Vi alla kommunicerar på olika sätt under dagens gång, det kan vara via tal, text, mimik, kroppsspråk och gester. Detta gör även förskolebarn men för att deras kommunikation med de runt omkring dem ska underlättas används tydliggörande pedagogik då de inte kan skriva och alla kan inte tala än. Genom att använda tydliggörande pedagogik leder det till att alla barns kommunikativa behov kan mötas oavsett deras förutsättningar. I Läroplanen för förskolan Skolverket (2018, s. 15) går det läsa att förskolläraren ansvarar för att varje barn ska stimuleras och utmanas i sin sociala och kommunikativa utveckling. Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskollärare och barnskötare arbetar med tydliggörande pedagogik med barn på en förskoleavdelning med 1-3 åringar. Metoden som användes var kvalitativ metod med observationer som insamlingsmetod. Observationerna gjordes på två förskolor där 5 pedagoger och 13 barn deltog. Datamaterialet har analyserats utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv. Resultatet visar att pedagogerna använder sig av olika tydliggörande verktyg för att tydliggöra det som de vill förmedla till barnen samt ge barnen olika sätt att kommunicera med pedagogerna. Dessa är bildstöd, TAKK och att de fysiskt visar objekten som är aktuella för situationen. Det visade sig genom att de vid en situation gick med barnen för att visa hur brandlarmet såg ut och vart det satt och vid en annan situation var att de visade vad det fanns att välja på vid matbordet. I resultatet visar det också att tydliggörande pedagogik användes vid främst matsituationer, samling och leksituationer där TAKK användes i alla medans bildstöd och att fysiskt visa objekten användes i samling och matsituationer. Genom att pedagogerna använde dessa metoder i deras kommunikation med barnen ledde det till att barnen kunde ta till sig informationen lättare och kanske det viktigaste, barnen kunde förstå informationen lättare och vad som förväntades av dem. Detta i sin tur ledde till att barnens språkförståelse blev bättre och att deras språk utvecklades.

Det är förskollärares yttersta ansvar att med utgångspunkt från förskolans läroplans angivelserdidaktiskt planera och utforma förskolans undervisning med hänsyn till varje barnsindividuella behov. Denna studie syftar till att undersöka förskollärares didaktiskaförhållningssätt vid tillämpning av bildstöd samt dess uppfattningar om bildstöd. Syftetbesvaras utifrån följande frågeställningar: Hur uppfattar förskollärare bildstöd som ettfenomen i förskolan? På vilket sätt tar förskollärare hänsyn till de didaktiska frågorna vidtillämpning av bildstöd i förskolans verksamhet? I studien har en fenomenografiskmetodansats tillämpats i form av semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare förinsamling av empiri. I resultatet synliggörs förskollärares variationer i relation till dessuppfattningar och tillämpning av bildstöd. Studien visar att förskollärare har varierandeuppfattningar och tar hänsyn till de didaktiska frågorna i olika utsträckning, samt attförskollärares uppfattningar om bildstöd som ett fenomen påverkar dess didaktiskaförhållningssätt och val vid tillämpningen av bildstöd. Studiens resultat kan bidra till attförskollärare ges ökad medvetenhet om hur dess agerande och personliga uppfattningarpåverkar tillämpningen av bildstöd och tolkning av läroplanens undervisningsinnehåll

Studien syftar till att identifiera vilka arbetssätt några grundlärare i årskurs 1 till 3 anser vara effektiva för språkutveckling hos nyanlända elever som blivit direktplacerade i ordinarie klass. Teorin i studien grundas på det sociokulturella perspektivet på lärande och metodvalet var en empirisk studie med kvalitativ ansats. Undersökningen genomfördes via semistrukturerade intervjuer med sex lärare, där deras egna erfarenheter delades. Resultatet, som utgörs av citat från respondenterna, visade att bildstöd var en viktig del av undervisningen för att främja språkutvecklingen hos eleverna, och även det kooperativa arbetet och lärandet. Att upprätthålla goda relationer och ett gott klassrumsklimat visade sig även, utifrån de intervjuade lärarnas utsagor, vara två betydande aspekter för både språkinlärningen och integrationen av de nyanlända eleverna. Lärarna visade även en positiv inställning till att nyanlända elever blir direktplacerade i ordinarie klasser.

Vi har observerat att forskning kring bildstöd i relation till inlärning av det engelska språket, oftast framhäver bildstödets funktion i kombination med läsförståelse och ordförståelse. Vi anser därför att det finns en brist på omfattande forskning som undersöker hur bildstöd kan påverka elevers engelska kommunikativa förmåga som helhet i grundskolan. Studiens syfte är att studera fördelar och nackdelar i att integrera bildstöd i engelskundervisning kopplat till kommunikativa färdigheter i grundskolan. Genom att studera fördelar och nackdelar kan vi identifiera bildstödets påverkan på elevers språkinlärning. Utifrån vårt arbete kan lärare finna stöd vid användning av bildstöd så att de kan använda metoden vid passande tillfällen och exkludera bildstödet vid andra. Vår ambition är att genom detta främja en meningsfull och långvarig förstärkning av elevers språkinlärning. Denna litteraturstudie är därför framskriven för att sammanställa information kring användning av bildstöd i grundskolans engelskundervisning och dess påverkan på elevers kommunikativa förmåga. Vi utgår från frågeställningen: “Hur kan användning av bildstöd i grundskolan påverka elevers språkinlärning i ämnet engelska?” med inkluderings- och exkluderingskriterier som redovisas längre fram i arbetet. Vi har utgått från tematisk analys som metod. Utifrån metoden har åtta artiklar inkluderats, analyserats och tematiserats. Genomförandet utmynnar i arbetets resultat som visar att användning av bildstöd påverkar elevers språkinlärning i ämnet engelska positivt genom flera kommunikativa moment i grundskolan. Även elevernas självsäkerhet och trygghet i genomförandet stärks samtidigt som motivation och engagemang ökar. Vårt arbete framhäver också vikten av lärares medvetenhet kring bildstödets potentiella begränsningar och behovet av en balanserad pedagogisk strategi för optimal effekt.

In our essay we account for the relation between us and two boys during our many years working in the Swedish preschool system. The boys have been diagnosed within the autism spectrum. They attend the practice but the question is to what extent they partake in the activities. Inclusion is a charged word which is not necessarily discussed.  All children within the municipal preschool system should be included. But as we execute our activities, we ask: are the disabled children as included as the rest? Another aspect of our study is: how is the preschool environment adapted?  Is it designed for all children? We interviewed the teachers at a preschool that has a department that specializes in children within the autism spectrum.We saw a big difference in their work procedures but above all in the environment´s design. Within the autism spectrum we have found three criteria’s children with autism struggle with. These are Theory of Mind, Executive functions and Central coherence. Further we came in to contact with the special education concepts of compensational perspective, critical perspective and behaviorism, during our visit at the support units. In the essay we discuss how such current research on autism can be used in preschools. We also bring to light the children´s rights from our readings of the central documents and what the preschool does to communicate and treat children within the autism spectrum at the best possible way.

I yrket som lärare i grundsärskolan förekommer arbetet med bilder i undervisningen, så kallat bildstöd, som en naturlig och viktig del av vardagen. Syftet med denna studie var att undersöka hur bilderna används som redskap i undervisningen genom att ge svar på följande frågor: - Vad är det som kan utvecklas så att användandet främjar lärmiljön och faktiskt blir ett stöd? - Vilka faktorer av bildstödsanvändandet hindrar en god lärmiljö? - Kan samverkan mellan lärare i grundsärskolan förändra förutsättningarna för bildstödsanvändandet så det verkar gynnade för undervisningen? För många elever med utvecklingsstörning är bilder ett redskap som används för kommunikation, ett hjälpmedel för att få struktur och en väg till att utveckla andra kommunikationsformer. Vi har med hjälp av erfarenhet och i samtal med andra lärare förstått att det finns många frågetecken kring bildstödsanvändande i skolan. Med stöd från kollegor och genom en förbättrad samverkan inom skolan och med andra yrkesgrupper kan dessa frågor få svar. Denna studie har inspirerats av aktionsforskning och följt aktionsforskningens cykliska arbetsform. Ett samarbete i fokusgrupper har skett med lärare verksamma inom särskolan. De metoder som använts är loggboksskrivande, observationer, reflekterande samtal och intervjuer. Fokus under studien har varit på hur lärarna använder bildstöd i undervisningen och hur en samverkan mellan lärarna kan bidra till att utveckla och förändra bildstödsanvändandet. Resultatet i studien visar att lärarna upplever att en ökad samverkan kring bildstöd kan underlätta arbetet med bildstöd i undervisningen. Denna studie har således i jämförelse med tidigare forskning sett att samverkan inom läraryrket är viktigt för utveckling, men att samverkansformerna måste vara enkla för att inte upplevas som tidskrävande för lärarna. Aktionsforskning som metod innebär en praxisnära forskning och resultatet i denna studie kan bidra med kunskap för de verksamheter som ingick i studien och liknande verksamheter.

Syftet med denna studie är att utifrån ett didaktiskt perspektiv få förståelse för förskollärares användning av metoden bildstöd i förskolans undervisning. För att få svar på förskollärares uppfattningar om meningen med bildstöd samt vilka didaktiska val som görs i samband med det, har en kvalitativ studie gjorts. Metoden som användes i studien grundar sig på fem semistrukturerade intervjuer tillsammans med fem olika förskollärare. De semistrukturerade intervjuerna analyserades med hjälp av Denscombe (2018) fem steg vid analys av kvalitativ data, vilket synliggjorde förskollärarnas uppfattningar kring bildstöd. I resultatet framkom det att förskollärarna använder bildstöd genom olika metoder, vilka beskrivs som skida/tag, tavellist och ordningsföljder vid rutinsituationer. De olika metoderna av bildstöd uppvisas har stor betydelse för syftet och användningen av bildstöd då det beror på bildstödets tillgänglighet. Den metod som beskrivs vara mest tillgänglig och den mest omtyckta metoden av förskollärarna, är skidan/tagen. Resultatet visar också att det är förskollärarna som hänvisar barnen till bildstödet och att bildstöd i det flesta fall används i kombination med Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) samt verbal kommunikation. Bildstödet används tillsammans med alla barn och särskilt med de barn som förskollärarna anser är i behov av metoden.

Syftet med denna studie att belysa framgångsrikt pedagogiskt arbete för elever medspråkstörning. Vi använde oss av en kvalitativ metod för att ta reda på detta. Vi använde ossav intervjuer och observationer. Vi observerade tre olika lektioner, lärmiljön på tre olikaskolor och en förskola och vi intervjuade sex pedagoger som arbetar med barn medspråkstörning. Vi analyserade materialet genom tematisk analys. De teman vi sågkategoriserades. Kategorierna utgick ifrån vad forskningen säger är framgångsfaktorer ochsom var relevanta utifrån vårt syfte. Lärmiljön i de olika skolorna och förskolan skiljde sig endel, men det fanns även vissa likheter som att man hade tillgång till grupprum. Allapedagoger uppgav att struktur, rutiner och användandet av bildstöd var en framgångsfaktor.Vi fann även att man behövde arbeta med kortare lektioner och mer variation iundervisningen och att man som pedagog behövde ge eleverna förförståelse och repeteramer. Vikten av goda relationer framhölls också.

Matematikläromedel är centrala i lärarnas matematikundervisning, på grund av att läromedlen har ett stort inflytande på elevernas matematikutveckling. I den här uppsatsen har jag som blivande speciallärare i matematik därför kritiskt granskat tre matematikböcker i kombination med dess lärarhandledningar för årskurs fyra, med syfte att utveckla kunskap om läromedel som verktyg i undervisningen av främst elever i matematiksvårigheter. Dessa läromedel har analyserats utifrån det relationella specialpedagogiska perspektivet och kognitiv teori, där läromedlen också utifrån vetenskaplig forskning ska verka både förebyggande och främjande. I läromedelsgranskningen av dessa läromedel har jag fördjupat mig i tre s.k. forskningsbaserade kriterier vilka är: matematiska begrepp, explicita instruktioner, samt träning och progression. Resultaten av de tre kritiskt granskade läromedlen visar utifrån deduktiv ansats att läromedlen brister i kvalitén, då läromedelsinnehållet bl.a. inte går från det konkreta till det abstrakta. Min slutsats är därför att läromedlen som helhet kan skapa eller förvärra matematiksvårigheter dvs. läromedlen ska användas med försiktighet eller väljas bort helt.

Denna studie tog sin utgångspunkt i förskolans förstärkta pedagogiska- och hälsouppdrag där det fanns behov av att finna pedagogik, metoder och strategier i syfte att öka lärande och hälsa i ett inkluderande och främjande arbete. Tydliggörande pedagogik, som är en svensk fri översättning av interventionsprogrammet TEACCH, har blivit ett sätt att öka lärmiljöns tillgänglighet för barn inom autismspektrumet men kommit att utvecklats till en ändamålsenlig överförbarhet till alla barn. Genom en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer genomfördes studien med syftet att undersöka några förskollärares erfarenheter av tydliggörande pedagogik för att främja en god lärmiljö för alla barn i förskola. Resultatet analyserades med avstamp i den socialkonstruktivistiska teorin med stöd av relationellt perspektiv och kategoriskt perspektiv. Resultatet visade på att tydliggörande pedagogik i förskolan beskrivs som ett förhållningssätt med syfte att öka lärandet för alla barn. En sammanfattande slutsats innebar att tydliggörande pedagogik kan möjliggöra förutsättningar för lärande och hälsa såsom högre förståelse vad barnen ska göra, ökad möjlighet till kommunikation, socialt samspel och självständighet. Även skapa förutsättningar för ökat lugn, goda kompisrelationer och färre incidenter mellan barnen, ökad pedagognärvaro medan brist på samsyn, tid och kunskap kan bromsa möjligheterna till förutsättningar för lärande.