This project investigates how four teachers work to encourage their pupils’ love of reading. The study was conducted with the focus on teachers working in grades 1–3. The teacher’s view of their own role in furthering love of reading is also considered.It is hoped that other teachers will gain inspiration and ideas about how to work to motivate their pupils to read.To ascertain the four teachers’ opinions and thoughts I conducted qualitative interviews which I then analysed with the help of sentence concentration.The study shows that the teachers work in similar ways, but what they all have in common is that they further love of reading through methods that include conversation and communication with classmates and teacher. It has also been found that the teachers think that the responsibility for encouraging children’s lies not just with the teacher but also in the children’s home.

The purpose of this study is to analyze commonly read children’s literature from a gender perspective. The study also contains a discussion about what these books can convey to students and how they can be used in a didactic perspective. The selection of books has been made based on a research that showed which ten books teachers mostly use for reading aloud across the country. The books have been placed in relation to the current stereotypes found in our society. The study shows that there are a large variety of gender structures in the books, with some characters who follows the norm and some who breaks it. Despite that, generalizations have been made and each book has been divided into category breaks the norm or follows the norm. The result has shown that most of the books breaks the norm, but most books also requires a discussion about gender afterwards in order not to be misinterpreted and spread wrong values. The study therefore reveals that children’s literature can be used in the teaching to highlight and discuss value-based issues, through reading aloud and book discussions. / Syftet med undersökningen är att analysera vanligt förekommande skönlitterära högläsningsböcker ur ett genusperspektiv. I undersökningen förs en diskussion om vad dessa böcker kan förmedla till elever och hur de kan användas i ett didaktiskt perspektiv. Urvalet av böcker har gjorts av en förundersökning som visat vilka tio skönlitterära böcker lärare mest använder till högläsning runt om i landet. Böckerna har sedan ställts i relation till de rådande stereotyperna som finns i vårt samhälle. Undersökningen visar att det finns en stor variation i genusstrukturerna i respektive bok, med några karaktärer som följer normen och några som bryter den. Däremot har generaliseringar kunnat göras och respektive bok har blivit indelat i kategorin bryter normen eller följer normen. Resultatet har visat att majoriteten av böckerna bryter mot normen, men att de flesta böckerna kräver en efterföljande diskussion om genus för att inte misstolkas och sprida felaktiga värden. Av undersökningen har man därmed kunnat konstatera att det går att använda skönlitterära böcker i undervisningen för att belysa och diskutera värdegrundsfrågor, genom högläsning och boksamtal.

Syftet med den här studien är att undersöka hur tre lärare i årskurs 1 arbetar med läsmotivation. Vidare är syftet att undersöka om pojkar och flickor motiveras till läsning på samma sätt. Läsförmåga är en förutsättning för att kunna leva och verka i ett samhälle, eftersom läsning är centralt i människors liv. Det framgår dock av PIRLSresultat från 2016 att flickor presterar bättre än pojkar när det kommer till läsning. Jag vill därför undersöka hur lärare motiverar elever till läsning. Den här studien baseras på tre observationer och tre intervjuer med yrkesverksamma lärare. Observationerna dokumenteras i observationsscheman utifrån bestämda händelser, och intervjuerna spelas in och transkriberas. Resultatet visar att flickor och pojkar generellt inte motiveras till läslust på samma sätt. Det som motiverar elever till läsning är individuellt och beror inte på kön. Elever motiveras till läsning genom att lärare bland annat förklarar nyttan av att kunna läsa samt genom att eleverna själva får välja böcker.

Syftet med studien är att ge fördjupad kunskap om hur lärare kan arbeta med skönlitteratur i undervisningen samt undersöka hur lärare i årskurs 3 arbetar med skönlitteratur för att elevernas läsförståelse ska utvecklas. Studien baseras på fyra intervjuer med legitimerade lärare samt två observationer med fokus på lärarens undervisning. Utifrån undersökningen finns både likheter och skillnader gällande hur lärare arbetar med skönlitterära texter i klassrummet. Tidigare forskning och studiens resultat visar att lärare undervisar med hjälp av skönlitterära texter samt att elevers läsförståelse kan utvecklas. Elevernas utveckling av läsförståelsen sker med stöttning från lärare och i samspel med varandra. Likheter som uppmärksammas i arbetet är vilka metoder lärarna använder när de undervisar med skönlitteratur i ämnet svenska, hur lärarna väljer skönlitterära texter samt hur de ser på begreppet gemensam läsning. Två skillnader som uppmärksammas är hur klassrumsmiljön ser ut samt vilka ämnen skönlitterära texter används i. Utifrån undersökningen går det även att konstatera att eleverna läser skönlitterära texter som är anpassade för deras läsnivå.

Syftet med studien är att undersöka hur boken Kalle och chokladfabriken (1964) kan användas i en värdegrundsundervisning där demokrati utgör ramen och där perspektiven klass och mångkultur specificerar undersökningen. Frågeställningarna är formulerade utifrån syftet och berör bokens kopplingar till styrdokumentens värdegrundsformuleringar samt hur boken kan användas i undervisningen utifrån mål i svenska liksom läroplanens övergripande mål. Narrativanalys är den metod som används vid analyserandet av boken och de teoretiska perspektiv som intas vid undersökning är det postkoloniala samt klassperspektivet. Resultatet av bokanalysen visar att det finns en problematik i framställandet av människor från andra kulturer liksom av människor från en viss klass. Boken som sådan skapar ingen förståelse för dessa människor utan det blir lärarens uppgift att bygga en undervisning utifrån denna problematik. Dessutom öppnar boken för en diskussion kring det komplexa begreppet ironi vilket i sin tur kan leda in på frågor kring etik och moral. Andra aspekter som kan beröras i en undervisning utifrån boken är mänskliga rättigheter, förmågan att leva sig in i andra människors liv samt stärkandet av elevernas identitet. / This study aims to investigate how the book Charlie and the Chocolate Factory (1964) can be used in value based education. The primary focus is on the aspect of democracy and the aspects social class and multiculturalism specify the investigation. The research questions concern the book’s connections to fundamental values set by the curriculum, as well as how the book can be used in teaching based on goals defined in the Swedish syllabus. The methodology used is narrative analysis and the theoretical perspectives used are post-colonial and class. The analysis concludes that the representation of people from different cultures and certain classes found in the book raise certain problems. The book itself creates no deeper understanding for these people and therefore it is up to the teacher to create and build a teaching based on these problems. The book opens for discussions regarding the complex concept of irony which in turn can lead to discussions concerning ethical and moral issues. Other aspects involved in teaching based on the book are human rights, the ability to put yourself in another person’s shoes as well as strengthening of the students’ identities.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka vad tidigare forskning har kommit fram till gällande användning av skönlitteratur i undervisningssammanhang, samt hur en mer omfattande användning av skönlitteratur i skolan skulle kunna påverka skolans dubbla uppdrag. Studiens resultat bygger på 14 publikationer som tagits fram genom databassökning. Resultaten talar för att arbete med skönlitteratur i huvudsak är positivt, men att det krävs mer än att bara läsa för att kunna nyttja skönlitteraturens fulla potential. Forskning visar på att det finns stora möjligheter till bildning genom att läsa, diskutera och analysera skönlitteratur. Samtidigt tyder undersökningar på att dagens elever läser mindre än vad de gjorde för tio år sedan. Resultatet visar även på att elevers medievanor förändrats och att de medier som skolan använder sig av behöver följa med i utvecklingen och föreslår serieromaner som ett möjligt alternativ till traditionell textuell litteratur. Sammanfattningsvis finns mycket att vinna genom arbete med skönlitteratur i skolan så länge som det medföljande arbetet kring litteraturen är välplanerad och eleverna upplever litteraturen som meningsgivande.

This is a quantitative study with qualitative elements which investigates if, and in that case how, preschool teachers in a Swedish medium-sized municipality are working with, and thinking about media talks - book talks when it comes to other media types than physical books.  The method consists of a quantitative strategy based on a semi-structured survey, sent out to the preschool teachers of the municipality.  The result shows that the preschool teachers in general have a positive attitude towards media talks and that the majority already uses it. One thing that the preschool teachers consistently emphasized was the importance of conversation and interaction, which form the basis of both media talks and in the socio-cultural perspective. / Detta är en kvantitativ studie med kvalitativa inslag som undersöker om, och i så fall hur, pedagoger i en medelstor svensk kommun arbetar med, och tänker kring mediesamtal - boksamtal när det handlar om andra medier än fysiska böcker.  Metoden består av en kvantitativ strategi som baseras på semistrukturerade enkäter som skickats ut till kommunens pedagoger.  Resultatet påvisar att pedagogerna överlag är positiva till mediesamtal och att merparten ser att de redan använder sig av det. Något pedagogerna genomgående lyfte var samtalets och samspelets viktiga funktion, vilket är grunden i både mediesamtal och i det sociokulturella perspektivet.

Denna kvalitativa studie syftar till att utöka kunskapen om hur lågstadielärare kan använda högläsning för att stimulera språkutvecklingen hos elever med svenska som andraspråk. Detta görs genom att undersöka hur åtta lärare i lågstadiet arbetar med andraspråksperspektivet i högläsning. Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade personliga intervjuer. Resultaten från denna studie visade att lärare använder högläsning på olika sätt och i olika omfattning men att samtliga tillämpar det någon gång. De flesta lärarna anser att det är viktigt med bildstöd och att förklara ord och meningar. Många menade dessutom att samtal kring det lästa är av stor vikt när det kommer till högläsning och att val av bok spelar stor roll. Vid val av bok bör läraren hitta på såväl innehåll som språklig nivå och boken får gärna knyta an till elevernas bakgrunder. / This qualitative study aims to expand knowledge about how primary school teachers can use read-aloud to stimulate the language development of students with Swedish as a second language by investigating how eight primary school teachers include a second language perspective in read-aloud activities. Data for this study was gathered using semi-structured personal interviews. The results revealed that teachers employ read-aloud practices in various ways and to varying degrees, but all of them incorporate it at some point. The majority of teachers consider visual support and explaining words and sentences to be important. Furthermore, they also emphasized the significance of discussions about the language and the content of the reading material. They highlighted that the choice of read-aloud books plays a pivotal role and both the content and the linguistic level of the book should be considered. It is also beneficial for the chosen book to be culturally relevant and resonate with the students' backgrounds.

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka hur svensklärare arbetar med skönlitteratur för att bidra till ett interkulturellt förhållningssätt och vilken skönlitteratur som lärarna använder till detta. Den tidigare forskningen visar att läsning av böcker kan bidra till mer än bara läsförståelse. Det beskrivs att skönlitteraturen kan ge kunskap om människors olika livsvillkor och på så sätt förklaras litteraturen kunna bidra till ett interkulturellt förhållningssätt. Vidare beskrivs det interkulturella förhållningssättet som väsentligt i skolan och att det har blivit allt viktigare på senare tid, i och med skolornas ökande mångkulturalitet. Studien bygger på fyra intervjuer med yrkesverksamma svensklärare som i intervjuerna delar med sig av hur de arbetar interkulturellt genom skönlitteraturen och vilken skönlitteratur de använder till detta. Intervjusvaren ställdes därefter mot den tidigare forskningen för att reda ut likheter och skillnader mellan dessa. Studien visar att många strategier som den tidigare forskningen tar upp också används av de intervjuade lärarna. Utöver dessa ger lärarna andra exempel på användbara strategier såsom högläsning, diskussioner i grupper och skönlitterära verk för undervisningen som inte framkommer i den tidigare forskningen.

Reading is considered to be one of the main factors for success throughout the compulsory education and into the years in upper secondary school, and is often connected with instrumental values, such as better grades and higher level of empathy. However, good readers are seldom drawn to books as means to improve their grades, but enjoy reading in its own right. The curriculum for for the upper secondary education in Swedish on the other hand stipulates that students should learn to analyse literature – i.e. learn how to do a reading rather than develop as readers.This study looks at two groups of upper secondary school students discussing two different young-adult novels, and analyses the recordings from a reader-response perspective. As readers they focus mainly on the plot, and their knowledge of story line and genre seems to draw heavily from film, but they also come to the text with different expectations and experiences, which influence their reading. An initial resistance for one reader could be the same factor making the book too trivial for another. Possible implications for teachers are that consideration for the aim of the reading should be made when choosing books for students, as it might be counterproductive to expect inexperienced readers to perform literary analysis if the goal is to develop reading.