Denna studie undersöker om det finns möjligheter att integrera ett hälsofrämjande arbete i litteraturundervisningen genom Judith Langers (2017) didaktiska modell för boksamtal som en literacypraktik. Möjligheterna undersöks med en hermeneutisk forskningsansats som metod. Judith Langers (2017) didaktiska modell för boksamtal som en literacypraktik studeras utifrån en biblioterapuetisk teoribildning framtagen av Arleen Hynes & Mary Hynes-Berry (2012). Resultatet visar att Langers (2017) modell för boksamtal i en literacypraktik skulle kunna fungera hälsofrämjande och därmed möjliggörs det att tillhandahålla litteraturundervisning i skolan som kan fungera för elevers välbefinnande genom att Langers (2017) modell används. I slutet av studien prövas Langers (2017) didaktiska modell i sin funktion som en hälsofrämjande aktivitet i en exemplarisk närläsning av boken Slutet (2018) skriven av Mats Strandberg.

No description available.

<p>Syftet med arbetet är att se hur kärlek skildras i barnlitteratur, för att ha det som utgångspunkt för diskussion om kärlek i skolan.</p><p>Jag valde att studera litteratur som definierar barnlitteraturen och beskriver dess historia. Den tidigare forskning som jag hittat inom det valda området, har jag varit i form av faktaböcker för barn. I litteraturgenomgången tar jag även upp olika metoder för boksamtal, där alla får möjligheten att våga uttrycka sig. För själva undersökningen valde jag att analysera barnböcker utifrån kriterierna att de skulle passa till elever i skolår fyra till sex och vara moderna så att eleverna lättare kan relatera till dem. Böckerna handlar huvudsakligen om kärlek men jag avgränsade mig ifrån sexuellt innehåll.</p><p>Resultatet visar på att barnlitteraturen är användbar i boksamtal om kärlek. Det är viktigt att se hur kärleken skildras i böckerna för att kunna lyfta fram olika sidor av den i samtalen. Ur flickor och pojkars perspektiv, lycklig och olycklig kärlek, olika skeden som till exempel bli ihop, vara ihop och göra slut. Det är alltid viktigt som lärare att vara medveten om vad det är för litteratur som eleverna läser för att få bra diskussionsunderlag.</p> / <p>The purpose of the study was to see how love is depicted in children’s literature, to have it as a basis for discussion about love in school.</p><p> </p><p>I chose to study literature, which defines children’s literature and describes it’s history. The previous research in the subject, was only available in form of factual books for children. I also discussed different methods of book talks, which gives everyone the oportunity to express themselves. For the study itself, I chose to analyze children’s books based on criteria that would fit the students in grades four to six and to be modern, so that students can relate to them. The books are mainly about love, but not about sexual relationship.</p><p> </p><p>My results show that children’s literature is useful in book circles about love. However, it is good to see how love is depicted in the books in order to highlight different aspects of love. The girls and boys' perspective, good and bad love, get back together, be together and brake up. It is always important that the teacher is aware of what kind of literature the students read to get a good discussion.</p> / Examensarbete/c-uppsats

<p>AbstractThis is an essay about Chambers book talk, how Chambers describes them and how they beenpracticed in reality, that´s my purpose. In Chamber´s book Tell me – Children, Reading andTalk, I look specific for Chambers arguments for this kind of literary education and comparethis with teacher’s description of book conversations. I finally compare this result withactually scientific arguments that supported Chambers arguments.Sten-Olof Ullström proclaims the meaning of social interactions as a prerequisite forreading and writing development. He says that the reading education must offer various formsof interaction for pupils to challenge each other. Ullström´s theoretical discussion is mytheoretical point of departure in this essay.I found out that book conversation is a reprehensible method to reach a literarycompetence. I also find out that the interviewed teacher work in an experienced based way,where their educations are founded from pupils experience and conditions.Keywords: book conversation, literary education, reading competence, social interaction</p>

<p>Syftet med det här arbetet var att undersöka om och i sådana fall hur tre pedagoger använde sig av högläsning i sina barngrupper. Jag ville även titta lite närmre på om högläsning kan hjälpa barnen att få bättre språkförståelse samt om miljön spelar in på något sätt för att läsro ska uppnås.</p><p>Mitt resultat visade att alla tre pedagogerna arbetar ganska mycket med högläsning i verksamheten men att de jobbar på olika sätt med det. Samtliga anser dock att högläsning är oerhört viktigt för barnens språkliga utveckling, eftersom man i samband med att man läser pratar om ord samt händelser i boken. En annan sak som framkom i undersökningen var att pedagogerna ansåg att det var viktigt att det skulle finnas en speciell plats i rummet som barnen kunde förknippa med berättande och läsning. Det här var tyvärr något som inte uppfylldes riktigt i allas dagliga verksamhet, men det visar ändå på hur betydelsefullt de ansåg att det var. Beträffande miljön så ansågs den spela en ganska stor roll men det som framförallt framhölls var vikten av att den som läser högt för barnen verkligen ger sig hän sitt uppdrag så att barnen blir intresserade av att lyssna på det som läses.</p><p><strong>Nyckelord:</strong> Högläsning, språkutveckling, läsmiljö</p> / <p>The purpose with this work was to investigate if and in that case how three pedagogs use reading aloud in their work with the children. I also wanted to look a little closer if reading aloud can help children to improve their language proficiency and I also wanted to see if the environment plays a role in any way to achieve reading peace.</p><p>My results showed that all three teachers are working quite a lot with reading aloud in their activities but they work in different ways with it. All of them, however, believe that reading aloud is extremely important for children's linguistic development, since when reading aloud they talk with the children about words and events in the book. Another thing that emerged from the survey was that the teachers felt it was important that there would be a special place in the room that the children could associate with storytelling and reading. This, unfortunately, was something that was not met really in everyone's daily activities, but nevertheless it shows how important they felt it was. Regarding the environment, so it was considered to play a fairly important role but what was especially emphasized was the importance of that when reading aloud to children you really need to devote yourself to the mission so that the children will be interested to listen to what is read.</p><p><strong>Keywords: </strong>Reading aloud, language, environment</p>

No description available.

Syftet med arbetet är att se hur kärlek skildras i barnlitteratur, för att ha det som utgångspunkt för diskussion om kärlek i skolan. Jag valde att studera litteratur som definierar barnlitteraturen och beskriver dess historia. Den tidigare forskning som jag hittat inom det valda området, har jag varit i form av faktaböcker för barn. I litteraturgenomgången tar jag även upp olika metoder för boksamtal, där alla får möjligheten att våga uttrycka sig. För själva undersökningen valde jag att analysera barnböcker utifrån kriterierna att de skulle passa till elever i skolår fyra till sex och vara moderna så att eleverna lättare kan relatera till dem. Böckerna handlar huvudsakligen om kärlek men jag avgränsade mig ifrån sexuellt innehåll. Resultatet visar på att barnlitteraturen är användbar i boksamtal om kärlek. Det är viktigt att se hur kärleken skildras i böckerna för att kunna lyfta fram olika sidor av den i samtalen. Ur flickor och pojkars perspektiv, lycklig och olycklig kärlek, olika skeden som till exempel bli ihop, vara ihop och göra slut. Det är alltid viktigt som lärare att vara medveten om vad det är för litteratur som eleverna läser för att få bra diskussionsunderlag. / The purpose of the study was to see how love is depicted in children’s literature, to have it as a basis for discussion about love in school.   I chose to study literature, which defines children’s literature and describes it’s history. The previous research in the subject, was only available in form of factual books for children. I also discussed different methods of book talks, which gives everyone the oportunity to express themselves. For the study itself, I chose to analyze children’s books based on criteria that would fit the students in grades four to six and to be modern, so that students can relate to them. The books are mainly about love, but not about sexual relationship.   My results show that children’s literature is useful in book circles about love. However, it is good to see how love is depicted in the books in order to highlight different aspects of love. The girls and boys' perspective, good and bad love, get back together, be together and brake up. It is always important that the teacher is aware of what kind of literature the students read to get a good discussion. / Examensarbete/c-uppsats

AbstractThis is an essay about Chambers book talk, how Chambers describes them and how they beenpracticed in reality, that´s my purpose. In Chamber´s book Tell me – Children, Reading andTalk, I look specific for Chambers arguments for this kind of literary education and comparethis with teacher’s description of book conversations. I finally compare this result withactually scientific arguments that supported Chambers arguments.Sten-Olof Ullström proclaims the meaning of social interactions as a prerequisite forreading and writing development. He says that the reading education must offer various formsof interaction for pupils to challenge each other. Ullström´s theoretical discussion is mytheoretical point of departure in this essay.I found out that book conversation is a reprehensible method to reach a literarycompetence. I also find out that the interviewed teacher work in an experienced based way,where their educations are founded from pupils experience and conditions.Keywords: book conversation, literary education, reading competence, social interaction

Det här examensarbetet handlar om litteraturläsning ur ett receptionsperspektiv, hur man kan arbeta med skönlitteratur i undervisningen i grundskolans senare år och då speciellt hur man som lärare leder goda och utvecklande boksamtal med eleverna. Arbetet består av en litteraturstudie och en undersökning. Undersökningsmaterialet utgörs av transkriptioner av två boksamtal samt elevernas reflektioner inför och efter samtalen. Studien visar att i en medveten och välplanerad litteraturundervisning, där elevernas läsupplevelser får stå i centrum, kan eleverna i mötet med skönlitteraturen få värdefull kunskap om sig själva och omvärlden. I boksamtalets dialog fördjupas deltagarnas läsupplevelser och de får möjlighet att uttrycka och pröva sina intryck, uppfattningar och värderingar.

Purpose: Reading aloud to children and having a conversation about a book, which is read to them, has attracted much attention as important factors that influence children's language development. Language development for children is one of the most important tasks that the preschool- teachers have, and according to “Läroplanet”, all children must have the opportunity to develop their language. The aim of this study was to examine how reading aloud, and by letting them speak about a certain book, “boksamtal” impacts preschool-children`s ability to develop their language according to preschool- teachers. Method: I have used a qualitative method by interviewing four preschool- teachers. Moreover, I applied a literature review related to the topic. The information given in the interviews has been analyzed by the use of socio-cultural theories and previous researches. To get a better answer to the main question of the purpose, I have arranged four sub-queries. These are the following questions: How can reading aloud and book discussion influence language development according to preschool- teachers? How does the teachers describe how reading aloud and book discussion can match children`s interests? What prerequisites and obstacles were there when reading aloud and discussing books according to teachers? How the teachers describe the role of the environment, in which reading aloud and book discussion is taken place, for language development? Results: The study shows that reading aloud occurs as a daily activity in the general preschool. Those preschool teachers we spoke to have been reading aloud to children, but not all of them have actually discussed books with children at all. In order to stimulate children for reading books and let them have a conversation and expose them to books, texts and the literature environment, in which the reading takes place to adapt to their interests, age and level of language skills. Groups with many children are perceived by preschool teachers to have a negative impact on book discussion. Conclusion: My study shows that these preschool teachers are conscious about the positive impact, of reading aloud and letting them discuss their books, on children's language development,  but due to some negative factors , the time deficiency for instance,  they priority reading aloud in front of book discussion. The teachers consider that for development, they must stimulate children`s interest to reading and book discussion, which together with environment around the children must be adapted with children`s age, interest and language skill level.