Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilka strategiska högläsningsval lärare i årskurs 1–3 gör före, under och efter högläsning. Vi har utgått från ett sociokulturellt perspektiv. Genom en kvalitativ undersökning där vi använt oss av semistrukturerade intervjuer har vi fått insikter i hur sju olika lärare planerar och genomför högläsningsundervisning. Vårt resultat visar att lärarna gör flera strategiska val före och under lästillfället. Valen kretsar kring hur högläsningsboken väljs ut och i hur samtal kring boken används som en språkutvecklande aktivitet. Resultaten visar emellertid att lärare prioriterar olika aktiviteter i samband med högläsningen och att tidsbrist kan påverka planeringen. Av de lärare vi har intervjuat använder få strukturerat efterarbete.

Syftet med studien är att synliggöra vilka olika uppfattningar förskollärare har när det gäller att använda storbild vid högläsning och boksamtal, både generella uppfattningar och vilka möjligheter och begränsningar förskollärarna kan se. Studien har en kvalitativ inriktning där sex förskollärare intervjuades. I resultatet framkom det att förskollärarna både såg fördelar och nackdelar med att använda storbild i samband med högläsning och boksamtal. De främsta fördelarna som förskollärarna lyfte fram var att fler barn kan se bilderna i böckerna samtidigt och att storbilden kan bidra till att barn kan interagera med bilden på olika sätt. Den främsta nackdelen var däremot att barn kan gå miste om vad fysiska bilderböcker kan förmedla. Förskollärarna var eniga om att varken de fysiska bilderböckerna eller storbilden ska uteslutas, då de fungerar bra vid olika tillfällen.

Bilderböcker kan skapa engagemang och beröra läsaren och kan därför användas för att ge elever möjlighet att utveckla samhörighet samt förmåga att sätta sig in i andras perspektiv. I ett boksamtal får eleverna möjlighet att sätta ord på tankar och känslor som uppstår vid läsning. Forskningsöversiktens syfte är att lyfta fram hur bilderboksamtal kan främja mångfald för att ge yngre elever möjligheter till identifiering och perspektivtagande. Syftet mynnar ut i frågeställningarna: Hur uttrycker yngre elever inferensskapande om mångfald? Vilken betydelse har läraren i bilderboksamtalet? Hur påverkar bokvalet bilderboksamtalet? För att besvara studiens frågeställningar och uppnå dess syfte har vetenskapliga studier om boksamtal, bilderböcker och mångfald tagits fram, analyserats och sammanställts. I resultatet framgår att upprepad högläsning av samma bilderbok stöttar elever att göra djupare inferenser. Forskningen uppmärksammar att autentiska bilderböcker bör används för att eleverna ska få en sanningsenlig bild av olika kulturer och familjestrukturer. Analysen pekar också på olika dilemman som kan uppstå i boksamtalet gällande identifiering, lärarens bemötande och förhållningssätt samt vad eleverna vill samtala om. Utifrån resultatet och tidigare forskning om läsförståelse och bilderböcker dras slutsatsen att läraren, förutom att göra ett medvetet och kritiskt bokval, själv måste inta ett normkritiskt förhållningssätt för att skapa ett medvetet boksamtal där eleverna gör inferenser kring mångfald. Utifrån uppmärksammade kunskapsluckor i analysen kan vidare forskning fokusera ännu mer på lärarens bemötande av elevernas tankar i boksamtalet. Intervjuer kan även genomföras med elever om hur deras föreställningar om mångfald kommer till uttryck utifrån deltagande i boksamtal. Några didaktiska implikationer som lärare kan ta med sig är att undervisningen bör innehålla mycket läsning och samtal där lärare inte är rädda för att ta upp mångfald och olikheter, samtidigt som det är viktigt att belysa likheter mellan människor.

Elever har skillnader i ordförrådets storlek vid skolstart. Bristerna består om inga åtgärder genomförs. Ordförrådet är viktigt för god läsförmåga och för att ta till sig kunskap. En bristfällig ordkunskap kan leda till svårigheter i vuxenlivet såsom att tillgodogöra sig studier i den högre utbildningen eller förstå viktig samhällsinformation. Forskning indikerar att faktaböcker i ordförrådsundervisning kan vara effektivare och mer motiverande än skönlitterära böcker. Studiens syfte är att ta reda på om högläsning av faktabok med dialog bidrar till F-3-elevers progression av ordförrådet. Empirin samlades in med hjälp av videodokumentation och analyserades utifrån det sociokulturella perspektivet för att besvara frågeställningarna: -Vilket innehåll har dialogen som uppstår mellan lärare och elever i ett faktaboksamtal? -Hur kan faktaboken och dialogen bidra till elevers ordförrådsutveckling? Studiens resultat visar att lärarens följdfrågor gynnar elevernas inlärning av ord - eleverna ger då utförligare svar. När läraren bekräftar elevernas svar genereras utvecklande dialoger, eleverna lär av varandra och ordkunskapen blir djupare. Studien indikerade att bokens bilder engagerade och berörde eleverna, vilket främjar bestående ordkunskap. Ett förslag på vidare forskning är att undersöka om elevers progression beror på boken som läses eller på hur läraren modererar dialogen? Ordförrådet är kunskapens källa!

Syftet med vår studie är att få en övergripande bild om hur grundskollärare som undervisar i svenska arbetar med skönlitteratur för att främja elevernas läsförståelse. Utifrån teoretiker såsom Louise Rosenblatt, Judith A Langer och Aidan Chambers ges lärare en rik källa till beforskad kunskap för att hjälpa eleverna in i djupläsning för att främja elevernas läsförståelse. För att besvara studiens frågeställningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fem lärare. Den empiriska datan sammanställdes genom kategoriseringar som sedan diskuterades och analyserades utifrån litteraturgenomgången. Resultatet visar att lärarna arbetar i högre grad än förväntat utifrån forskningen vi har tagit del av. Lärarna arbetar främst med boksamtal och högläsning när de bearbetar skönlitteratur. Samtliga lärare menar att syftet med att deras elever får läsa skönlitteratur är för att väcka motivation och läslust. Inspiration från Langer och Chambers förekommer parallellt med materialet Läsfixarna. Utifrån studien konstaterar vi att lärarnas kompetensutveckling har haft inflytande på deras arbetssätt med skönlitteratur.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare för förskoleklass och årskurs 1-3 organiserar och arbetar med högläsning samt hur val av litteratur görs och påverkar elevers intresse. Detta har utförts genom semistrukturerade intervjuer med 6 F-3-lärare. Studiens resultat visar att det finns varierande arbetssätt vid högläsning där samtal och diskussion är en stor del av högläsningen. Dessutom visar studiens resultat att högläsning är viktigt för elevers språkutveckling, ordförråd och läsintresse. En annan viktig aspekt som studien lyfter fram är att högläsning bidrar till en gemenskap. Gemenskapen bidrar sedan till att elever får möjlighet att känna en känsla av sammanhang tillsammans med andra elever.

Denna studie undersöker tre romaner av författaren Aidan Chambers och korrelationen mellan hur individerna söker sin identitet med sexualitet och föräldraskap som fokus. En analys av alla tre romaner har gjorts kopplat till de frågeställningar som lade grunden för studien. Studien adresserar även litteraturanalys och boksamtal kopplat till lärarrollen. Litteraturen i studien analyseras med hjälp av metoderna nykritik, närläsning, narratologi och hermeneutik.

Syftet med vår studie är att synliggöra hur litterära karaktärer gestaltas i en skönlitterär berättelse. Studien är baserad på Tove Janssons novell Det osynliga barnet (1962). Novellen handlar om lilla Ninni som utsätts för kränkande behandling av sin vårdnadshavare. Till slut blir Ninni osynlig och överlämnas till Muminfamiljen. Läsaren får följa Ninnis väg tillbaka till att bli synlig igen. Studiens syfte är även att undersöka vilken roll respektive karaktär har för att Ninni åter ska bli synlig igen. Studiens teoretiska utgångspunkter är sociokulturell teori som lärandeteori och narratologi som grund för karaktärsanalysen. Karaktärsanalysen utgår från litteraturvetaren Nikolajevas (2017) karaktärsteori. Som metod för studien används Nikolajevas analysverktyg för att undersöka hur karaktärerna framställs. Novellen handlar om ett barns livsvillkor och familjeförhållanden, vilket öppnar för en diskussion om hur boken kan användas som underlag för att samtala med elever om värdegrundsfrågor i skolan. Tidigare forskning visar bland annat att skönlitteratur har en didaktisk potential för att diskutera frågor som berör värdegrund. Skönlitteratur kan även vara ett redskap för eleverna att få en ökad förståelse för sin egen identitet och dess utveckling och även för omvärldens agerande. Hur novellen kan användas i undervisningssammanhang faller utanför ramen för denna studie, men i diskussionskapitlet förs resonemang om novellens potential för detta ändamål.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur lärare i årskurserna 1–3 arbetar med att analysera skönlitteratur. Problemområdet är att svenska elevers läsförståelse är på uppgång enligt PIRLS senaste kunskapsmätning, dock minskar den analytiska litteraturundervisningen och forskning visar att elever läser allt mindre på sin fritid.Studien utgår ifrån en fenomenologisk strategi med en kvalitativ ansats där en strukturerad webbenkät används som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att lärare definierar läroplanens framskrivning av begreppet analysera, utifrån olika perspektiv. Slutsatsen är att lärare utifrån sin definition, planerar och genomför för analyserande undervisning som inkluderar moment som boksamtal av varierad art, men som även inkluderar ämnesövergripande diskussioner med kopplingar till värdegrunden. Utifrån en lärares definition av analysbegreppet skjuts även analyserande undervisning fram till dess att elever knäckt läskoden.

Syftet med denna studie är att undersöka hur F-3 lärarna i studien beskriver sitt arbete med läsning och boksamtal med koppling till värdegrundsfrågor i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11) (2019, s. 6 - 7). Samt undersöka om dessa lärare anser sig uppleva några hinder i arbetet med läsning och boksamtal. De forskningsfrågor som denna studie utgår från är: ·       Hur beskriver F-3 lärare att de arbetar med läsning av skönlitteratur kopplat till värdegrundsfrågor i Lgr11 i sin undervisning? ·       Hur beskriver F-3 lärare att de arbetar med boksamtal kopplat till värdegrundsfrågor i Lgr11?  ·       Uppger F-3 lärare att det finns några hinder i planeringen och genomförandet av skönlitteratursläsning och boksamtal i undervisningen?   Författarna till denna studie genomförde en webbaserad enkätundersökning och fick in 21 svar. Enkätundersökningen skickades ut till alla grundskolor med årskurserna F-3 i våra hemkommuner och närliggande kommuner samt delades via lärarforum på Facebook. Enkäten bestod av 15 frågor där lärarna fick beskriva hur de arbetar med skönlitteratur och boksamtal med koppling till värdegrundsfrågor samt att lärarna fick förklara vilka hinder och möjligheter de upplever i det arbetet. Analysen utfördes utifrån ett sociokulturellt perspektiv, där vi har tagit stöd i Karin Jönsson och Aidan Chambers forskning och teorier som belyser hur läsning och boksamtal i skolan är en del av ett givande socialt samspel. Resultaten visade på att majoriteten av lärarna i denna studie arbetar kontinuerligt med skönlitteratur och boksamtal kopplat till värdegrundsfrågor samt visade på en positiv attityd gentemot arbetet med skönlitteratur och boksamtal. Det största hindret som angavs i planeringen och utförandet av arbetet var tidsbrist. Samtidigt som resultaten visade att lärarna har en stor kunskap om varför denna typ av arbete är viktigt och vi utläste en glädje över att arbeta på detta sätt. Vi som genomförde studien är två grundlärarstuderande som går sjätte terminen på grundlärarutbildningen med inriktning F-3 vid Uppsala universitet. På grund av rådande pandemi så har författandet av denna studie skett dels via zoom, dels i ett delat dokument i Word. Litteraturen delades upp mellan oss och diskuterades under dagliga zoommöten. Enkäten och följebrevet skrev vi tillsammans. Arbetet med att analysera och gå igenom de svar vi fått in på enkäten genomfördes både gemensamt och individuellt.