliga börspsykologiska bias förutom överreaktion och visar på ett flertal signifikanta skillnader mellan generation Z och äldre generationer. Resultatet visar även att anchoring och konfirmeringsbiassamvarierar signifikant med riskbenägenhet och att den största skillnaden mellan generation Z och äldre generationer kan hänföras till börspsykologiska bias. / Generation Z has during their short time as investors experienced a market crash due to the covid-pandemic in 2020 but also a quick recovery in the same year where the market reached a new all-time high. The market crash in 2020 was unique compared to the crash following the burst of the Dot-com bubble in 2000 and the financial crisis in 2008 because of the quick recovery of the stock market that led to new all-time highs. However, during the first months of 2022, Swedish investors were once again experiencing a market crash where the average stock on the Stockholm stock exchange had lost more than 36% of its value since their peak between 2020-2022 due to high inflation and Russia’s invasion of Ukraine. The youngest group of investors, generation Z, lacks experience from long-lasting uncertainties in the stock market. Research regarding generation Z is insufficient which gives rise to a new group of investors to study. The purpose of the thesis is to study the relationship between risk tolerance and psychological biases, cognitive reflection and experience from previous stock market crashes and how these factors differ between generation Z and older generations. The thesis finds that generation Z is indicated to be more affected by every psychological bias except overreaction and finds several significant differences between generation Z and the older generations. The result also shows that confirmation bias and anchoring have a significant relationship to risk tolerance and that the largest differences between generation Z and older generations are derived from psychological biases.

Bakgrund: År 2022 kantades av Rysslands invasion av Ukraina, börsnedgång, stigande inflation och styrräntor. Det bidrog till att allt fler sökte hjälp av finansiella rådgivare för att utifrån livssituationen få hjälp med att nå sina sparmål och maximera sin avkastning. I tidigare forskning råder det delade meningar kring om den finansiella rådgivaren faktiskt bidrar till positiva ekonomiska utfall hos kunden. Å andra sidan får den finansiella rådgivaren, åtminstone privat, kunskap till sig via sitt arbete som torde leda till en hög finansiell bildning. Huruvida det faktiskt bidrar till positiva ekonomiska utfall i den finansiella rådgivarens egna investeringsbeslut och sparande under 2022 leder således till frågan, om de kan hjälpa andra, kan de även hjälpa sig själva? Syfte: Studien syftar till att skapa en förståelse för hur finansiella rådgivares privata sparande och investeringsbeslut samvarierar med olika faktorer såsom livssituation, psykologiska bias och erfarenheter under 2022. Vidare ämnar studien utforska hur finansiella rådgivare ställer sig till ytterligare utbildning inom beteendeekonomi och huruvida de tror att det kan bidra till bättre finansiellt beslutsfattande. Metod: En kvalitativ metod har använts för att uppfylla studiens syfte. Tio finansiella rådgivare intervjuades genom semistrukturerade djupintervjuer. Slutsats: Studien finner att placering i livscykeln, psykologiska bias samt erfarenhet samvarierar med den finansiella rådgivarens privata investeringsbeslut och sparande under 2022. Placeringen i livscykeln samvarierar främst med riskaversionen, därutöver har de finansiella rådgivarna inte kunnat motstå fall av samtliga undersökta bias i studien. Erfarenheten samvarierar med en minskad benägenhet att falla offer för vissa psykologiska bias, förutom överkonfidens, där effekten snarare är den motsatta. Vidare anser de finansiella rådgivarna att ytterligare utbildning inom beteendeekonomi inte skulle vara värdeskapande för deras privata investeringsbeslut, samtidigt som de anser sig ha behov av det i sitt arbete. / Background: The year 2022 was characterized by the invasion of Ukraine, the downturn of the stock market, rising inflation and increases in the benchmark interest rate. This led to the increasing search for financial advisors who, using life circumstances, could assist the individual in reaching personal saving goals and maximizing returns on investments. In prior research, there are divided opinions about whether financial advisors contribute to positive financial outcomes for the client. The financial advisors, at least privately, gain knowledge through their work which should lead to a high level of financial literacy. Whether it contributes to positive financial outcomes in the financial advisor's own investment decisions and savings in 2022 thus leads to the question, if they can help others, can they also help themselves? Aim: The study aims to create an understanding of how financial advisers' private investments decisions and savings in 2022 have been affected by various factors such as life situation, psychological bias, and experiences. Furthermore, the study intends to explore financial advisers' perception of how further education in behavioral economics could have contributed to better financial decision-making. Method: A qualitative method has been used to fulfill the purpose of the study. Ten financial advisors were interviewed through semi-structured in-depth interviews. Conclusion: The study finds that placement in the life cycle, psychological bias, and experience had an impact on financial advisors’ private investment decisions and savings during 2022. The placement in the lifecycle primarily influences the risk aversion, while the financial advisors have not been able to withstand cases of all investigated biases in the study. Experience has contributed to mitigating the impact of psychological biases to some extent while also creating overconfidence. The financial advisors believe that additional education in behavioral economics would not add value to their private investment decisions, while they consider themselves to need it in their work.