Inledning Denna kvalitativa studie grundar sig i intervjuer och observationer inom fritidshemmet för att få en föreställning av hur bildstöd tillämpas i verksamheten. Tidigare forskning inom skolans verksamhet visar på goda resultat när det gäller hur bildstöd kan hjälpa elever i deras kommunikation samt i deras språk-, läs- och skrivutveckling. Det visar även på positiva effekter av att alltid ha bildstöd tillgängligt, då eleverna kan ta del av detta stöd efter eget behov eller intresse. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur fritidspedagoger uttrycker att bildstöd kan användas i fritidshemmets verksamhet utifrån deras egna erfarenheter. Vidare utforskas det hur, och i vilket syfte, bildstöd presenteras i fritidshemmets verksamhet. Metod Undersökningen utgår från en kvalitativ metod med ett hermeneutiskt perspektiv. Datainsamlingen genomförs genom semistrukturerade intervjuer. Observationer utförs i form av inventering av fritidshemmets lokaler. I studien ingick tre skolor med sammanlagt fem intervjuade pedagoger. Resultat I resultatet framkommer det att bildstödet främst används för att skapa struktur på fritidshemmet, eller för att stödja barns utveckling och lärande. Pedagogerna i studien hade goda kunskaper om bildstöd och dess användningsområden. De såg ett samband mellan användandet av bildstöd och hur det kan skapa en trygg barngrupp. Bildstöd används i olika omfattningar på de studerade fritidshemmen. I de fall pedagogerna som säger sig vilja använda bildstödet i högre grad efterfrågades resurser som tid och mer kunskap inom området.

Syftet var att undersöka hur förskollärare framför att de använder bildstöd som AKK för att skapa kommunikationsmöjligheter för alla barn i verksamheten, samt hur det kan bidra till alla barns delaktighet. En kvalitativ forskningsmetod var utgångspunkten och utfördes genom tio semistrukturerade intervjuer med olika förskollärare. Studien vilar på ett sociokulturellt perspektiv vilket är den teoretiska utgångspunkten. I resultatet framkom förskollärares resonemang där de anser att det finns fördelaktiga skillnader gällande kommunikationsmöjligheter och delaktighet i barngrupper där bildstödsmetoder används. En slutsats är att fördelarna med bildstöd som AKK övervinner svårigheterna, då det leder till att alla barn erbjuds möjligheter till att kommunicera och bli delaktiga i verksamheten.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur specialpedagogiskt stöd är organiserat i förskolan för barn med språkstörning och att samla yrkeserfarenheter om hur man skapar en kommunikativ miljö i förskolan. Vi har valt en kvalitativ metod för att få reda på hur förskolor organiserar stödet till barn med språkstörning. Vi har intervjuat förskollärare, specialpedagoger, chefer och en logoped och frågat dem dels hur stödet är organiserat och dels vilka förväntningar de har på specialpedagogiska insatser. Vi har funnit att organisatoriskt så är stödet till barn med språkstörning ofta knutet till logopedkontakt, men också specialpedagog. Barnen remitteras till språkförskola via logoped eller specialpedagog. Förväntningar på specialpedagogisk hjälp handlar främst om handledning, konsultation och hjälp med TAKK (Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) och bildstöd. Barn med språkstörning behöver tid att utveckla TAKK, bildstöd och socialt samspel.Våra slutsatser är att en viktig del i specialpedagogens uppdrag är att utveckla pedagogiska lärmiljöer i förskolans kontext. Pedagogers förhållningssätt, bemötande och positionering i förhållande till barn som subjekt är viktiga förebyggande insatser för utvecklingen av en kommunikativ miljö. För att få en hållbar pedagogik, måste vi utmana och demaskera rådande diskurser och normer i förskolan.

Arbetets syfte är att ta fram ett designförslag på hur ett visuellt informationsmaterial som förklarar hur man röstar i en vallokal kan gestaltas enkelt och tydligt. Informationsmaterialet riktar sig till människor med en lindrig intellektuell funktionsnedsättning då detta är en grupp i samhället som har ett lågt valdeltagande. Materialet är tänkt att fungera som ett stöd för användaren. I den inledande fasen läste jag litteratur om olika teorier och principer inom design och illustration. Vidare gjordes en kvalitativ intervju med två personer som arbetar med bildstöd. Jag studerade även befintliga kommunikationsstöd som rit- och skrivprat, alternativ och kompletterande kommunikation och lättläst. En formalanalys gjordes av en del från Studieförbundet vuxenskolans informationsmaterial. All insamlad information och kunskap omvandlade jag till ett visuellt gestaltningsförslag i form av ett bildstöd i den avslutande fasen. Designprocessen bestod även av att gestaltningsförslaget fick återkoppling från de två personer som deltog i den kvalitativa intervjun. Deras återkoppling, samt egna insikter, ledde till ändringar i designen. Dessa tillvägagångssätt ledde arbetet mot slutgestaltningen.   Arbetet resulterade i ett designförslag som är anpassad för målgruppen. Materialet är ett seriellt berättande där valproceduren i vallokalen visualiserats. Det skapades två olika gestaltningar. En som kan användas som en kortlek, där man klipper ut de olika rutorna, och den andra gestaltningen har alla steg i proceduren samlat på ett A4-papper. I arbetet blev det även tydligt att hur materialet bör utformas är väldigt individuellt. Det finns många sätt att visualisera information på och hur en individ vill tillhanda information kan skilja sig åt. Det framkom även tydligt att ett abstrakt maner var att föredra och att den tillhörande texten bör vara lättläst. Det viktigaste var att radera all onödig och överflödig information från designen och hålla materialet enkelt och koncist.

No description available.

Syftet med studien som har genomförts har varit att ta reda på hur förskollärare arbetar med delaktighet i den dagliga förskoleverksamheten då det blivit synligt för oss att det kan finnas svårigheter med att göra alla barn på avdelningen delaktiga. Anledningar kan bland annat vara barn som av olika anledningar inte vill vara delaktiga eller barn som tar ganska mycket plats på bekostnad av andra barns plats och hur detta då blir en svårighet för förskollärarna. Studien är kvalitativ och består av intervjuer med verksamma förskollärare och olika fiktiva fallbeskrivningar som vi diskuterat tillsammans med förskollärarna. Genom intervjuerna har vi upptäckt olika sätt att arbeta med barns delaktighet för att bemöta barn utifrån deras förutsättningar. De fem förskollärarna som intervjuats hade vitt skilda uppfattningar om vad delaktighet innebar för just dem och detta kommer att presenteras i detta arbete. Olika kategorier som framstod som väsentliga för förskollärarna i deras delaktighetsarbete och som utgör resultatdelen i detta arbete har varit tecken och bildstöd som en del i kommunikationen, en samling på rätt sätt och för stora barngrupper och bristen på pedagoger.

Syfte med denna studie var att bidra med ökad kunskap om hur man kan arbeta med alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) och dess innefattande metoder, riktat till alla barn i förskolan. Utifrån syftet skapades tre forskningsfrågor som undersöker hur förskollärare använder AKK, vilka förtjänster respektive hinder och svårigheter de anger kring användandet av AKK. För att ta reda på detta genomfördes åtta kvalitativa intervjuer med verksamma förskollärare. Studiens resultat visade bland annat att samtliga förskollärare i olika stor utsträckning använder någon form av AKK med syfte att stötta kommunikationen med barnen och att det främsta hindret var deras egen kunskapsbrist. Resultatet analyserades utifrån den sociokulturella teorin och slutsatserna sammanställdes utifrån forskningsfrågorna. En slutsats som dragits var att förskollärarna var positivt inställda till AKK-metoderna och att de inte såg svårigheter i själva användandet av metoderna.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur multimodala två läromedel för årskurs tre är.Läromedlena som ska undersökas är Mera favorit matematik 3B och Matte direkt safari 3B. En faktori denna underökning är hur elever med dyslexi använder sig av bildstöd. Den förstafrågeställningen är hur läromedlena är utformade för att utveckla elevers multimodala förmåga.Den andra frågeställningen är hur bild och text samspelar i dessa läromedel. Den tredjefrågeställningen är vad det finns för bilder i läromedlena som enbart är dekorativa. Denna studieär i första hand kvalitativ, men med inslag av en kvantitativ undersökning. Undersökningengjordes genom att identifiera och analysera läromedlenas design enligt den sociosemiotiska teorin.Resultatet visade att läromedlena har en väl genomtänkt design som kombinerar skrift och bild påett multimodalt sätt. Elever med dyslexi får det bildstöd de behöver av dessa läromedel.

Syftet med studien var att undersöka vad förskollärares har för erfarenheter av arbetet med alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Det som undersöktes i studien var vilka alternativa och kompletterande kommunikationsmetoder förskollärarna använde och i vilken utsträckning. Studien berörde även förskollärarnas utbildning inom alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). För att söka svar på studiens syfte, valde vi att använda en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Studien har utgått från det sociokulturella perspektivet och vi har med hjälp av det sociokulturella perspektivet analyserat studiens resultat. Förskollärarna som deltagit i studien arbetar både med yngre och äldre barn i åldrarna 1–5 år i två olika kommuner. Studiens resultat visar att förskollärarna anser att de kontinuerligt arbetar med alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) där alla barn inkluderas, med eller utan behov av särskilt stöd. Studien visar att förskollärarna framför allt arbetar med tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) och bildstöd. Studiens slutsats är att det finns ett stort intresse hos förskollärarna och att AKK används dagligen i förskolan, däremot visar resultatet tecken på att få förskollärare erbjuds utbildning inom AKK, vilket kan påverka kvaliteten.

Syftet med denna studie är att ge en fördjupad förståelse för hur lärare i årskurs 1–3 ser på likvärdighetsuppdraget när det kommer till elever i behov av extra anpassningar. Detta genom att undersöka hur lärare arbetar med bildstöd för elever i behov av extra anpassning. Studiens frågeställningar är därmed, hur motiverar lärare valet att använda eller inte använda bildstöd för elever i behov av extra anpassning? Vilka faktorer påverkar lärarens användande av bildstöd? Vilka utmaningar och framgångar upplever lärare i arbetet med bildstöd? Tidigare forskning visar på två olika delar, där ena delen av forskningen behandlar hur bildstöd gynnar alla elever. Den andra delen av forskningen behandlar bildstöd som gynnsamt för elever med diagnoser. Studiens teoretiska utgångspunkt är pragmatismen. Pragmatismens syn på undervisning används för att analysera resultaten. Metoden som används för denna studie utgår ifrån semi-strukturerade intervjuer från två olika skolor som sedan analyseras utifrån en tematisk analys. Studiens slutsatser visar på att lärarnas utbildning kan påverka lärarnas möjlighet att förse elever i behov av extra anpassning med bildstöd. Samtliga av de fem deltagande lärare anser att bildstöd gynnar alla elever. Dessa två slutsatser kan komma att påverka likvärdigheten i skolan.