Global ETD Search

281	Lärares användning av boksamtal i samband med högläsning i klassrummet : En kvantitativ studie om hur lärare F-3 använder sig av ett genusmedvetet boksamtal koppad till högläsningen Lundberg, Elin, Norgren, Anna January 2022 (has links) I vår första studie som gjordes under SA1 visade det sig att även om lärare ansåg sig vara normkritiska vid valet av högläsningsböcker så visade det sig inte riktigt när vi analyserade böckerna. Vi funderade då på om den normkritiska aspekten kommer in i arbetet med böcker, alltså boksamtal. Därmed blev vårt fokus med den här studien att undersöka om och hur lärare använder sig av normkritiska boksamtal. Den teoretiska utgångspunkt vi utgått ifrån är Receptionsteori, vilken fördjupas ytterligare med teoretikerna Aidan Chambers och Louise Rosenblatt. Det empiriska materialet består av ett hundratal kvantitativa enkäter som besvarats av slumpmässigt utvalda lärare verksamma i lågstadiet i ett antal mellanstora län i Sverige. Resultatet från enkäterna påvisar att en stor majoritet lärare anser att de är medvetna om kön och genus när de väljer högläsningslitteratur, och att de försöker vara varierande och inkluderande. Det var också en stor andel som också arbetade med antingen bara boksamtal kopplat till högläsningen, eller till och med normkritiska boksamtal. De som ändå uppger att de inte har boksamtal uppger att det är brist på tid och kunskap som är de största stoppklossarna, vilket kan ses som något problematiskt då studier visar att det är en väldigt ojämn fördelning gällande kön och genus i barnböcker. Studien påvisar alltså att lärare i mångt och mycket är medvetna om sina val och tänker normkritiskt sett till kön och genus, samt att boksamtal i stor del är något som prioriteras av lärare. Gender sex read-aloud literature elementary school F-3 survey norm critics book talk Aidan Chambers Louise Rosenblatt data analysis Genus kön högläsningslitteratur grundskola F-3 enkät normkritik boksamtal Aidan Chambers Louise Rosenblatt dataanalys Pedagogy Pedagogik
282	”Just nu ser jag bara möjligheter!” En studie om skönlitteratur inom ämnet hem- och konsumentkunskap på lärarutbildningen för årskurs 7-9 / "Right now I only see opportunities!" A study of fiction in the subject home and consumer studies in teacher education for grades 7-9 Edvardsson, Jenny January 2022 (has links) Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka möjligheter lärarutbildare inom hem- och konsumentkunskap vid lärarutbildningen för årskurs 7-9 ser att skönlitteraturen kan ha för att närma sig lärandemål som rör jämställdhet och jämlikhet samt undersöka hur ett arbete med skönlitteraturen som grund kan ta sig uttryck inom hem- och konsumentkunskapsundervisningen på lärarutbildningen. Två frågeställningar har legat som grund för uppsatsen: Vilka möjligheter och utmaningar kan skönlitteraturen erbjuda när lärarutbildare inom hem- och konsumentkunskap på lärarutbildningen ska arbeta med lärandemål som rör jämställdhet och jämlikhet? Hur kan undervisningen kring jämställdhet och jämlikhet i ämnet hem- och konsumentkunskap vid lärarutbildningen ta sig uttryck när den skönlitterära texten blir utgångspunkt? Intervjuer och gruppsamtal har använts för att samla in empiri och materialet har sedan diskuterats utifrån följande teoretiska begrepp – didaktisk potential, narrativ fantasi, kreativ läsning och didaktisk läsart. Studien visar att lärarutbildarna ser många möjligheter med att använda skönlitteratur i sin undervisning. Skönlitteraturen har med andra ord en didaktisk potential inom hem- och konsumentkunskapsämnet. Vidare visar studien att textsamtal är något som lärarutbildarna förespråkar när den skönlitterära texten ska bli en del av undervisningen. / <p>Kompletterande masteruppsats.</p> narrative imagination fiction home and consumer studies didactic potential reading act didactic reading act creative reading equality book talk skönlitteratur hem- och konsumentkunskap didaktisk potential kreativ läsning narrativ fantasi läsart didaktisk läsart boksamtal jämställdhet General Literature Studies Litteraturvetenskap
283	"Skönliltteraturen är mitt favoritläromedel" : En studie om hur grundlärare i svenska arbetar med boksamtal i årskurs 4-6 / A study on how teachers in the Swedish language work through book conversationsfrom grade 4–6 in their education. Kängström, Zandra, Lönn, Angelica, Rydersten, Magdalena January 2020 (has links) Syftet med denna kvalitativa studie är att ta reda på hur och varför svensklärare i årskurs 4–6 använder sig av boksamtal i sin undervisning. Tidigare forskning visar många fördelar för elevernas kunskapsutveckling genom att de får samtala om böcker och där är Chambers samtalsmodell i fokus. Däremot framkommer det också att det finns svårigheter i arbetet med boksamtal. Studiens teoretiska ram grundar sig i det sociokulturella perspektivet med utgångspunkt i att vi lär oss tillsammans samt Judith Langers föreställningsvärldar och Michel Tengbergs läsarter. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex svensklärare i årskurs 4–6 har studiens data kunnat samlas in. Den insamlade datan har systematiskt analyserats utifrån våra frågeställningar och resulterade i olika svarskategorier: hur lärare arbetar med boksamtal, varför lärare arbetar med boksamtal samt svårigheter med boksamtal. Utifrån intervjuerna kan en slutsats göras om att det mest förekommande sättet som boksamtal används enligt studiens deltagare är vid läsläxa och högläsning. Samtliga deltagare beskrev bland annat att eleverna får utveckla sitt ordförråd, sin läsförmåga och sitt sätt att resonera. Dessutom kan boksamtal hjälpa eleverna att uppnå betygskriterierna för årskurs 6. Studiens resultat om hur och varför lärare arbetar med boksamtal stämmer bra överens med den tidigare forskningen inom området. Däremot har det uppmärksammats svårigheter av lärarna som inte framkommer lika mycket i den tidigare forskningen. Den tidigare forskningen tar upp att eleverna kan uppfatta boksamtalen som problematiska om de blir hårt styrda av läraren eller för intima. Ingen av studiens lärare nämner det problemet utan de uppmärksammar i stället andra problem som att tiden och resurserna inte räcker till. Booktalk litteraturetalk Tengberg’s reading types Langer’s performance worlds Chamber’s conversation model Teacher of Swedish grade 4–6 Boksamtal litteratursamtal Tengbergs läsarter Langers föreställningsvärldar Chambers samtalsmodell svensklärare årskurs 4–6 Didactics Didaktik Languages and Literature Språk och litteratur
284	Boksamtal i undervisningen : En empirisk studie om hur boksamtal används i svenskundervisningen för årskurs 4–6 / Book talks in teaching : an empirical study of the use of book talks in the Swedish classroom, grade 4-6 Svensson, Elina, Lönn, Moa January 2022 (has links) Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur svensklärare i årskurs 4–6 arbetar med boksamtal i sin undervisning. Kvalitativa data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fyra verksamma svensklärare för årskurs 4–6. Därefter har intervjuerna transkriberats och analyserats och sedan har resultatet presenterats utifrån studiens forskningsfrågor. Studiens teoretiska ram grundar sig i det sociokulturella perspektivet eftersom studien syftar till att analysera och beskriva hur boksamtal används i undervisningen. Det sociokulturella perspektivet stärks av Langers sätt att se på hur kommunikation av tankar och idéer med andra utvecklar ens egna föreställningsvärldar. I intervjuerna framkommer det att de fyra lärarna som blivit intervjuade använder sig av liknande metoder under boksamtal, däremot skiljer det sig hur lärarna planerar upp sina boksamtal på grund av olika anledningar. I studien diskuteras likheter och skillnader om hur frågor i boksamtalen används samt vad som kan påverka valet av frågor och strukturen i samtalen. Resultatet av studien visar på att boksamtal är en bra metod att använda för att utveckla elevernas läsförståelse men även för att få eleverna att vilja läsa skönlitterära texter och böcker. Book talk talk about literature Langer’s envisioning literature Chamber’s conversation model Swedish teacher grade 4–6 Boksamtal litteratursamtal Langers föreställningsvärldar Chambers samtalsmodell svensklärare årskurs 4–6 General Literature Studies Litteraturvetenskap Languages and Literature Språk och litteratur
285	Svensklärares erfarenheter av arbetssätt med skönlitteratur : En intervjustudie om läsintresse inom svenskämnet med inriktning mot högstadiet Lantz, Anna, Karlsson, Jenny January 2022 (has links) Syftet med denna studie var att undersöka svensklärares erfarenheter av arbetet med skönlitteratur i undervisningen och vilka didaktiska verktyg som kan tillämpas för att främja och bibehålla läsintresset hos högstadieelever. Syftet var också att få en förståelse för hur svensklärare kan vägleda högstadieelever i läsningen av skönlitteratur. Detta gjordes utifrån ett lärarperspektiv. Frågeställningarna för denna studie var vilka erfarenheter svensklärare har inom användningen av skönlitteratur i undervisningen och vilka arbetssätt svensklärare framhäver för att stötta högstadieelever i den skönlitterära läsningen som vidare kan öka läsintresset. För att uppfylla syftet har denna studie baserats på en kvalitativ metod där intervjuer har genomförts med tio svensklärare. Eftersom syftet har varit att undersöka svensklärares erfarenheter och arbetssätt har kvalitativa intervjuer varit ett lämpligt verktyg att använda. Resultatet av denna studie har visat att det finns delade erfarenheter inom användningen av skönlitteratur med högstadieelever. Vissa svensklärare har en positiv erfarenhet av att elever upplever läsningen som lustfylld medan andra svensklärare upplever i stället ett motstånd från eleverna. Gemensamt för alla svensklärare var att de upplever den skönlitterära läsningen i undervisningen som tidskrävande och därför finns en önskan om mer tid för läsning i undervisningen. De didaktiska verktyg och arbetssätt som svensklärarna har lyft fram för att stötta högstadieelever i den skönlitterära läsningen som vidare kan öka läsintresset är relaterbar läsning, högläsning, boksamtal och filmatisering. Utifrån intervjuerna framgår det att svensklärarna arbetar med olika metoder för att nå en lyckad läsupplevelse och arbetssätten varierar beroende på vilken elevgrupp som undervisas. För en positiv utveckling angående högstadieelevers skönlitterära läsning är det också viktigt att ha ett gott samarbete med hemmen för att skapa bästa förutsättningarna för elevers läsintresse. läsintresse motstånd till läsning skönlitteratur arbetssätt i undervisning skönlitterär läsning positiva upplevelser motivation högläsning boksamtal relaterbar läsning filmatisering transaktion estetisk efferent sociokulturellt perspektiv appropriering mediering scaffolding Pedagogical Work Pedagogiskt arbete
286	"För mig veterligen finns det ingen pedagogik som är den bästa i världen" : En aktionsforskningsstudie om hur svensklärare uppfattar sin undervisningspraktik när de kombinerar boksamtal med kooperativt lärande / "As far as I know, there is no pedagogy that is the best in the world” : An action research study how Swedish teachers view their teaching practice when they combine booktalk with cooperative learning Truong, Jessica, Carlsson, Emma, Stenfelt, Ewa-Leena January 2023 (has links) Boksamtal och kooperativt lärande är två lärandemetoder som enligt forskning har en positiv inverkan på elevers engagemang och motivation. Dock visar resultat från tidigare forskning att lärare har svårt att implementera dessa metoder i sin undervisning. Därför är syftet med studien att studera hur svensklärare uppfattar sin undervisningspraktik när de kombinerar boksamtal med kooperativt lärande, samt eventuella hinder och möjligheter som lärarna upplever med denna kombination. Till grund för resultatet ligger svar från intervjuer och loggböcker, där tre svensklärare som är verksamma i årskurs 4–6, fått reflektera kring boksamtal och kooperativt lärande. I studien har vi tagit fram färdiga lektionsupplägg som lärarna fått genomföra i klassrummet. Resultat från studien visar att boksamtal med hjälp av kooperativa strukturer inte endast ger lärare möjlighet att skapa mer variation på boksamtalen, utan också bidrar till ett större engagemang och ökat samarbete hos eleverna. Men för att en implementering ska lyckas behöver lärarna få stöttning genom utbildning och ha en egen vilja att använda dessa. Sammanfattningsvis visardet slutgiltiga resultatet av studien att lärarna upplever fler möjligheter än hinder med att kombinera dessa lärandemetoder. Samtliga lärare uppgav att kombinationen med boksamtal och kooperativt lärande är något de vill fortsätta med i sitt arbete med skönlitteratur. Action research booktalk Cooperative learning Social interdependence Theory Self-determination Theory pedagogical methods Aktionsforskning boksamtal kooperativt lärande Social interdependence Theory Self-determination Theory pedagogiska metoder Learning Lärande Pedagogy Pedagogik Didactics Didaktik
287	Mångfald och variation i elevers uppfattning av sagan / Diversity and variation in pupils' perceptions of a fairytale Gullberg, Karolina, Olausson, Annette January 2009 (has links) <p><strong>Bakgrund: </strong>Då skolan av tradition<strong> </strong>fokuserar mer på elevernas läs- och skrivförmåga än på deras förmåga att tala och lyssna anser vi att det är av vikt att verka även för dessa aspekter av lärande. Enligt styrdokumenten skall vi anpassa vår undervisning efter varje elevs individuella förutsättningar. En förutsättning för detta är att eleverna får möjlighet att uttrycka sig på varierade sätt. <strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Syfte: </strong>Vår avsikt är att undersöka hur olika elever kan uppfatta en text i en högläsningssituation. Då det finns olika sätt att uttrycka sig på bör eleverna få tillgång till varierade kommunikationsmedel. Vi använder oss av bild och samtal, då vi vill se om dessa uttryck har möjlighet att komplettera varandra och samtidigt kan fylla en egen funktion. Vi vill även se om eleverna visar några tecken på att lära av eller påverka varandra. I sammanhanget är det intressant att se hur eleverna ger uttryck för tidigare påverkan av könsmönster. <strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod: </strong>Vi har utfört en undersökning av kvalitativ art. Efter högläsning av en saga har eleverna fått ge uttryck för sin uppfattning i bild och samtal. I den påföljande analysen har vi tagit en hermeneutisk utgångspunkt då vi analyserat hur eleverna tolkat texten och vad som kan ha påverkat deras uppfattning.</p><p> </p><p><strong>Resultat: </strong>Eleverna visade en mångfald och variation i uppfattning av sagan och uttryckte även detta på olika sätt. Eleverna gav oss även prov på hur de genom interaktion och olika uttrycksmedel påverkar och/eller lär av varandra. Vi fick ökad förmåga att förstå och utveckla vårt elevperspektiv då vi fick inblick i elevernas egna perspektiv.</p> lärande saga sagan sagor berättelser konstsaga samlärande högläsning läsning boksamtal samtal gruppsamtal bild måla rita reflektion reflektera eftertanke genus kön sociokulturell teori hermeneutik populärkultur påverkan kultur elever barn barnböcker barnbok bok böcker diskussion diskutera grupp uttryck uppfattning tolkning tala lyssna berätta intervju filosofi filosofiska samtal livsfrågor skola mångfald variation elevers elevperspektiv barnperspektiv perspektiv bildskapande identitet flickor pojkar Vygotskij Dewey Chambers Davies Stark. Education Pedagogik
288	Mångfald och variation i elevers uppfattning av sagan / Diversity and variation in pupils' perceptions of a fairytale Gullberg, Karolina, Olausson, Annette January 2009 (has links) Bakgrund: Då skolan av tradition fokuserar mer på elevernas läs- och skrivförmåga än på deras förmåga att tala och lyssna anser vi att det är av vikt att verka även för dessa aspekter av lärande. Enligt styrdokumenten skall vi anpassa vår undervisning efter varje elevs individuella förutsättningar. En förutsättning för detta är att eleverna får möjlighet att uttrycka sig på varierade sätt. Syfte: Vår avsikt är att undersöka hur olika elever kan uppfatta en text i en högläsningssituation. Då det finns olika sätt att uttrycka sig på bör eleverna få tillgång till varierade kommunikationsmedel. Vi använder oss av bild och samtal, då vi vill se om dessa uttryck har möjlighet att komplettera varandra och samtidigt kan fylla en egen funktion. Vi vill även se om eleverna visar några tecken på att lära av eller påverka varandra. I sammanhanget är det intressant att se hur eleverna ger uttryck för tidigare påverkan av könsmönster. Metod: Vi har utfört en undersökning av kvalitativ art. Efter högläsning av en saga har eleverna fått ge uttryck för sin uppfattning i bild och samtal. I den påföljande analysen har vi tagit en hermeneutisk utgångspunkt då vi analyserat hur eleverna tolkat texten och vad som kan ha påverkat deras uppfattning. Resultat: Eleverna visade en mångfald och variation i uppfattning av sagan och uttryckte även detta på olika sätt. Eleverna gav oss även prov på hur de genom interaktion och olika uttrycksmedel påverkar och/eller lär av varandra. Vi fick ökad förmåga att förstå och utveckla vårt elevperspektiv då vi fick inblick i elevernas egna perspektiv. lärande saga sagan sagor berättelser konstsaga samlärande högläsning läsning boksamtal samtal gruppsamtal bild måla rita reflektion reflektera eftertanke genus kön sociokulturell teori hermeneutik populärkultur påverkan kultur elever barn barnböcker barnbok bok böcker diskussion diskutera grupp uttryck uppfattning tolkning tala lyssna berätta intervju filosofi filosofiska samtal livsfrågor skola mångfald variation elevers elevperspektiv barnperspektiv perspektiv bildskapande identitet flickor pojkar Vygotskij Dewey Chambers Davies Stark. Education Pedagogik
289	Marknadens triumf : lärare i en nyliberal tid Westfelt, Anneli January 2018 (has links) I essäns form utforskas här grunderna till och eventuella effekter av formuleringar i läroplanen för gymnasieskolan där entreprenöriella förmågor framhålls. Dessa ska främjas hos eleverna vilket ska leda till att de i framtiden kan starta och driva företag. Syftet är att undersöka varför läroplanen innehåller dessa formuleringar, om det är möjligt eller önskvärt att lärare omsätter dem i undervisning, vad det kan innebära för eleverna, utbildningen, arbetslivet och för samhället i stort. Essän tar sin utgångspunkt i ett boksamtal om romanen Yarden som författaren till denna essä och en grupp elever hade hösten 2017. Ur denna berättelse och ur upplevelsen av kontrasten mellan det som kan vara undervisningens mål och mening och de skrivningar om entreprenörskap läroplanen innehåller växer utforskandet fram. Det utmynnar i en kritik av den nyliberala politik som skapat den marknadsanpassade skolan. Essän ifrågasätter också tron på att vi kan utbilda för en tänkt framtid. Slutligen pekar den mot det nödvändiga i reformer som kan undandra skolan från marknaden. / An essay that investigates the basis and possible effects of certain formulations in the upper-secondary curriculum that emphasise entrepreneurial skills. Such skills are to be promoted in pupils, with the aim of their being able to start and operate businesses in the future. The purpose is to examine why the curriculum contains these formulations, whether it is possible or desirable for teachers to implement them in their instruction and what this might mean for the pupils, their education, the professional world and society as a whole. The essay is based on a discussion of the novel Yarden (“The Shipyard”) by Kristian Lundberg, which the author of this essay and a group of pupils read in autumn 2017. The exploratory aspect of the essay develops out of this story and the experience of the contrast between what is perhaps the goal and purpose of the instruction, and the writings about entrepreneurship contained in the curriculum. The result is a criticism of the neoliberal policy that created market-adapted schooling. The essay also questions the belief that we can educate people for a hypothetical future. Finally, it points to the necessity of reforms that can extract schools from the market. Entrepreneurial skills entrepreneur neoliberalism New Public Management Yarden by Kristian Lundberg taylorism alienation curriculum knowledge requirements literary analysis book discussion Entreprenöriella förmågor entreprenör nyliberalism New Public Management Yarden av Kristian Lundberg taylorism alienation läroplan kunskapskrav litteraturanalys boksamtal Humanities and the Arts Humaniora och konst
290	Ger det själen vingar? : En studie i användningen av barnlitteratur i fritidshem / Does it give wings to the soul? : A study in the use of children’s literature in leisure centers Ghavidel Rostami, Berit January 2020 (has links) The purpose of this work is to investigate and shed light on how children’s literature is used in the after – school center, if there are any conversations with children’s literature as a starting point and if children’s literature and conversation from the books are used as tools to let students process issues concerning themselves, their lives and their thoughts. The servey was conducted in the form of a web-based questionnaire and the questionnaire responses were then analyzed from three different theoretical perspectives: a socio-cultural perspective, an environmental psychological perspective and Aidan Chamber’s model The Reading Circle. From the point of view of the socio-cultural perspective, communication and language are in focus and the interplay between the common thinking and the individual’s thinking is a prerequisite for development and learning. This perspective is set in relation to how conversation about read books can become tools for students’ development. The environmental psychological perspective in this work is about how noise affects students’ concentration and analytical ability, how the design of the room affects students’ views of both themselves and what the room should be used for and that the environment is also a matter of social impact. The reading circle offers a holistic perspective on the reading process, which is about choosing a book, reading the book, being able to reflect on and react to the book’s content, and then want to start over with the next book. Conclusions drawn from this study are that children’s literature is used in leisure centers to varying degrees, that the physical environment in the form of, for example, limited opportunities for quiet places affects the extent of student’s individual reading, and that books discussions and structured reflections based on children’s literature occur to a very limited extent. / Syftet med detta arbete är att undersöka och belysa hur barnlitteratur används i fritidshemmet, om det förekommer några samtal med barnlitteraturen som utgångspunkt och om barnlitteratur och samtal utifrån böckerna används som verktyg för att låta eleverna bearbeta frågor som berör dem själva, deras liv och deras tankar. Undersökningen har genomförts i form av en webbaserad enkät och enkätsvaren har sedan analyserats utifrån tre olika teoretiska perspektiv: ett sociokulturellt perspektiv, ett miljöpsykologiskt perspektiv samt Aidan Chambers modell Läsandets cirkel. I det sociokulturella perspektivets utgångspunkt står kommunikation och språk i fokus och samspelet mellan det gemensamma tänkandet och den enskildes tänkande är en förutsättning för utveckling och lärande. Detta perspektiv sätts i relation till hur samtal omkring lästa böcker kan bli verktyg för elevernas utveckling. Det miljöpsykologiska perspektivet i detta arbete handlar om hur buller påverkar elevers koncentration och analysförmåga, hur rummets utformning påverkar elevernas syn på både sig själva och på vad rummet ska användas till samt att miljö även är en fråga om social påverkan. Läsandets cirkel erbjuder ett helhetsperspektiv på läsprocessen som handlar om att välja bok, att läsa boken, att få reflektera över och reagera på bokens innehåll, för att sedan vilja börja om med nästa bok. Slutsatser som dragits av denna undersökning är att barnlitteratur används i fritidshemmen i varierande grad, att den fysiska miljön i form av till exempel begränsade möjligheter till lugna platser påverkar omfattningen av elevers enskilda läsning, samt att boksamtal och strukturerade reflektionstillfällen utifrån barnlitteraturen förekommer i mycket begränsad omfattning. Children’s literature children’s books reading book conversations literature conversations life issues leisure centers leisure center teachers socio – cultural perspective environmental psychological perspective reading circle library school library Barnlitteratur barnböcker läsning boksamtal litteratursamtal livsfrågor fritidshem fritidshemslärare sociokulturellt perspektiv miljöpsykologiskt perspektiv läsandets cirkel bibliotek skolbibliotek Educational Sciences Utbildningsvetenskap

Search results