Detta arbete undersöker hur bildstöd och bildskapande kan användas inom svenskundervisningen, vilka för- och nackdelar som finns med dessa estetiska undervisningsmetoder och vilka teorier det finns som relaterar till detta. Utifrån en sammanställning av ett större antal källor av diverse slag kom vi i korta drag fram till följande: För det första, teorierna som är av störst relevans för detta ämne är de som berör literacy, multimodalitet, kreativitet, föreställningsvärldar, arts integration, bilskapande och bildstöd. För det andra, bildstöd kan underlätta elevernas förståelse av lärarens lektioner, men många lärare känner sig obekväma med att använda sig av bilder som stöd eftersom de inte vet hur de ska gå till väga. För det tredje och sista, bildskapande kan engagera elever och främja deras lärande om det används på rätt sätt, men många lärare saknar såväl kunskap som resurser för att kunna använda denna undervisningsmetod på ett effektivt sätt och reducerar ofta bildskapande till rent tidsfördriv istället. Utifrån allt detta framstår det i vår mening som viktigt att forska vidare om hur lärare kan få stöd och utbildning när det gäller användningen av estetiska undervisningsmetoder så att de blir mer bekväma med att använda sig av bildstöd och bildskapande på ett effektivt sätt för att främja elevernas lärande.

Syftet med vår studie är att få mer kunskap och undersöka hur pedagoger använder bildstöd i förskolan samt om pedagogernas användning av bildstöd kan leda till en bättre språkförståelse och språkutveckling hos barnen. Studien kan bidra med kunskap om hur pedagoger kan använda bildstöd i olika situationer. I studien undersöks hur pedagoger använder sig av det bildstöd som finns att tillgå i verksamheten. Studien belyser vikten av att använda bildstöd för att gynna alla barns språkutveckling och inte bara de barn som är i behov av särskild stöd. För att förstå pedagogernas användning av bildstöd samt barns språkutveckling och kommunikation med hjälp av bildstöd, tar studien hjälp av de teoretiska perspektiven, symboliskt interaktionistiskt perspektiv och sociokulturellt perspektiv. Studien använder en kvalitativ metod och genomför en empirisk undersökning genom att intervjua förskollärare och barnskötare från olika kommuner. Studiens resultat visar att bildstödet kan vara ett redskap för barnens språkutveckling. Hur mycket pedagogerna använder sig av bildstödet styrs av hur stort behovet är på de olika förskolorna. I studien konstateras det att användning av bildstöd kan öka barnens förutsättningar till kommunikation i förskolan.

Abstract Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på om förskolan arbetar med bildstöd utomhus och i så fall på vilket sätt. I uppsatsen utgår vi ifrån användningen av bildstöd för alla barn i förskolan. Undersökningen utgår ifrån ett vuxenperspektiv genom våra fokusgrupper. De övergripande frågeställningarna är: Hur arbetar förskolepersonalen generellt med bildstöd? Upplever pedagogerna att det finns något syfte med att arbeta med bildstöd även i uteverksamheten? För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av relevant litteratur och forskning. Det empiriska materialet samlades in genom fokusgrupper på tre olika förskolor. Det teoretiska perspektivet vi valde att utgå ifrån i vår undersökning var det sociokulturella perspektivet. En upptäckt vi gjorde i vår undersökning var att en av tre fokusgrupper använde sig aktivt av fasta bildstöd i utemiljön. De andra två fokusgrupperna ansåg inte att det fanns något behov för bildstödet i uteverksamheten för deras barn i dagsläget. Det tydliggjordes även att alla tre fokusgrupper ansåg att bildstödet hade en funktion i förskolan, samt utgjorde ett stöd till kommunikationen. Två av tre fokusgrupper arbetade aktivt med bildstödet i sin innemiljö, medan en fokusgrupp ansåg sig inte jobba aktivt med bildstödet endera inomhus eller utomhus. Dock ansåg de att bildstödet var viktigt i förskolan och kunde bidra till ett lärande. Med hjälp av det sociokulturella perspektivet kunde vi även lägga märke till att det sociala samspelet hade en stor betydelse när det kom till lärandet för barn. Vi uppmärksammade även, utifrån fokusgruppernas berättelser, att barnen tog till sig bildstödet och dess funktion bättre när det lärdes ut till alla barn och inte enbart som ett individuellt lärande för ett barn. Vi hoppas att vår undersökning kan bidra till fler tolkningar utav det sociala samspelet med stöd av bilder i förskolans utemiljö.

Denna studie syftar till att undersöka hur naturvetenskapliga begreppskort kan hjälpa elever att appropriera nya begrepp inom ämnet biologi. I studien deltog tolv elever i årskurs åtta i en skola i södra Sverige. De medverkande eleverna delades in i två grupper där den ena gruppen fick tillgång till begreppskort under arbetets gång medan den andra gruppen fick vara referensgrupp utan begreppskort. Data analyserades med metodkombinationen kvalitativ textanalys tillsammans med en grundläggande statistisk analys.Undersökningsresultat visade en signifikant skillnad vad gäller antalet approprierade naturvetenskapliga begrepp mellan elevgrupperna där elevgruppen som använde begreppskort var den grupp som approprierat flest naturvetenskapliga begrepp. Denna förhållandevis lilla studie kan ses som ett avstamp till fler och större studier gällande naturvetenskapliga begreppskorts signifikanta roll i lärandet av naturvetenskapliga begrepp.

Studiens syfte var att ta reda på hur förskollärare uppfattar behovet av den alternativa kommunikation hos barn, och hur de använder sig av de icke verbala kommunikationsverktyg som finns att tillgå. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio förskollärare på olika förskolor. Materialet analyserades utifrån den sociokulturella teorin som har sitt fokus på relationsskapandet. Resultatet synliggjorde vikten av att använda sig av AKK i utbildningen tillsammans med barn, för att stärka deras kommunikativa förmåga. Det synliggjordes även i resultatet att AKK är en metod att tillämpa tillsammans med alla barn, oavsett språklig sårbarhet eller ej. Slutatsen blev att alla barn har användning av AKK då det främjar språkutvecklingen, men även barns delaktighet och inkludering i undervisningen. Ytterligare en slutsats blev att materialet i arbetet med AKK behöver finnas tillgängligt för både barn och förskollärare. Ledningen behöver även uppmärksammas av den rådande tidsbristen som förskollärare upplever.

Enligt styrdokumenten för förskolan ska alla barn få en likvärdig utbildning och den ska vara formad utifrån varje barns förutsättningar och behov (Skolverket, 2018). Syftet med studien var att synliggöra hur pedagoger arbetar för att det ska bli en förskola för alla, samt att utveckla kunskap om hur pedagoger arbetar med barn som inte formellt är i behov av särskilt stöd men ändå behöver stöd i den vardagliga verksamheten. Studien utgår från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet i studien visar att samtliga pedagoger anser att det är svårt att beskriva vilka barn som är i behov av särskilt stöd. Vissa barn har en funktionsnedsättning medan andra barn har svårigheter i samspel. Ett arbetssätt som framhävdes i arbetet med barn i behov av särskilt stöd var att vara en närvarande pedagog, vilket även informanterna beskrev som en strategi om barn har svårigheter i samspel. Resultatet visade även att om barn inte får sitt behov tillgodosett i förskolan kan det leda till att barnen får ett självskadebeteende eller blir utåtagerande. En långsiktig konsekvens kan vara att barn inte är förberedd när de ska börja skolan vilket kan påverka deras upplevelse och skolresultat. En annan långsiktig konsekvens är att om barnen inte får sina behov tillgodosedda kan det påverka deras självkänsla negativt.

Elevernas ordförråd är viktigt för att bli delaktigt i samhället. Ett rikt ordförråd ger en person självförtroende i sociala samspel. En ny version av läroplanen har blivit aktuell från och med hösttermin 2023. Elevernas ordförråd har blivit en relevant diskussion de senaste åren eftersom barn inte läser lika mycket. Hur lärarna ska arbeta och i vilka sammanhang för att utveckla elevernas ordförråd beskrivs inte i läroplanen. Syfte med denna studie är att få kunskap om hur lärare i svenska i årskurs 1 arbetar didaktiskt för att stimulera elevers ordförrådsutveckling utifrån elevernas förutsättningar och uppväxtvillkor. De frågeställningar som användes i samband med att uppnå studien syfte är: Hur beskriver lärare att de arbetar med att stimulera elevers ordförrådsutveckling? Vilka specifika omständigheter beskriver lärare som centrala att ta hänsyn till när de arbetar med att utveckla elevernas ordförråd? På vilka sätt, beskriver lärarna, att de identifierade omständigheterna påverkar hur de utformar sin undervisning? Studien genomfördes genom att intervjua fem lärare i mellan Sverige. En kvalitativ metod användes för att få kunskap om hur lärarna arbetar med att utveckla elevernas ordförråd samt vilka omständigheter som lärarna anser påverka undervisningen. Resultatet visade att lärarna arbetade mycket med bildstöd och att de anpassade lektionerna utifrån elevgruppens förutsättningar. Lärarna uttryckte också att de ändrade materialet för att materialet ska ligga inom elevernas proximala utvecklingszonen. / <p>Svenska</p>

Syftet med undersökningen är att studera hur pedagoger arbetar med barnens språkutveckling. Vi har använt oss av kvalitativ metod, där vi har intervjuat forskare, logopeder och en specialpedagog. För att undersöka hur pedagogerna arbetar i förskoleverksamheter har vi använt oss av enkäter som de fått svara på. Våra frågeställningar är Vilka olika typer av arbetssätt används i förskolan? Hur ser pedagoger på förskolan på sitt språkberikande arbete med barnen? Intervjuerna har transkriberats och analyserats med enkäterna och forskningen som vi läst i ämnet. Vi har i undersökning kommit fram till att pedagogernas syn på barnet speglar det kompetenta barnet, medan de har olika metoder för att komma fram till målet för att utveckla barnens språkande. Vi kan i vår undersökning se att alla pedagoger trycker på att den sociala samvaron är viktig för barnens språkutveckling. En röd tråd som vi finner i undersökningen är att pedagogerna menar att det är av stor vikt att de hittar barnens intresse vilket leder till att barnens språkande utmanas.

Syftet med denna studie var att få svar på frågeställningen gällande hur lärare använder bildstöd och film i sin geografiundervisning. Vi genomförde en intervjustudie där vi intervjuade 5 grundskollärare som har geografi som undervisningsämne. Vi ville ta reda på hur bildstöd och film används i geografiämnet men även om hur det påverkar elevers resultat, därför blev det våra grundläggande frågor i intervjuerna. Våra resultat visar att samtliga lärare använder bildstöd och film i geografiundervisningen på olika sätt. Bildstöd är något som varje lärare använder i olika former anpassat för sin klass och användningen av film såg olika ut för varje lärare. Multimodalitet kom även på tal som ett bildstöd, där olika program i datorn används som ett hjälpmedel till eleverna. Slutsatsen för vår studie blev att bildstöd och film är två redskap som används för visuellt stöd där dessa går hand i hand, men bildstöd tar betydligt mer plats i undervisningen än vad film gör. Dessa två visuella stöd används för att skapa motivation, fokus och intresse för ett ämne, därför är det viktigt att läraren planerar in det visuella stöden väl för att skapa en god struktur i klassrummet både på gruppnivå och individnivå. Bildstöd och film är ett viktigt komplement för läraren att ha med i sin planering för att kunna nå ut till alla elever oavsett svårigheter. Resultatet visar även att bildstöd och film tar mer plats i geografiämnet, då det krävs mer av visuella demonstrationer för att kunna förstå hur natur, människor och geografiska förhållanden fungerar.

Vi alla kommunicerar på olika sätt under dagens gång, det kan vara via tal, text, mimik, kroppsspråk och gester. Detta gör även förskolebarn men för att deras kommunikation med de runt omkring dem ska underlättas används tydliggörande pedagogik då de inte kan skriva och alla kan inte tala än. Genom att använda tydliggörande pedagogik leder det till att alla barns kommunikativa behov kan mötas oavsett deras förutsättningar. I Läroplanen för förskolan Skolverket (2018, s. 15) går det läsa att förskolläraren ansvarar för att varje barn ska stimuleras och utmanas i sin sociala och kommunikativa utveckling. Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskollärare och barnskötare arbetar med tydliggörande pedagogik med barn på en förskoleavdelning med 1-3 åringar. Metoden som användes var kvalitativ metod med observationer som insamlingsmetod. Observationerna gjordes på två förskolor där 5 pedagoger och 13 barn deltog. Datamaterialet har analyserats utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv. Resultatet visar att pedagogerna använder sig av olika tydliggörande verktyg för att tydliggöra det som de vill förmedla till barnen samt ge barnen olika sätt att kommunicera med pedagogerna. Dessa är bildstöd, TAKK och att de fysiskt visar objekten som är aktuella för situationen. Det visade sig genom att de vid en situation gick med barnen för att visa hur brandlarmet såg ut och vart det satt och vid en annan situation var att de visade vad det fanns att välja på vid matbordet. I resultatet visar det också att tydliggörande pedagogik användes vid främst matsituationer, samling och leksituationer där TAKK användes i alla medans bildstöd och att fysiskt visa objekten användes i samling och matsituationer. Genom att pedagogerna använde dessa metoder i deras kommunikation med barnen ledde det till att barnen kunde ta till sig informationen lättare och kanske det viktigaste, barnen kunde förstå informationen lättare och vad som förväntades av dem. Detta i sin tur ledde till att barnens språkförståelse blev bättre och att deras språk utvecklades.