Det här examensarbetet handlar om litteraturläsning ur ett receptionsperspektiv, hur man kan arbeta med skönlitteratur i undervisningen i grundskolans senare år och då speciellt hur man som lärare leder goda och utvecklande boksamtal med eleverna. Arbetet består av en litteraturstudie och en undersökning. Undersökningsmaterialet utgörs av transkriptioner av två boksamtal samt elevernas reflektioner inför och efter samtalen. Studien visar att i en medveten och välplanerad litteraturundervisning, där elevernas läsupplevelser får stå i centrum, kan eleverna i mötet med skönlitteraturen få värdefull kunskap om sig själva och omvärlden. I boksamtalets dialog fördjupas deltagarnas läsupplevelser och de får möjlighet att uttrycka och pröva sina intryck, uppfattningar och värderingar.

Purpose: Reading aloud to children and having a conversation about a book, which is read to them, has attracted much attention as important factors that influence children's language development. Language development for children is one of the most important tasks that the preschool- teachers have, and according to “Läroplanet”, all children must have the opportunity to develop their language. The aim of this study was to examine how reading aloud, and by letting them speak about a certain book, “boksamtal” impacts preschool-children`s ability to develop their language according to preschool- teachers. Method: I have used a qualitative method by interviewing four preschool- teachers. Moreover, I applied a literature review related to the topic. The information given in the interviews has been analyzed by the use of socio-cultural theories and previous researches. To get a better answer to the main question of the purpose, I have arranged four sub-queries. These are the following questions: How can reading aloud and book discussion influence language development according to preschool- teachers? How does the teachers describe how reading aloud and book discussion can match children`s interests? What prerequisites and obstacles were there when reading aloud and discussing books according to teachers? How the teachers describe the role of the environment, in which reading aloud and book discussion is taken place, for language development? Results: The study shows that reading aloud occurs as a daily activity in the general preschool. Those preschool teachers we spoke to have been reading aloud to children, but not all of them have actually discussed books with children at all. In order to stimulate children for reading books and let them have a conversation and expose them to books, texts and the literature environment, in which the reading takes place to adapt to their interests, age and level of language skills. Groups with many children are perceived by preschool teachers to have a negative impact on book discussion. Conclusion: My study shows that these preschool teachers are conscious about the positive impact, of reading aloud and letting them discuss their books, on children's language development,  but due to some negative factors , the time deficiency for instance,  they priority reading aloud in front of book discussion. The teachers consider that for development, they must stimulate children`s interest to reading and book discussion, which together with environment around the children must be adapted with children`s age, interest and language skill level.

Det här examensarbetet handlar om hur tjugo lärare arbetar med högläsning i grundskolans tidigare år. Underlag för studien har skapats genom enkätstudier och intervjuer med verksamma lärare på grundskolans tidigare år. Studien svarar på hur lärarna arbetar med högläsning i skolan, vad lärarnas syften med högläsningen är och vad för betydelse högläsningen kan ha för barns utveckling i allmänhet enligt lärarna. Samtliga lärare har uppgett att de använder sig av högläsning i sin undervisning. Omfånget av högläsningen varierar och så även metoder. Samtliga lärare har dock uppgett att de använder sig av kapitelböcker i sin undervisning. Vidare är samtal kring böcker något lärarna ofta nämner. Ett flertal lärare benämner det som boksamtal medan några lärare inte benämner det alls. Av studiens resultat att döma är lärarnas syften med högläsningen att väcka ett läsintresse, ge barnen ett större ordförråd samt utveckla och skapa en läsförståelse hos barnen. Lärarna menar att högläsning ger barnen ett större ordförråd, utvecklad läsförståelse samt ett större läsintresse. Ett fåtal lärare bedömer att högläsningen lär barnen om inlevelse vid högläsning och att betona ord, kunskap och förståelse om omvärlden, kunskap om berättelsestrukturer samt att stavningen förbättras. Studien har visat att högläsning är en undervisningsform som oavsett om man som lärare medvetet eller omedvetet arbetar med högläsning och effekterna av den, så gynnar den barnens utveckling på olika sätt. Således bör alla verksamma lärare i skolan vara medvetna om och ha kunskaper om högläsningens positiva effekter.

<p>Det här examensarbetet handlar om litteraturläsning ur ett receptionsperspektiv, hur man kan arbeta med skönlitteratur i undervisningen i grundskolans senare år och då speciellt hur man som lärare leder goda och utvecklande boksamtal med eleverna. Arbetet består av en litteraturstudie och en undersökning. Undersökningsmaterialet utgörs av transkriptioner av två boksamtal samt elevernas reflektioner inför och efter samtalen. Studien visar att i en medveten och välplanerad litteraturundervisning, där elevernas läsupplevelser får stå i centrum, kan eleverna i mötet med skönlitteraturen få värdefull kunskap om sig själva och omvärlden. I boksamtalets dialog fördjupas deltagarnas läsupplevelser och de får möjlighet att uttrycka och pröva sina intryck, uppfattningar och värderingar.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka hur pojkar med ett svagt läsintresse upplever boksamtal samt om det främjar deras läsintresse. För att få en uppfattning om hur eleverna upplevde boksamtalen så har jag genomfört kvalitativa intervjuer med eleverna. Urvalet gick till så att samtliga elever i den klass som jag själv undervisar i fick ett erbjudande om att få vara med i ett boksamtalsprojekt under hösten 2009. Det huvudsakliga kriteriet för att delta i projektet/studien var att man väldigt sparsamt eller aldrig hade läst någon form av skönlitteratur på sin fritid under de senaste åren. Sju pojkar visade sitt intresse och under hösten 2009 genomförde vi, de sju eleverna och jag, boksamtal kring fantasyboken <em>Över näktergalens golv – Sagan om klanen Otori – </em>av Lian Hearn.¹ </p><p>     Jag har utgått ifrån Chambers modell för boksamtal. Den främsta anledningen till detta är att jag anser att modellen bygger på ett enkelt och tydligt samtalskoncept såtillvida att fördjupningsstrukturen i Chambers boksamtal går från det allmänna till det mer specifika.²</p><p>    I Skolverkets Rapport 305 framgår det att lärandet i skolan än mer borde ske i ett meningsfyllt sammanhang. Vidare så lyfts det fram i samma rapport att boksamtal i mindre grupper är ett positivt exempel på en metod som gynnar det meningsfyllda lärandet.³Litteraturöversikten kretsar därför i mångt och mycket kring de olika beståndsdelar som är centrala för att boksamtal skall upplevas som ett meningsfyllt lärande. </p><p>    Resultatet och analysen visar att eleverna är positiva till boksamtal och att de upplever att läsintresset har ökat under tiden som boksamtalsprojektet pågick. Eleverna upplever också att lärarens stöd behövs i bokvalsprocessen samt att presentationen av boken är betydelsefull för att läsintresset skall gynnas. Likaså nämner eleverna att de tyckte att boksamtalen hade en öppen samtalskaraktär genom att alla tankar och idéer beaktades.</p><p> </p><p><strong>Nyckelord: </strong>Boksamtal, skönlitteratur, läsintresse, Chambers inriktning---------------------------------</p><p>¹Hearn Lian, <em>Över näktergalens golv. Sagan klanen Otori</em>, 2009.</p><p>²Aidan Chambers, Böcker inom oss. Om boksamtal, 1993</p><p>³Skolverket, PIRLS 2006. Läsförmågan hos elever i årskurs 4 – i Sverige och i världen 2001-2006.  Rapport 305, 2007:114.</p><p> </p> / <p>The study aims to examine how the boys with a faint interest in reading experience booktalks, and if it promotes their interest in reading. To get an idea of how the students felt about booktalks, I have conducted qualitative interviews with the  students. The selection was made among the students in the class that I teach, who were all invited to participate in the project in the autumn 2009, which revolved around discussions about the content of a literary book. The main criterion for participation in the project/study was that they very sparingly or never had read any fiction in their spare time during recent years. Seven boys showed their interest and in autumn 2009 we carried out, the seven students and I, to have booktalks about the fantasy book Across the Nightingale Floor - Tales of the Otori - Lian of Hearn.¹</p><p>     I have proceeded from Chamber's model for booktalk. The main reason for this is that I think the model is based on a simple and transparent conversation concept provided that the  deeper structure of Chamber's booktalk goes from the general to the more specific.²</p><p>    The School Board Report 305 shows that learning in school should be done in a more meaningful context. Furthermore. as it is presented in the same report, the booktalk in small groups is a positive example of a method that favors a meaningful learning. Literature review therefore circuits very much around the various elements that are central to discussions around the books as to be perceived as meaningful learning.³</p><p>    The results and analysis show that students are positive about the booktalks and that they feel that their interest in reading has increased over the time that the study lasted. Students also experienced that teacher support is needed in the process during the selection of the book. In addition, the presentation of the book promotes the interest in reading. Similarly, the students mentioned that they thought that booktalks had a character of open conversation where all ideas were accepted.</p>

Det här examensarbetet undersöker hur fem lärare arbetar med högläsning i grundskolans årskurs fyra till sex. Studien är kvalitativ och syftet har varit att utifrån ett didaktiskt perspektiv ta reda på hur lärare arbetar med högläsning i skolan. Urvalet för studien har förutom lärare på mellanstadiet varit skolor som har ett fokusbibliotek detta för att undersöka om dessa har haft inflytande på arbetet med högläsning. Underlag för studien har skapats genom intervjuer med verksamma lärare. Resultaten visar att samtliga lärare arbetar med högläsning främst på två sätt, dels när läraren läser högt och dels när eleverna läser högt. Förutom att bara högläsa använder lärarna olika metoder på ett varierat sätt. Reciprok undervisning och Chambers boksamtal är de två metoderna som är mest framträdande. Dessa metoder är introducerade för lärare och elever av  fokusbibliotekarierna. Studiens resultat visar att lärarnas syften med högläsning är att ge eleverna läsupplevelser, större ordförråd, läsförståelse, använda lässtrategier, läsintresse, omvärldskunskap, kunskap om människors olika livsvillkor samt att uppmärksamma eleverna på att det finns en riklig tillgång av litteratur. Studien visar att lärarna bedömer att högläsning kan vara en effektiv och gynnsam undervisningsform om den används på ett strukturerat sätt med hjälp av särskilda metoder. Lärarna anser att det är positivt att ha ett fokusbibliotek med en utbildad bibliotekarie. Det är en fördel att ha en utbildad och kompetent bibliotekarie på plats i skolan därför att denne besitter kompetensersom lärarna inte har. Dit kan eleverna söka sig för att få hjälp att hitta en passande bok och söka fakta.

Detta arbete handlar om hur högläsning och boksamtal kan användas för att arbeta med värdegrund i skolan. I uppsatsen presenteras tidigare forskning om högläsning och boksamtal, olika lässtrategier och värdegrunden i skolan. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur skönlitteratur kan användas i skolan för att arbeta med värdegrund. För att undersöka detta genomfördes högläsning och boksamtal i en elevgrupp. Den valda litteraturen var Tove Janssons novell ”Berättelsen om det osynliga barnet”. I arbetet framställs resultatet av högläsningen och efterföljande boksamtal och dessa analyseras sedan tillsammans med relevant litteratur. Resultaten visar att högläsning och boksamtal är en bra metod för att arbeta med värdegrunden då elever har olika uppfattningar. Genom boksamtal får då barnen inblick i vad andras syn på värdegrund innebär. De slutsatser som dragits är att boksamtal och högläsning är en bra metod för att arbeta med värdegrund då detta skapar gemenskap hos gruppen. Boksamtal hjälper eleverna att reflektera kring berättelsen samt ger nya infallsvinklar då de lyssnar på varandras tankar och funderingar. Boksamtalen får eleverna att se nya aspekter och vinklar gällande omvärlden. / This essay is on how reading aloud and discussing the books can be used as basis for working with basic principles in school. The essay will cover previous research on this methodology, reading strategies and basic principles in school. The purpose of this essay is to examine how literature can be utilized while working with basic principles in school. The study was performed by reading aloud to a group of students and thereafter discussing the book. For this study, Tove Jansson´s short story “Berättelsen om det osynliga barnet” was chosen. Results are showing that the methodology mentioned above is a good way to address basic principles as students got different frames of reference. Through discussions about the book, their insight of other´s perception of basic principles will increase. The conclusion is that reading aloud and talking about the book is a good method to work with basic principles as this creates a connection within the group. Talking about the book helps the students to get different aspects and angles of approach of their surroundings.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad tidigare forskning sagt och vad som sägs om litteraturens betydelse och användningsområden i förskolans verksamhet. Frågeställningarna är: Vilken betydelse har litteraturen och högläsningen för barns utveckling av språket?, Hur kan vuxna påverka barnens literacyutveckling? och Hur kan boksamtal utformas i förskolan?   Ett av de återkommande begrepp som beskriver barns lärande och utveckling av skriftspråket är litteracitet, eller engelskans literacy. Begreppet inkluderar både sociala och kulturella aspekter på lärande inom skriftspråkande, men också symboler, tecken, bilder och berättande. Samspelet, interaktionen, med människor i barnets omgivning är viktig i utvecklingen och lärandet och det är något som därför kan koppla litteracitetsutvecklingen till det sociokulturella perspektivet.   Denna systematiska litteraturstudie visar att man på flera håll i världen använder litteraturen för högläsning, men utan att se den som ett verktyg för att öka barnens literacyförmågor. Analysen bygger på fyra studier som på olika sätt beskriver arbetet med barns litteracitet genom intervjuer och observationer. Materialet är hämtat från studier gjorda i Sverige, Australien, Amerika och Storbritannien.   Resultatet visar att det finns stora kunskaper och erfarenheter kring arbetet med barn och literacy, som tyvärr inte framkommer i den dagliga verksamheten. Prioriteringen och planeringen av arbete med litteratur på olika sätt behöver komma fram och vara bland de viktigaste punkterna i förskolans arbete. Man kan ana att resultatet skulle förbättras om arbetet gjordes på en högre kvalitativ nivå än vad som nu är fallet.

Litteratursamtal är en metod som används av lärare för att diskutera lästa texter. Dessa samtalkan se olika ut eftersom det är upp till läraren själv att bestämma vilken typ av litteratursamtal läraren vill ha med sina elever samt vilken roll läraren väljer att ta. Således också vilken och till vilken grad läraren väljer att utöva kontroll över samtalet. Syftet med studien var att belysa lärarens utövande av kontroll vid litteratursamtal i årskurs 7-9. Detta undersöktes genom två observationer av en lärare och dennas klass under två lektioner med en veckas mellanrum. Den insamlade datan behandlades med en IRE-analys (initiativ, respons, uppföljning) och sedan bedömdes lärarens uppföljning utefter om det var hög eller låg grad av modalitet i hennes svar. Resultatet av studien visade att läraren hade kontroll i alla frågor denna ställde, även de som var formulerade för eleverna att tänka fritt. Likaledes använde läraren en hög grad av modalitet i sina uppföljningar, vilket kan uppfattas som att frågorna hade förutbestämda svar. Dessutom visade resultatet att det fanns respons på lärarens tidigare uppföljning och att dessa till stor grad var på begäran av läraren men att eleverna vid ett flertal tillfällen själva gav respons på lärarens föregående initiativ. Av resultatet kan man också se att läraren ofta gjorde samma typ av uppföljningar; hon accepterade (höll med om) elevernas svar för att sedan kommentera (vidareutveckla) dem, och att dessa accepteranden ofta var samma korta fraser, exempelvis “ja, precis!”.

Syftet med denna studie är att få kunskap om textvalets betydelse för litteratursamtalet. Studiens empiriska material samlas in via videoupptagningar av observationer av åtta litteratursamtal med elever i årskurs 2. Observationerna är öppna, deltagande och genomförs i en arrangerad kontext. Litteratursamtalen utgår från fyra olika texter. I studien deltar 15 elever, uppdelade i två grupper. Studiens teoretiska utgångspunkt är reader-response-teorin utifrån vilken läsarens upplevelse och förståelse för en text är det intressanta. Vi kopplar de teoretiska begreppen luckor samt estetisk och efferent läsning till studiens resultat. Med luckor menas de oskrivna delar av texten som ger läsaren möjligheten att föreställa sig saker när denne läser. Efferent läsning innebär att läsa effektivt för att få ut information från texten medan estetisk läsning innefattar den egna läsupplevelsen, vilka känslor, associationer och fantasier texten väcker under läsningen. Sammanfattningsvis visar studien att olika texter kan ge upphov till att olika samtalsämnen dominerar litteratursamtalen. Texter som inte innehåller många luckor kan leda till att texten läses mer efferent och att litteratursamtalet handlar mer om det som står tydligt skrivet i texten. Texter med flera luckor kan ge eleverna större möjligheter till att fantisera och reflektera och litteratursamtalet antar då en mer tolkande och analyserande karaktär. Det innebär att läraren kan göra medvetna textval för att styra litteratursamtalen.