I och med vår svenska lärarutbildning i relation till att vi bor i Finland respektive på Åland har vi fått en uppfattning av att boksamtal inte är en aktivitet som används i lika stor utsträckning i Finland och på Åland jämfört med i Sverige. Detta examensarbete syftar till att ta reda på om och hur lärare i Finland och på Åland använder högläsning, tystläsning och boksamtal för att gynna elevers lärande i arbete med skönlitteratur i ämnet svenska i årskurs 3. För att besvara arbetets frågeställningar har vi utfört semistrukturerade intervjuer med tio lärare som undervisar i Finland respektive på Åland i årskurs 3.  I resultatet kan vi se att samtliga lärare aktivt använder skönlitteratur i sin undervisning. I resultatet framkommer det även att lärarna i Finland främst använder sig av tystläsning, medan de åländska lärarna föredrar att använda högläsning. Vår slutsats är att samtliga lärare anser att de inte använder boksamtal, men beskriver ändå aktiviteter som de använder regelbundet, vilka kan ses som boksamtal.

Studiens syfte är att synliggöra förskolebarns uttryck för deltagande i demokratiska processer, utifrån litteratur med tillhörande boksamtal. Specifikt studeras följande frågeställning: Vilka möjligheter till deltagande i demokratiska processer, utifrån begreppen inflytande, makt, motstånd och frihet ger förskolebarn uttryck för, efter att ha tagit del av böckerna Gropen (2018) och Koko och Bosse, vill inte! (2019)? Studiens metodologiska utgångspunkt är semistrukturerade gruppintervjuer i boksamtalsform. Empirin utgörs av utsagor från elva förskolebarn i åldrarna fem till sex år, vars yttrande analyseras i relation till inflytande, makt, motstånd och frihet. Begreppen har teoretisk utgångspunkt i Biestas (2011; 2020) teori om domäner för utbildning och utgörs av socialisation och subjektifiering, samt i Foucaults teori om makt och motstånd (1976/2002). Resultatet visar att barn ger uttryck för demokratiska processer med koppling till studiens valda barnlitteratur, samt utifrån sin egen förskolekontext. Inflytande förknippas av barnen med möjligheten att bestämma kring leksituationen samt möjligheten att göra val mellan olika alternativ. Det framförs också synpunkter kring avsaknad av inflytande, då pedagogerna, enligt barnen, ignorerar deras önskemål. Barnen ger uttryck för makt när de menar att pedagogerna bestämmer i egenskap av vuxna och att beslut som pedagogerna tar, är utifrån barnens bästa. I kontrast till ovanstående uttrycks också en önskan efter möjlighet att utöva makt i form av bestämmanderätt i vissa frågor. Motståndet uttrycks genom verbal protest, smitning eller att gömma föremål. Frihet uttrycks av barnen med en önskan att pedagogerna inte ska övervaka dem, samt genom en längtan ut från förskolans fysiska område. En slutsats av studien är att ändamålsenligt vald litteratur med efterföljande boksamtal, kan bidra till att barn ger uttryck för sina möjligheter till deltagande i demokratiska processer. Med rätt ambitioner från pedagogernas sida, kan barnens utsagor tas tillvara och användas i syfte att utveckla förskolans utbildning i demokratisk anda.

Denna litteraturstudie syftar till att studera betydelsen av högläsning i samband med boksamtal för elevers språkutveckling. Litteraturstudien fokuserar på lågstadiet men då språkutveckling börjar redan i förskolan är föreliggande studie även relevant för förskolan. Forskning visar att lärare inte använder sig av högläsning och boksamtal frekvent i undervisningen. Därav utgår studien från frågeställningarna: “Hur bör lärare använda högläsning i samband med boksamtal i svenskundervisningen på lågstadiet?” och “Hur förbättras elevers språkutveckling genom högläsning i samband med boksamtal?”. Litteraturstudien börjar med en bakgrund som redogör för relevanta styrdokument samt begrepp som ligger till grund för studien. Högläsning, boksamtal, språkutveckling och literacy är begrepp som har många olika definitioner och därför ansågs det relevant att förklara vilken definition som denna litteraturstudie använder. Vidare beskrivs vilken metod som legat till grund för studien, databaserna ERIC (EBSCO) och Libris har använts med olika sökord för att få fram aktuell forskning för studiens syfte. Artiklar valdes utifrån inkluderings- och exkluderingskriterier för att få fram artiklar som besvarar syfte och frågeställningar. Resultat och analys presenteras med utgångspunkt i bakgrund och utvald forskning inom området. Resultatet visar att högläsning i samband med boksamtal främjar elevers språkutveckling, i egenskap av fonologisk medvetenhet, literacy och förståelse för andra. Boksamtal behöver ske innan, under och efter högläsningen och läraren behöver engagera eleverna genom exempelvis rösten. Lärare behöver välja bok utifrån elevernas intresse för att engagera och involvera eleverna under högläsningen. Det är även viktigt att läraren tränar på att läsa boken högt för ett lyckat lärtillfälle. Högläsning i samband med boksamtal blir betydelsefullt för elevernas språkutveckling om läraren är väl förberedd och har ett tydligt syfte med undervisningstillfället. Fortsättningsvis diskuteras resultatet, metoden och implikationer för framtida forskning.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken ställning sakprosan har i undervisningen när några lärare utvecklar elevers läsförståelse på låg- och mellanstadiet. Studien är kvalitativ och baseras på intervjuer med fem lärare i på låg- och mellanstadiet från fyra olika skolor. Materialet behandlas ur ett sociokulturellt perspektiv och utgår från rådande läsforskning och resultat i den internationella undersökningen PIRLS 2011. Resultatet visar att lärarna använder flera väl beprövade metoder och modeller för undervisning i läsförståelse, som till exempel genrepedagogik, vägledd läsning och strukturerade boksamtal. Lärarna är väl uppdaterade när det gäller läsutvecklande metoder och läsförståelse, medan lärarnas undervisning i läsförståelse utifrån sakprosatexter kan utvecklas vidare. Sakprosatexterna väljs i första hand utifrån sakinnehållet och läsbarheten hos dessa texter kommer i andra hand.

Syftet med detta arbete är att få insyn och ökad kunskap på hur pedagogerna på en utvald förskola arbetar med skönlitteratur. Skönlitteratur är ett pedagogiskt hjälpmedel som sätter igång barns kreativitet och tankar. I min undersökning har jag använt mig av den kvalitativa intervjun som metod och intervjuat fyra pedagoger som arbetar på en mångkulturell förskola i Malmö. Resultatet av min undersökning visar att pedagogerna på förskolan använder skönlitteratur dagligen i sin undervisning. De planerar sin undervisning och utför den med olika didaktiska, språkfrämjande hjälpmedel. Pedagogerna är väl medvetna om vilka fördelar som användandet av skönlitteratur för med sig.

Syftet med arbetet är att undersöka hur skolbibliotekarier samarbetar med pedagoger och specialpedagoger i arbetet med att motivera och inspirera svaga läsare i år 1-5.Arbetet ger en översikt av hur skolbibliotekarier, pedagoger och specialpedagoger tar tillvara varandras kompetenser för att utforma en god läsmiljö. Med hjälp av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer ville vi beskriva läsfrämjande metoder samt undersöka hur de samarbetade. Sammanfattningsvis visar resultaten att samarbetsformerna skiljer sig beroende på yttre förutsättningar som delaktighet i arbetslag, skolbibliotekets öppettider och skolbibliotekets placering. Vi kan konstatera att högläsning, boksamtal och bokprat anses som viktiga läsfrämjande metoder.Nyckelord: svaga läsare, läs- och skrivsvårigheter, läslust, läsfrämjande metoder, god läsmiljö, boksamtal, bokprat, högläsning, samarbete

Syftet med denna studie är att undersöka hur några yrkesverksamma gymnasielärare i svenska arbetar med skönlitteratur i skolan i relation till de värden som skönlitteratur antas förmedla, såsom empati och medmänsklighet, samt hur detta påverkar vilka skönlitterära verk som används i litteraturundervisningen. Studiens syfte är också att undersöka hur dessa lärare tar reda på om skönlitteraturen faktiskt lyckas förmedla önskade värden till eleverna. Inledningsvis ges en kort bakgrundsbeskrivning av hur skolans uppdrag som fostrare av demokratiska medborgare har förändrats över tid till att idag snarare handla om att förmedla en specifik värdegrund. Detta ställer nya frågor om skönlitteraturens funktion och lärarens didaktiska avvägningar i samband med litteraturundervisningen. Teoretiska utgångspunkter som litteraturens legitimeringar, narrativ fantasi och deliberativa samtal sammanfattas. En redogörelse för tidigare forskning innefattar Gunilla Molloy, Eva Hultin, Malin Alkestrand och Gustav Borsgård som alla har gjort studier om litteraturundervisning, litteratursamtal och olika former av värdeförmedling i relation till skönlitteraturen. Studiens metod utgörs av en kvalitativ studie där två lärare på en folkhögskola och två lärare på ett gymnasium intervjuas. Analysen utmynnar i slutsatser som visar den stora behållningen av sådan skönlitteratur som ger möjlighet till perspektivbyte, tematiska diskussioner och kunskaper om samhället. Särskilt framhålls boksamtalens betydelse för att synliggöra olika värden och reflektera över mänskliga levnadsvillkor och erfarenheter. Studien avslutas med att slutsatserna diskuteras och jämförs med den tidigare forskningen och formulerar sedan frågor för framtida forskning om exempelvis ämnesövergripande arbete i litteraturundervisningen och specifika litterära genrers unika möjligheter att förmedla en värdegrund.

Syftet med studien att utveckla kunskaper om högläsningens betydelse för barns språkutveckling i förskolan samt undersöka hur förskolepersonal kan arbeta med högläsning i lärandesyfte. Metoden som valts är kvalitativa intervjuer. Intervjuer användes för att synliggöra förskolepersonalens tankar och åsikter om högläsningsarbetet i språkutveckling syfte. Resultatet visar hur förskolepersonalen arbetar med högläsning för att främja barns språkutveckling. Det framkom att högläsningen är en vardaglig aktivitet som tillåter förskolepersonalen att tillsammans med barn lyssna och samtala om nya ord. I resultatet framgår även inom vilka områden förskolepersonalen beskriver att språket utvecklas genom högläsning. De områden förskolepersonalen ägnar sig åt är boksamtal, den fysiska miljön samt digitala böcker och pappersböcker när det kommer till språkets utveckling genom högläsning.

Studiens syfte är att undersöka om boksamtal av skönlitterära böcker bidrar till en bättre textförståelse samt språk- och läsutveckling i modersmålsämnet. Fokuset har varit på hur arbetet med lustfyllda metoder kan ge elever möjligheten till att utveckla sitt modersmål, men även vilket intresse de visar för skönlitteratur och filmvisning av den lästa boken. Den valda metoden är kvalitativt arbete, där vi använt oss av ett interaktivt arbetssätt med skönlitteratur i form av boksamtal med användning av Chambers metod, filmvisning samt textanalys. Undersökningen genomfördes med tre elever som går i årskurs 7. Resultaten visar att arbetet med boksamtal generellt har en viktig betydelse och är en förutsättning för bättre läsförståelse hos eleverna. Filmvisningen däremot väcker elevernas fantasi och de blir säkrare med hur deras funderingar och tankar stämmer överens med verkligheten. Den utvecklar även deras förståelse och ger en bredare insikt om sagan. Vi insåg att arbetet med det interaktiva arbetssättet kan ge eleverna en ökad textförståelse samt bättre språk- och läsutveckling. Den kunde stödja och stärka inte bara elevernas språk, utan har utvidgat deras språkfärdigheter på så sätt att de kunde skaffa sig ett större ordförråd.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att med hjälp av tidigare forskning undersöka vilken betydelse boksamtal har för elevers läsförståelse, vilken roll läraren har vid boksamtal, samt hur boksamtal utformas. Studiens resultat bygger på både facklitteratur och vetenskapliga artiklar som hämtats genom databassökningar och manuella sökningar. Resultatet visar att boksamtal är viktigt för att öka elevers läsförståelse, flera källor anger samtal som en väsentlig del för att underlätta elevers förståelse. Resultatet visar även att frågor som läraren använder sig av, är av betydelse vid utformningen av boksamtalen. Det är av vikt att läraren väljer ut relevanta och intresseväckande frågor som möjliggör utformningen. Slutligen visar resultatet att läraren spelar en viktig roll vid boksamtal, då i en roll som samtalsledare.