Skollagen (2010:800) slår fast att all skolpersonal är ålagd att förmedla och förankra värdegrunden i och utanför undervisningen. I värdegrunden återfinns värden som elever ska utveckla under sin skolgång. Dessa värden grundar sig i samhällets gemensamma värderingar rörande bland annat mänskliga rättigheter, demokrati och etiska ställningstaganden. Vår studie syftar till att undersöka hur skönlitteratur för barn skildrar fenomenet utanförskap i skolan i relation till det praktiska värdegrundsarbetet. Studien är en kvalitativ tematisk litteraturanalys där tre skönlitterära verk, riktade till barn i mellanstadiet, har analyserats. Primärmaterialet utgörs av En helt vanlig supernova, Allt som inte syns och Fjädrar. Analysen vägleds av frågeställningar rörande utanförskapets skildring, framställningen av omgivningens reaktioner samt hur de tre böckerna kan användas i det praktiska värdegrundsarbetet. Resultatet av vår analys visar att utanförskap i skolan skildras på olika sätt och grundas i olika orsaker i litteraturen. Författarens användande av olika berättarperspektiv påverkar skildringen av utanförskap. Läsupplevelsen förändras beroende på vilken synvinkel handlingen berättas ur. Analysen visar även att omgivningens reaktioner och agerande påverkas av rådande normer och maktförhållanden. Den del av omgivningen som utgörs av vuxna karaktärer framställs som passiv och frånvarande i de analyserade böckerna. Slutligen visar vår analys att vårt primärmaterial med fördel kan användas i det praktiska värdegrundsarbetet.

Moa Carlestål Bjärnebro & Felicia Milstam Storm: ”Integritet och samtycke i Stopp! Min kropp: Kvalitativ textanalys av boken Stopp! Min kropp!: En kul och viktig bok om kroppen, känslor och hemligheter”, för värdegrundsarbete med fokus på integritet och samtycke. Grundlärarprogrammet, inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, Svenska språket, Svenska, Självständigt arbete inriktning f-3, Grundnivå, 15 högskolepoäng, HT 2023. Den här uppsatsen är en kvalitativ textanalys av boken Stopp! Min kropp!: En kul och viktig bok om kroppen, känslor och hemligheter som riktar sig till barn i lågstadiet. Syftet med analysen är att undersöka hur karaktärerna i boken gestaltas samt hur integritet och samtycke kommer till uttryck i bokens samtliga berättelser. Vi diskuterar också om och i så fall hur boken går att använda i värdegrundsarbetet i skolan för att lära barn och unga om integritet och samtycke. Vi använder oss av begrepp från Maria Nikolajevas bok Barnbokens byggklossar (2017) då vi analyserar boken. Resultatet av analysen visar att karaktärerna vi analyserar till största del gestaltas som föränderliga och med flera egenskaper. Händelserna i boken gör att integritet och samtycke kommer till uttryck på flera olika sätt. Vi resonerar och kommer fram till att boken kan användas i värdegrundsarbetet kring integritet och samtycke i skolan. Vi ger förslag på hur boken kan användas och de metoder vi presenterar är högläsning följt av boksamtal och eget arbete.

Syftet med denna studie är att undersöka och utforska hur boksamtal uppfattas och tillämpas i undervisningen för att främja läs- och språkutveckling hos andraspråkselever. Frågeställningen som ligger till grund för vår studie är följande: Hur upplever F-3 lärare att boksamtalet gynnar andraspråkselevers läsförståelse? Upplever lärare att boksamtalet är en språkutvecklande aktivitet? För att få svar på vår frågeställning utgår vi från en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Datainsamlingen sker via intervjuer av fem grundskollärare i Skåne. Utgångspunkten för det teoretiska ramverket är den sociokulturella teorin som anser att elevers språk utvecklas genom interaktion och samspel med andra samt genom lärarens stöttning. Vidare utgår vi från den pragmatiska teorin, vilken ser på undervisningen som ett medel för att förbereda eleverna att verka i det demokratiska samhället. Resultatet i studien visar att lärare upplever en viss progression i elevernas läsförståelse eftersom de är mer aktiva och självständiga vid diskussioner, samt uppvisar en större lust att läsa. Därmed drar vi slutsatsen att boksamtal som aktivitet i undervisningen kan gynna andraspråkselever i deras språkutveckling. Kontinuerlig användning av boksamtal i undervisningen kan även stödja och möjliggöra andraspråkselevers utveckling av läsförståelseförmågan.

Studiens syfte är att undersöka vilken didaktisk potential bokserien Monstret Frank (2019) har med utgångspunkt i skolans värdegrundsarbete. Undersökningen baseras på en kvalitativ bild- och textanalys där vi utgått från läsarens tolkning av bokserien. Studien har sin utgångspunkt i att värdepedagogiken är en viktig del i skolans uppdrag. Tidigare forskning visar att det finns didaktisk potential för alla sorters skönlitterära verk men att det behövs en medveten pedagogik för att eleverna ska kunna urskilja värdegrundsfrågor som finns i skönlitteraturen. Vid analysen har hela bokserien Monstret Frank (2019) lästs och tolkats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv med syfte att urskilja och tolka narratologiska innehållsdelar som karaktärer, miljöer och händelser, för att se hur dessa kan användas i undervisningen om värdegrundsfrågor. Resultatet av analysen visar att det finns en didaktisk potential för att arbeta med värdegrundsfrågor utifrån bokserien Monstret Frank (2019) då den innehåller mönster och teman som kan vara relevanta i undervisningen om grundläggande värden. En slutsats som går att dra utifrån studien och tidigare forskning är att en medveten värdepedagogik är viktig för att synliggöra de värden och normer som finns i bokserien Monstret Frank (2019). Med hjälp av högläsning samt det kringliggande boksamtalet kan det i en sociokulturell lärandemiljö utformas till bra undervisningstillfällen i värdepedagogik.

Sammanfattningsvis omfattar denna studie, boksamtal i förskolans verksamhet där fokuset är barns språkutveckling och på vilket sätt förskollärare jobbar kring det. Vårt syfte är att synliggöra hur förskollärare arbetar med boksamtal i förskolans verksamhet, för att förstå relevansen i att ha boksamtal för barns språkutveckling. De frågor som ligger till grund för denna studie är Hur talar förskollärare kring sitt arbete med boksamtal och Vilka möjligheter samt hinder har förskollärare uppfattat om boksamtal och betydelsen för barns utveckling till språket? Denna studie har inspirerats av socialkonstruktivism och metoden bygger på semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare. Med hjälp av tematisk analys transkriberades intervjuerna och empirin analyserades. I resultatdelen presenteras huvudrubriker: Arbetssätt, Förberedelser, Pedagogernas roll och Stöttning, dessa huvudämnen har även underrubriker för en mer strukturerad forskning. Resultatet av studien visar på olika sätt att närma sig ett boksamtal. Enlig respondenterna är samtal i högläsningen, teater med barnen, rekvisita och bilder avgörande för barns språkutveckling. I studiens resultat visades även förskollärares stöttning till barns språkutveckling genom att bekräfta barnen, vänta in dem, visa engagemang och inte stoppa barnen utan låta dem prata till punkt. I slutändan visar resultaten hur ofta boksamtal prioriteras samt hur viktigt det är att det prioriteras för barns språkutveckling. Avslutningsvis visar studiens slutsats att boksamtal måste prioriteras mer och att de kan vara ett bra verktyg att använda för förskollärare när de ska arbeta med barns språkutveckling i förskolan.

Den här vetenskapliga essän utforskar hur skönlitteratur kan bidra till bibliotekariers kompetensutveckling när det gäller läsfrämjande och demokratiutveckling. Essän visar att det parallellt existerar olika förståelser av vad läsning och skönlitteratur är. Läs- och litteratursyn påverkas av sammanhang och är ständigt föränderlig. Essän kommer fram till att närbibliotekarier arbetar läsfrämjande är det viktigt artikulera vilken läs- och litteratursyn en utgår från.Essän utgår från ett boksamtal som några bibliotekarier har om romanen Brun flicka drömmer. Boksamtalet ingick i en kompetensutvecklingssatsning. I reflektionerna om boksamtalet stiger det fram att skönlitteratur erbjuder nya ingångar och perspektiv att diskutera läsning, skönlitteratur, inkludering och rasism som är några av bokens teman. Brun flicka drömmer erbjuder en plats för samtal som är icke-hierarkiska och där känslor och sinnesintryck får ta plats. Essän kommer fram till, genom att vända sig till Jonna Bornemark, att skönlitteratur kan främja bibliotekariers professionella omdömen. Essän visar att skönlitteratur kan bidra till aktivt lyssnande och uppmärksamhet, vilket kan leda till frågor om vilken värld vi vill ha och vilken värld vi kan föreställa oss.Essän diskuterar positionerna boksamtalets deltagare har till varandra genom Paolo Freires tankar om pedagogik och dialog. Texter av Toril Moi och Elisabeth Hjorth ger perspektiv på samhället, människor, läsning och litteratur, samt relationer dem emellan. Citat från Brun flicka drömmer vävs in i essän för att visa hur romanen är en vän, en samtalspartner, en kunskapskälla och en utgångspunkt för reflektion. Essän cirkulerar kring frågorna vad vi egentligen ska ha skönlitteratur till och varför vi ska läsa skönlitteratur.

Syftet med kunskapsöversikten var att ta reda på hur högläsning i skolan kan användas som en språkutvecklande aktivitet av läraren och hur det påverkar eleverna. Genom att sökningar har genomförts i olika databaser framkom ett urval av två avhandlingar och sju vetenskapliga artiklar som kunskapsöversiktens resultat grundades på. Avhandlingarna och de vetenskapliga artiklarna var både nationella och internationella. För att sortera urvalet gjordes en tematisk innehållsanalys som resulterade i tre olika teman som resultatet byggde på. Dessa teman var: boksamtal, bokval och lärarens roll i högläsning. Det som framkom i resultatet var att högläsning i sig inte ger en språkutvecklande effekt utan att mycket ligger på lärarens arbete med det. Metoder som beskrevs som användbara och gynnsamma för att högläsning ska bli språkutvecklande var boksamtal och bokval, dock framkom det att inte alla typer av boksamtal och bokval ger en språkutvecklande effekt. Även här beskrevs att läraren har en viktig roll för att det ska bli språkutvecklande genom att exempelvis använda öppna frågor i boksamtal och variera genre i bokvalet. Genomförs högläsning på ett språkutvecklande sätt kan bland annat elevernas ordförråd, läsförståelse och hörförståelse utvecklas. / The purpose of this literature review was to examine how reading aloud in school can be used as a language development activity by the teacher and how it affects students. The results of this review were based on two dissertations and seven scientific articles, selected by searching in different databases. The dissertations and scientific articles were both national and international. A thematic analysis was made to categories the samples, which resulted in three themes being identified. These themes were book talks, book choice, and the teacher’s role in reading aloud. The results showed that reading aloud in itself does not have a language development effect, but instead it depends on the teacher’s work with the material. Book talk and book choice were described as useful and beneficial methods to make reading aloud language developing. However, it became clear that not all types of book talks and book choice were beneficial. The teacher’s important role in language development was again described, for example through the use of open questions in book talks and by varying the genre of the choice of book. If reading aloud is carried out in a language-developing way, the students´ vocabulary, reading comprehension and listening comprehension can be developed, among other things.

The aim of the study was to investigate how teachers work with reading aloud. The aim also included examining their ideas about and motives for reading aloud. The study consisted of interviews with three teachers at the lower level of compulsory school along with observation of one of these teachers during a reading aloud session. The interviewed teachers work at three different schools in the same geographical area. The analytical tools chosen for the study were the theories of Rosenblatt. The three basic skills that Damber et al. showed children to develop through reading aloud were also used to interpret the result. The result showed that the teachers have two main purposes for the reading aloud sessions: relaxation and a structured occasion for learning. Two of the teachers use the project “A Reading Class”. The teachers say that the reading aloud creates a sense of community in the classroom when the children share the same reading experience. There are usually conversations during the sessions, but most conversations take place during the structured learning occasions. The teachers’ main motive for reading aloud is the ambition to develop an interest in books among the children, leading them into their own reading development. They want to give the children an entrance to the literary world.

BakgrundVi utgår från litteratur som beskriver skönlitteraturens roll i undervisningen. Forskningen påvisar att skönlitteraturen har en stor betydelse för lärandet. Detta betonas även i styrdo-kumenten. Den teoretiska utgångspunkt vi utgått ifrån är Vygotskij och Säljö.SyfteSyftet är att få förståelse för och kunskaper om hur ett antal lärare resonerar kring sitt sätt att arbeta med skönlitteratur i undervisningen.MetodEn kvalitativ studie har gjorts med intervju som redskap för att se hur lärare resonerar kring användandet av skönlitteratur i undervisningen. Vi har använt oss av öppna intervjufrågor för att få innehållsrika svar.ResultatAv resultatet framkommer det att respondenterna arbetar på en mängd olika sätt med skön-litteratur. Genom att arbeta med skönlitteratur menar flera av respondenterna att eleverna utvecklar färdigheter inom både det språkliga och det kunskapsmässiga men de lär sig även om sig själva och om omvärlden. Respondenterna beskrev flera olika arbetsmetoder som utgår från en skönlitterär bok. / Program: Lärarutbildningen

Syftet med studien är att undersöka hur fem lärare i årskurs 1 arbetar med högläsning. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjufrågor. Resultatet visar att lärarna i vår studie inte använder sig av högläsning som inlärningsmetod, utan mer för att skapa ett lugn. De fem lärarnas val av högläsningstexter är främst av det skönlitterära slaget. Vår slutsats är att högläsning som didaktiskt redskap och inlärningsmetod inte används i sin fulla potential.