Detta examensarbete undersöker hur lärare i år 4 arbetar med skönlitteratur och boksamtal i sin undervisning. I studien har Chambers modell och forskning kring skönlitteraturens roll i undervisningen samt samarbetet mellan skola och folkbibliotek undersökts. Lärare och bibliotekarier har intervjuats och dessa intervjuer har legat till grund för studiens resultat. Studien visar att lärares egna engagemang, kunskap och intresse är avgörande för hur man på ett framgångsrikt sätt kan arbeta med skönlitteratur för att nå delar av målen i svenska. Det framkommer också att reflekterande läsning bidrar till att utveckla elevernas språk och ordförråd. I vår studie framkommer det av tidigare forskning och resultaten från intervjuerna att ett bättre samarbete mellan skola och folkbibliotek skulle vara önskvärt. För att få ett bättre samarbete mellan skola och folkbibliotek behövs det ske förändringar på politisk nivå.

Syftet med det här arbetet var att undersöka om och i sådana fall hur tre pedagoger använde sig av högläsning i sina barngrupper. Jag ville även titta lite närmre på om högläsning kan hjälpa barnen att få bättre språkförståelse samt om miljön spelar in på något sätt för att läsro ska uppnås. Mitt resultat visade att alla tre pedagogerna arbetar ganska mycket med högläsning i verksamheten men att de jobbar på olika sätt med det. Samtliga anser dock att högläsning är oerhört viktigt för barnens språkliga utveckling, eftersom man i samband med att man läser pratar om ord samt händelser i boken. En annan sak som framkom i undersökningen var att pedagogerna ansåg att det var viktigt att det skulle finnas en speciell plats i rummet som barnen kunde förknippa med berättande och läsning. Det här var tyvärr något som inte uppfylldes riktigt i allas dagliga verksamhet, men det visar ändå på hur betydelsefullt de ansåg att det var. Beträffande miljön så ansågs den spela en ganska stor roll men det som framförallt framhölls var vikten av att den som läser högt för barnen verkligen ger sig hän sitt uppdrag så att barnen blir intresserade av att lyssna på det som läses. Nyckelord: Högläsning, språkutveckling, läsmiljö / The purpose with this work was to investigate if and in that case how three pedagogs use reading aloud in their work with the children. I also wanted to look a little closer if reading aloud can help children to improve their language proficiency and I also wanted to see if the environment plays a role in any way to achieve reading peace. My results showed that all three teachers are working quite a lot with reading aloud in their activities but they work in different ways with it. All of them, however, believe that reading aloud is extremely important for children's linguistic development, since when reading aloud they talk with the children about words and events in the book. Another thing that emerged from the survey was that the teachers felt it was important that there would be a special place in the room that the children could associate with storytelling and reading. This, unfortunately, was something that was not met really in everyone's daily activities, but nevertheless it shows how important they felt it was. Regarding the environment, so it was considered to play a fairly important role but what was especially emphasized was the importance of that when reading aloud to children you really need to devote yourself to the mission so that the children will be interested to listen to what is read. Keywords: Reading aloud, language, environment

Elever i grundskolans tidigare år presterar allt sämre på läsförståelsetester som har gjorts. Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur lågstadielärare arbetar med högläsning för att främja elevers läsförståelse, vilket det fanns en god grund för att undersöka då läsförståelsen hos elever visar på en nedåtgående trend. En forskningsbakgrund beskriver först vad högläsning kan innebära för elever. Vi har därefter i metoden gjort en kvalitativ undersökning genom att ha intervjuat sex stycken lärare på deras arbetsplatser och låtit dem berätta om sina egna uppfattningar gällande högläsningens styrkor som undervisningsmetod. Resultatet visar att lärarnas högläsning kan ha positiva effekter ur flera aspekter: läsförståelsen hos elever förbättras, ordförrådet expanderas, elever får träna på att sitta stilla och lyssna samt lära sig hur berättelser är uppbyggda vilket de själva har nytta av när de ska skriva egna berättelser. Informanterna är överens om att det krävs samtal och diskussioner kring boken för att uppnå maximal effekt. Det räcker inte med att bara högläsa utan någon som helst återkoppling. En indikation på detta stärks också av den internationella komparativa studien PIRLS, där det framgår att svenska elever får arbeta med lässtrategier i mindre utsträckning än i andra deltagande länder. Detta kan vara en orsak till att elevers kunskaper i läsförståelse har försämrats. Det går inte att dra en generell slutsats av studien. Resultatet utgår endast från de intervjuade lärarna. Hade vi intervjuat andra lärare skulle deras uppfattningar kunnat skilja sig från vårt resultat.

Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka föreställningar förskolepedagoger har om boksamtal som ett pedagogiskt verktyg för läsförståelse. Vi har gjort en kvalitativ undersökning och intervjuat fyra förskolepedagoger. Våra frågeställningar är: Hur mycket utrymme ges för boksamtal i förskolan? Vilka metoder används vid boksamtalen? Vilka föreställningar har pedagoger omboksamtal och betydelsen av dessa för barnets framtida förståelse av texter? Resultatet av undersökningen visar att boksamtal används i mindre utsträckning som pedagogiskt verktyg i förskolan. Vi kan utläsa av svaren att pedagoger, som fortbildats i ämnet, har större förståelse för boksamtalets betydelse. Det innebär att en pedagog med vidareutbildning i boksamtal har större möjlighet att påverka barns språkutveckling positivt.

Anledningen till valet av undersökningsområdet i denna studie grundar sig i mitt intresse för litteratur och betydelsen av läsning hos elever. Mitt syfte var att söka reda på hur en specifik slags skönlitterär form av bok kunde användas i undervisningen för att skapa läsintresse och behandla läroplanens värdegrundsdel. Metoden jag har använt mig av i denna studie är en narratologisk modell vid bokanalys, där jag har analyserat boken Den osynliga flickan av Deborah Ellis (2002). Med hjälp av, för ämnet aktuell forskning samt analys av ovanstående bok, har jag kommit fram till ett resultat. Min studie visar på att högläsning främjar elevers läsintresse och att boksamtal är ett förmånligt arbetssätt för att gynna elevers fortsatta läsintresse samt förståelse och acceptans för omvärlden. Boksamtal i denna form visar på tecken på att det bidrar positivt till arbetet kring läroplanens värdegrund. / The reason for the choice of study area in this study is based on my interest in literature and the importance of reading. My purpose was to find out how a specific kind of fictional form of book could be used in teaching to create reading interest and treat the curriculum value base. The method I have used in this study is a narrative model in book analysis, in which I have analyzed the book The Invisible Girl by Deborah Ellis (2002). With the help of research on the subject and analysis of the above book, I have come up with a result. My study shows that reading aloud promotes students interest in reading and that book conversations are a favorable way of working to benefit students' continued reading interest as well as understanding and acceptance for the outside world. Book conversations in this form show signs that it contributes positively to the work on the curriculum's value base.

PISA-undersökningar har de senaste 15 åren visat på försämring av svenska elevers läsförståelse, men enligt den sista PISA-rapporten dokumenteras en viss ökning (Skolverket, 2016). Läsförståelse står i stark relation till hur elever klarar skolans mål. Syftet med denna litteraturstudie är att synliggöra vilka kunskaper om läsförståelse lärare behöver besitta för att planera undervisning som utvecklar elevers läsförståelse genom högläsning av skönlitteratur samt lyfta fram eventuella kunskapsluckor inom ämnesområdet. Utifrån syftet formulerades följande frågeställningar: Vad behöver lärare för kunskaper om läsförståelse för att möjliggöra undervisning som utvecklar läsförståelse genom högläsning av skönlitteratur? På vilket sätt ska undervisning utformas för att utveckla elevers läsförståelse genom högläsning av skönlitteratur? Litteraturstudien innefattar tolv vetenskapliga publikationer i form av avhandlingar, vetenskapliga artiklar och en forskningsrapport från både det nationella och internationella fältet. Litteraturen har granskats och analyserat i flera steg och material som inte varit relevant för studiens syfte har sållats bort. Studiens resultat pekar på vikten av att som lärare ha en förståelse för vilka förmågor som krävs vid läsförståelse för att möjliggöra undervisning som utvecklar läsförståelse. Genom att planera lektioner med tydliga mål och noggrann uppföljning finns goda möjligheter att utveckla läsförståelse hos elever genom högläsning av skönlitteratur. Enligt studien använder lärare högläsning av skönlitteratur men utnyttjar sällan aktiviteten på ett sådant sätt som krävs för att läsförståelse ska utvecklas. Olika metoder finns tillgängliga för undervisning men kräver att lärare har ett kritiskt förhållningsätt och varierar mellan olika metoder för att ge alla elever förutsättningar för utveckling och lärande. Enligt studien finns ett behov av vidare forskning angående hur lärare kan undervisa i läsförståelse samt vilka kunskaper lärare behöver besitta för att läsförståelse hos elever ska utvecklas genom högläsning. Studien synliggör brister hos lärare i Sverige då synen på bedömning ofta ses som en slutprodukt i stället för möjlighet till stöd för elevers fortsatta lärande.

Följande uppsats är en systematisk litteraturstudie vars syfte är att ge en bild av arbete med litteratursamtal i grundskolan. Studien söker svar på litteratursamtalens funktion och effekter, samt hur uppgifter kan utformas kring samtalen. Genom systematiska sökningar i relevanta databaser har fem studier om litteratursamtal undersökts. Resultatet ger exempel på olika tillvägagångssätt för samtalen gällande genomförande och val av metoder, men också hur uppgifter i samband med samtalen kan utformas. Litteratursamtal visar sig också ha effekter på elevers lärande och utveckling gällande läsförståelse, nya perspektiv och bredare synsätt.Dessutom presenteras ett antal svårigheter med denna typ av samtal. Dessa svårigheter är främst kopplade till lärarens förmåga att ställa öppna frågor under samtalet.

No description available.

Textsamtal är ett vedertaget sätt att bearbeta gemensam läsning av litteratur såväl i skolans undervisning som på lärarutbildningar. Aidan Chambers och Judith Langer är två framstående förespråkare för textsamtal som fått stort inflytande i Sverige. Syftet med föreliggande undersökning är att studera hur Chambers respektive Langers modeller för textsamtal skapar förutsättningar för elever i årskurs 4 att göra inferenser. Med inferenser avses i undersökningen modellbaserade och textbaserade inferenser så som de definieras av Barbro Westlund. Det sociokulturella perspektivet och transaktionsteorin används som teoretisk utgångspunkt. För att genomföra undersökningen görs en intervention i två elevgrupper där de får delta i textsamtal baserade på de respektive modellerna. I resultatet framkommer att eleverna gör inferenser i båda samtalsmodellerna. Frågor som uppmuntrar elever till att fylla i textens tomrum eller reda ut frågetecken om texten resulterar i flest inferenser. Eleverna gör också fler inferenser i frågor där de får kommentera texten fritt än i frågor som detaljstyr. Resultaten visar att samtalsledarens roll är viktig då denne bör planera, strukturera och styra textsamtalet i en sådan riktning att eleverna uppmuntras till att göra inferenser. / <p>Presentation av arbete skedde via zoom pga rådande omständigheter med covid-19. </p>

I denna litteraturstudie jämförs miljöbeskrivningar, karaktärsbeskrivningar, stilfigurer samt intertextualitet i tre olika klassiska litterära verk med motsvarande lättlästa versioner. Syftet med studien är att ta reda på om de lättlästa versionerna går att använda i undervisningen för elever med lässvårigheter för att ge dem en möjlighet att diskutera verken med andra som läst originalversionen. Eller om läsningen av en lättläst version hindrar arbetet för en jämlik utbildning. Resultatet visar att innehållet i de olika versionerna skiljer sig ifrån varandra och att den som läser en lättläst version får med grunderna men det estetiska försvinner. Dessutom visar innehållet att elever som läser en lättläst version har svårt att nå de kunskapsmål som finns i gymnasieskolans läroplan. Slutsatsen är att i valet av litteratur måste läraren utgå ifrån eleverna.