Förskolans verksamhet ska arbeta med att ge barnen kunskap om naturvetenskap och hållbar utveckling. Studiens syfte har varit att undersöka hur bilderböcker med bondgårdsmiljöer kan bidra till att uppnå lärandemålet utbildning för hållbar utveckling genom exemplet hållbar livsmedelsproduktion. Genom ett tillfällighetsurval har sex bilderböcker som skildrar bondgårdsmiljöer valts ut. En konventionell innehållsanalys användes för att analysera bilderböckernas text och bild. Resultatet visar att bilderboken kan användas i undervisning med barnen som ett pedagogiskt verktyg för att bidra till att uppnå lärandemålet utbildning för hållbar utveckling. Samtidigt ställer det krav på förskollärarens kunskaper om hållbar utveckling och förmåga att synliggöra och fläta samman de sociala-, ekonomiska- och miljömässiga dimensionerna. Som stöd rekommenderas att förskollärare använder undersökande boksamtal. / The preschool's activities should include giving the children knowledge about science and sustainable development. The purpose of the study has been to investigate whether picturebooks with a farm context can contribute to achieving the learning goal for sustainable development through the example sustainable food production. Through a random selection, six picturebooks depicting farm context was selected. A conventional content analysis was used to analyze the texts and images of the picturebooks. The results show that picturebooks with a farm context can be used as a pedagogical tool to help achieve the learning goal education for sustainable development. At the same time, it puts demands on the educator's knowledge of sustainable development and their ability to make visible the social-, economic- and environmental dimensions. As support, it is recommended that preschool teachers use investigative book conversations.

Denna studie grundar sig i en tanke om att lyfta kunskap om sår i undervisningen och låta barnen bilda sig ny kunskap genom att dela erfarenheter och samtala med varandra. Syftet med studien är att ta fram, och låta förskollärare utpröva ett undervisningsmaterial i form av en bok, som möter äldre förskolebarns erfarenhet och intresse för sår. Två frågeställningar följer med längs denna process. Den ena riktar sig till hur förskollärarna upplever förskolebarns respons på boken vid en undervisningssituation och den andra till på vilket sätt förskollärare upplever bokens relevans för att möta förskolebarns erfarenhet och intresse om sår. Data har samlats in genom intervjuer med två förskollärare, där de har fått besvara olika frågor som kan kopplas till undervisningssituationen. Utifrån denna data har man använt sig av tematisk innehållsanalys för att bilda sig en uppfattning och få studiens frågeställningar besvarade. Resultat och sammanfattning av studien visade på att utifrån intervjusvar samt analysarbete var barnens upplevelse med boken en gynnsam process, där erfarenhetsutbyte och gemensamma samtal bidrog till ny kunskap och förståelse. / This study is based on the idea of raising the knowledge of wounds in teaching and allowing children to form new knowledge by sharing experiences and conversations with each other. The purpose of the study is to develop, and let preschool teachers test a teaching material in form of a book, which meets older preschoolers experience and interest in wounds. Two issues follow along this process. One focuses on how preschool teachers experience preschool children´s response to the book in a teaching situation and the other on how preschool teachers experience the book´s relevance to meeting preschool children´s experience and interest in wounds. Data have been collected through interviews with two preschool teachers, where they have answered various questions that can be linked to the teaching situation. Based on this data, thematic content analysis has been used to form an opinion and get the study´s questions answered. The results and summary of the study showed that based on interview answers and analysis work, the children´s experience with the book was a favorable process, where exchange of experiences and joint conversations contributed to new knowledge and understanding.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad några lärare säger om sina arbetssätt inom skönlitteratur och hur de använder sig av dessa för att motivera till läsning och utveckla olika elevgruppers läsförmåga. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med fem lärare på fyra olika skolor och kommuner. Resultatet visar att alla lärare trots skillnader i bakgrunder och år i yrket använder sig av liknande arbetsätt för att motivera till och utveckla olika elevers läsförmåga inom skönlitteratur. Vår slutsats är att ett varierat arbetsätt inom litteraturundervisning gör det möjligt att motivera till och utveckla olika elever läsförmåga inom skönlitteratur eftersom olika elever lär på olika sätt och har olika behov och utgångspunkter för sin läsning. / Five teacher’s literature didaactics consideration

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs F-3 resonerar kring arbetet med elever i språklig sårbarhet i matematikämnet. Denna studie är relevant då forskning visar att kommunikation och samspel är en viktig del i lärandet av matematik. Elever i språklig sårbarhet kan ha svårt att delta i moment som bygger på detta och lärare kan ha svårt att överkomma denna svårighet. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fem tillfrågade lärare. Lärarna är verksamma på fyra olika skolor i mellersta Sverige med olika lång erfarenhet. Studien har sin grund i det fenomenologiska perspektivet och det insamlade materialet är transkriberat och analyserat utifrån fenomenologisk analysmetod. Resultatet visar att språklig sårbarhet påverkar elever i matematikundervisningen i olika sammanhang. Lärare beskriver att de använder olika typer av arbetssätt för att stötta elever i språklig sårbarhet och använder olika typer av strategier för att uppmärksamma hinder. Slutsatsen för denna studie är att det är en fördel att vara klasslärare när det kommer till att hantera språklig sårbarhet i matematikundervisningen.

Uppsatsen analyserar två barnböcker, varav en bilderbok Azzis flykt (2016) skriven av Sara Garland och en kapitelbok Flykten från Kabul (2016) skriven av Naheed Hasnat Senzai. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur flykt från krig gestaltas i två skönlitterära böcker samt hur lärare kan arbeta i klassrummet för att prata om och uppmärksamma eleverna om krig och flykt som är aktuella idag. Uppsatsen är en textanalys av böckerna Azzis flykt (2016) och Flykten från Kabul (2016) och en intervju med tre erfarna lärare på temat krig och flykt. Analysen visar att de intervjuade lärarna arbetar med temat främst när det har varit ett aktuellt ämne i medier. Lärarna tillämpar varierande verktyg i undervisningen, främst med hjälp av skönlitterära verk såsom bilderböcker och kapitelböcker. Illustrationerna i bilderböckerna har varit till hjälp för lärarna, speciellt när det uppstått hinder i kommunikationen med nyanlända elever. Analysen har även visat att elevers egna erfarenheter och upplevelser inkluderas och får komma till uttryck i klassrummet när temat flykt och krig tagits upp i undervisningen. Azzis flykt (2016) och Flykten från Kabul (2016) kan användas i undervisningen för att öka elevernas förståelse för flykt från krig. Genom boksamtal och högläsning kan empatin för människor som befinner sig på flykt främjas hos eleverna.

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka lärares användning av boksamtal i förskoleklass och årskurs 1, samt om boksamtal kan bidra till språkutveckling. Tidigare forskning visar många fördelar med att främja elevers språkutveckling i de tidiga åldrarna. De får tillfälle att uttrycka sina egna tankar, samt träna upp sitt ordförråd. Lärarna påpekar att tiden eller resurserna inte räcker till för att ha renodlade boksamtal. Forskningen visar att det är viktigt att börja läsa tidigt i skolåldern för att förhindra svårigheter senare under skolgången. Studiens teoretiska ram grundar sig i Vygotskijs sociokulturella teori att lärande sker kollektivt och därigenom blir det ett socialt och kontinuerligt samspel med omgivningen. Vygotskijs teori har inspirerat lärare att vara mer aktiva under lektionerna och inneha en betydande roll för elevernas kunskapsutveckling. Insamlingen av datan genomfördes kvalitativt genom personliga intervjuer med lärare som arbetar på lågstadiet. Intervjuerna analyserades och gemensamma nämnare mellan dem identifierades. Därefter diskuterades intervjuerna i förhållande till den tidigare forskningen. Uppsatsen visar betydelsen på hur viktigt det är att använda sig av att boksamtal tidigt i skolåldern, för att gynna elevernas språkutveckling. De tydligaste resultaten av studien är att alla lärare använder sig av en form av boksamtal varje dag genom den dagliga högläsningen. Studien visar att den dagliga högläsningen och boksamtalen har positiva effekter på läsförståelse och språkutveckling. Elevernas förmåga att förstå förbättras genom diskussioner som inträffar under boksamtalen. En annan viktig faktor som upptäcktes är att boksamtal gynnar elevernas ordförråd och den språkliga förmågan.

För att kunna vidareutbilda sig, tillgodose sig samhällsnyttig information och delta i samhället fullt ut behövs en välutvecklad läsförmåga. Redan från tidig ålder är det viktigt att bygga denna grund. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur läsläxan i årskurserna F-3 kan utformas för att stärka samverkan mellan lärare och vårdnadshavare i arbetet med elevers läsutveckling. Vidare avser studien att synliggöra arbetssätt som kan stimulera elevernas läsintresse. En fallstudie genomfördes i en årskurs tre där eleverna läste ett kapitel ur utvalda skönlitterära böcker hemma varje vecka och därefter samtalade de på skolan om det lästa, i så kallade bokklubbar. För att få ett så omfattande resultat som möjligt undersöktes både lärarens, elevernas och vårdnadshavarnas uppfattning om bokklubbarna. Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer med klassläraren samt nio elever. För att ta del av vårdnadshavarnas upplevelser distribuerades en digital enkät med öppna frågor till de vårdnadshavare som anmält intresse. Utöver detta genomfördes även en semistrukturerad observation av samtalen i bokklubbarna. Det sociokulturella perspektivet tillsammans med partnerskapsprincipen och isärhållandeprincipen var de teorier som låg till grunden för den tematiska analysen av det insamlade materialet. Resultatet visar att bokklubbarna som läsläxa bidrog till elevernas läsutveckling genom att de utvecklande sin språkliga förståelse i interaktion med varandra, läraren och vårdnadshavarna. Vidare uppskattade både elever och vårdnadshavare att diskussionsfrågor medföljde läsläxan. Resultatet pekar även på att elevernas läsintresse stimulerats av att de fått vara delaktiga i valet av böcker, medverkat i ett meningsfullt sammanhang och samtalat om det de läst. Sammanfattningsvis visar denna studie att bokklubbarna som arbetssätt engagerar både läraren, eleverna och vårdnadshavarna. Vidare gynnar den sociala kontexten elevernas språkliga förståelse och samtalen som förekommer har potential att bidra till utökat läsintresse. / To be able to get further education, understand the information provided, and fully participate in society, you need a well-developed reading ability. It is import to build this foundation already from young age. The purpose of this study is to contribute knowledge about how reading homework in grades F-3 can be designed to strengthen collaboration between teachers and guardians in the work with students' reading development. Furthermore, the study intends to present working methods that can stimulate students' interest in reading. A case study was carried out in a third grade, where the students read a chapter from selected fiction books at home every week and then talked at school about what they had read, in so-called book clubs. To get as extensive results as possible, both the teacher's, the students', and the guardians' perceptions of the book clubs were investigated. Data were collected through semi-structured interviews with the class teacher and nine students. To take part in guardians' experiences, a digital survey with open questions was distributed to guardians who expressed interest. In addition to this, a semi-structured observation of the conversations in the book clubs was also carried out. The socio-cultural perspective together with the partnership principle and the separation principle were the theories that formed the basis for the thematic analysis of the collected material. The result shows that book clubs as reading homework contributed to the students' reading development by developing their language awarness in interaction with each other, the teacher, and the guardians. Furthermore, both students and guardians appreciated that discussion questions accompanied the reading homework. The results also indicate that the students' interest in reading was stimulated by the fact that they were allowed to participate in the selection of books, in a meaningful context and that they talked about what they read. In summary, this study shows that book clubs as a way of working involve both the teacher, the students, and the guardians.  Furthermore, the social context favours the students' linguistic understanding, and the conversations that occur have the potential to contribute to increased interest in reading.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare beskriver högläsning och boksamtal i klassrummet i praktiken och hur dessa kan utveckla elevers språk. Syftet är även att undersöka hur lärare beskriver att de får med alla elever i boksamtal. För att uppnå studiens syfte har empiriskt material samlats in med utgångspunkt i Brymans (2011) förslag på kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Studien grundar sig på den sociokulturella teorin som redogör för att elever lär sig i samspel och genom kommunikation med andra. Slutsatsen utifrån studiens resultat är att lärare beskriver att högläsning och boksamtal har stor betydelse för elevers språkutveckling. Elevers språk utvecklas när de får möjlighet att i grupp eller individuellt stärka sig i att lyssna och återberätta en uppläst text. För att främja språkutvecklingen hos elever i samband med boksamtal använder sig lärarna av olika läromedel för att anpassa undervisningen. Lärarna är avgörande för att möjliggöra att elever utvecklas och lyckas och därför kan de anpassa högläsningen och boksamtalsstunderna till elever på olika sätt. / The aim of this study is to find out how teachers describe reading and book conversations in the classroom in practice and how these can develop pupils' languages. The aim is also to investigate how teachers describe that they engage all pupils' in book conversations. In order to achieve the aim of the study, empirical material has been collected on the basis of Bryman's (2011) proposal for a qualitative method with semi-structured interviews. The study is based on the socio-cultural theory that explains that pupils learn in interaction and through communication with others. The conclusion based on the study's result is that teachers describe that reading and book conversations are of great importance for pupils' language development. Pupils' language is developed when they are given the opportunity to, in groups or individually, strengthen themselves in listening and retelling a spoken text. In order to promote language development among pupils in connection with book conversations, the teachers use different teaching aids to adapt the teaching. The teachers are crucial for enabling pupils to develop and succeed, and therefore they can adapt the reading and book talk occasions to pupils in different ways.

Astrid Lindgrens kärlek till skönlitteratur och barndomen har lockat fram det här examensarbetet. Arbetet består av en kvalitativ empirisk studie, vars syfte är att undersöka om arbete med skönlitteratur och lässtrategier kan utveckla skrivstrategier som är nödvändiga för narrativt skrivande. Studien är genomförd med nära koppling till Skolverkets texter kring berättande skrivande, avseende årskurs 4–6 i skolämnet svenska. Som undersökningsmetod har valts att analysera elevtexter från elever i årskurs 6, producerade både före och efter ett arbetsmoment med utgångspunkt i Astrid Lindgrens skönlitterära bok Mio, min Mio. Befintlig forskning visar att elever upplever svårigheter då de får i uppgift att komponera en väl fungerande text, samt att lärare upplever det svårt att motivera elever till att finna läslust och att utveckla skrivstrategier. Eleverna som deltagit i denna undersökning visar, efter undervisning som endast fokuserat på att förbättra deras lässtrategier, tendenser till positiv utveckling avseende narrativa skrivstrategier.

Målet med denna studie är att undersöka illustrationernas betydelse i böcker för elevernas förståelse av skönlitterär text. Metoden som används är kvalitativa gruppintervjuer med två olika årskurser för att förstå deras inställning och erfarenheter av illustrationer i kombination med text i böcker. Undersökningen genomfördes med fyra boksamtal som följdes av gruppintervju. Materialet för studien är de transkriberade gruppintervjuerna. Teorier som använts i studien är hermeneutiken och Vygotskijs proximala utvecklingszon. Resultatet har analyserats i diskussionen utifrån studiens frågeställningar med den hermeneutiska cirkeln som utgångspunkt. Resultatet visar att eleverna hade en positiv attityd till illustrationer i böcker och att illustrationer tillsammans med text behövs för att förstå texten. Vidare visar resultatet att det finns fler fördelar än nackdelar till användningen av böcker med illustrationer, då eleverna markerade att de ville ha en illustration till texten för att förstå textens innehåll. I gruppintervjuns resultat framkom att elever var missnöjda med studiens högläsningsböcker, vilket ledde till ytterligare en fråga för studien som ansågs relevant. Resultatet för sistnämnda frågan besvarades med att elevers förväntan beror på deras tidigare erfarenhet. För studien används två noveller ur samlingen Sagorna (Lindgren 1980), Draken med de röda ögonen och Allrakäraste syster, samt Draken med de röda ögonen, med illustrationer av Ilon Wikland (Lindgren 1985) samt Allrakäraste syster med illustrationer av Hans Arnold (Lindgren 1973).