Bakgrund: Enligt senaste rapporten från PIRLS fortsätter skriv- och läsförståelse hos barn i årskurs 4 att minska, vilket enligt Skolverket är oroväckande. Förskolan är en betydelsefullarena där barn skapar en tidig nyfikenhet till läsningen, och där barnens intresse för att läsa på egen hand skapar en god grund för att vända den negativa trenden senare i grundskolan. Att skapa en lustfylld lässituation blir därmed viktigt. Den tidiga språkutvecklingen är viktig i barns liv, och är grundläggande för att de ska bli demokratiska medborgare. Därför är det viktigt att förskolan introducerar tidiga erfarenheter av högläsning med syfte att främja barns språkutveckling. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka resonemang som förskollärare framhåller i arbetet med högläsning, tillsammans med och för förskolebarn i åldrarna 1-5 år. Metod: Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie som grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv. Intervjustudien bestod av semistrukturerade frågor med nio verksamma förskollärare i Västsverige. Resultat: Resultatet visar att förskolorna arbetar med högläsning på olika sätt beroende på vilka resurser de har tillgång till, så som utbildad personal, tillgång till litteratur samt vad arbetslagen har för resonemang kring högläsningens betydelse. Resultat visar även att förskollärare uppfattar högläsning som ett viktigt tillfälle för att främja och öka barns språk-, läs- och skrivkunskaper. Däremot framgår det att förskollärare uttrycker begränsningar vad gäller att organisera en högläsning på ett för dem optimalt sätt utifrån läroplanens uppdrag.

The aim of the study is to elucidate how teachers in middle school work with reading literature aloud and their attitudes to their working methods. The research questions concern how the teachers work before, during and after the reading aloud, and also the advantages the teachers find in their method and the obstacles they discover in the work of reading aloud. A qualitative method was used for the study, applying semi-structured interviews. The selection consists of two teachers who have worked in the profession for 23–24 years (Teachers Andersson and Bergström) and two who have worked as teachers for 3–4 years (Teachers Cederqvist and Davidsson). Based on the results, it is possible to say that the teachers work in several different ways before, during and after the reading aloud. The teachers find several advantages in their method and fewer obstacles to working with reading aloud. The teachers who have worked for 23–24 years have a similar attitude to their method. They work to a large extent with En läsande klass and feel that the reading aloud session is above all a cosy time for the class. The teachers who have worked for 3–4 years likewise work in a similar way and show many differences in method and attitude from the teachers who have worked for 23–24 years. These teachers use several practical exercises and think that their varied working method motivates pupils to learn.

Syftet med denna studie är att undersöka F-3 lärares användning av boksamtaloch deras resonemang kring huruvida deras användning av boksamtal kanfrämja utvecklandet av elevernas läsförståelse. Detta är en kvalitativ studie medsemistrukturerade intervjuer av F-3 lärare i mellersta Sverige. Studien utgårifrån John Deweys pragmatiska perspektiv. Resultatet av studien är att F-3lärare anser att boksamtal kan ha en positiv inverkan på elevernasläsförståelseutveckling men även andra kunskaper så som sociala förmågor ochutveckling av ordförrådet. Elever i förskoleklass har i regel mindre kunskap ocherfarenhet av läsförståelse än elever i årskurs 3. Därför tror vi att detta kan varaen bidragande faktor till att endast en del lärare kunnat konstatera framsteg ielevernas läsförståelseutveckling. Slutsatsen blir därför att alla F-3 lärare har2läsförståelseutveckling som syfte i planering av boksamtal oberoende av hurboksamtalen är strukturerade och i vilken utsträckning de sker i.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare främjar flerspråkiga barns språkutveckling i både svenska och modersmål i förskolan. Studien har en kvalitativ forskningsinsats där semistrukturerade intervjuer användes som datainsamling.Studiens resultat visar att förskollärarna använder sig av olika strategier för att främja flerspråkiga barns språkutveckling. Studiens slutsats är att kunskap om hur man kan arbeta för att främja flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan är något förskollärare bör ha, för att veta hur de på bästa sätt kan stötta flerspråkiga barn i sin språkutveckling.

Syftet med denna studie är att belysa hur några lärare säger sig arbeta med högläsning som en del av undervisningen i ämnet svenska och utgår från frågeställningen: Hur säger sig lärarna arbeta med högläsning i undervisningen? och Vilka hinder och möjligheter uppfattar lärarna i arbetet med högläsning? Den teoretiska utgångspunkten i studien är det sociokulturella perspektivet med fokus på dialog och lärande. Studien bygger på en kvalitativ metodansats och en tematisk analys har gjorts av den data som samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fem lärare. Studiens resultat visar främst att lärarnas uppfattning av högläsning är att den är viktig för elevernas språkutveckling och då framförallt i kombination med boksamtal. Resultatet visar även att lärarna beskriver högläsningen som betydelsefull för elevernas ordförståelse och att eleverna med hjälp av högläsningen får chans att lära sig nya ord och begrepp.

Vi har i denna studie undersökt två lärares arbete med barnböcker för konflikthantering. En bokanalys av de barnböcker de intervjuade lärarna arbetar med har också gjorts för att undersöka hur mellanmänskliga konflikter framställs och hur innehållet i barnböcker kan användas för konflikthantering. Syftet med studien har varit att undersöka på vilket sätt barnböcker kan användas i grundskolans utbildning för att behandla mellanmänskliga konflikter samt att skapa förståelse för barnboken som verktyg för konflikthantering. Studien utgick från en kvalitativ intervjustudie och en kvalitativ textanalys där det sociokulturella perspektivet har varit studiens teoretiska utgångspunkt. Materialet som utgjort grunden för denna motivstudie och empiriska undersökning bestod av barnböcker och intervjuer. Resultatet har visat att boken spelar en avgörande roll i lärarnas konflikthantering. Vidare visade resultatet att boken kan skapa möjligheter för elever att utvecklas i förståelse för sig själv och för andra. Resultatet har också visat att boken kan öppna upp för lärtillfällen och utvecklande samtal. Studien visade, utifrån de två lärarnas intervjuer och bokanalysen, att barnboken kan skapa möjligheter och användas som ett verktyg för konflikthantering.

Sammanfattning I denna studie undersöks förskollärares uppfattningar om boksamtal och hur de planerar och utför boksamtal och hur de planerar och utför boksamtalet i praktiken. Forskningsfrågorna som ligger till grund för studien är, "Vilka uppfattningar har förskollärare om boksamtal?" och "Hur organiserar förskollärare boksamtalet i praktiken?". Studien omfattas av insamlade data genom semistrukturerad intervju med sex förskollärare och strukturerad observation av fyra förskollärare. Tre av förskollärarna har medverkat i både intervju och observation. Studien synliggör därmed sju förskollärares uppfattningar av boksamtal som fenomen och arbetssätt. Insamlingsmetoderna har valts med en intention om att skapa en bredare förståelse för förskollärares uppfattningar. Insamlade data har vidare bearbetas och redogjorts genom tematiskt analys. Studiens resultat och analys ses i ljuset av det sociokulturella perspektivet och dess teoretiska begrepp som redskap/artefakter, appropiering, samt proximala utvecklingszonen och scaffolding, då de tillsammans utgör en central aspekt för studiens syfte och frågeställningar. Resultatet visar att boksamtal som fenomen och arbetssätt är en undervisningsmetod som förskollärare anser kan stödja barnens utveckling och lärande ur flera aspekter. Genom boksamtalet och förskollärares didaktiska kompetens kan boksamtal organiseras så att barnen får omges i en kontext där de får lyssna på varandras åsikter och idéer. Boksamtal anses vara en arena där diskussion och samtal sätts i fokus. Resultatet visar att det finns en variation i hur boksamtalet organiseras i praktiken då förskollärarna menar att boksamtalet anpassas efter mognadsnivå. Förskollärares förhållningssätt, förberedelse inför boksamtalet och barnlitteraturen som redskap är dessutom viktiga aspekter för att möjliggöra ett boksamtal. Avslutningsvis visar resultatet att förskolans organisatoriska förutsättningar sätter sina spår i hur förskollärare kan realisera och organisera boksamtalet i praktiken, vilket vidare ger avtryck i barns förutsättningar för lärande och utveckling.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur förskollärare beskriver sitt språkutvecklande arbete på utvalda förskolor. Studien som tar avstamp i Kvalitetsrapport 2023 från Uppsala kommun analyserar hur förskollärare beskriver sitt arbete med att främja barns språkutveckling med fokus på språkförmågorna muntligt och skriftligt.  Det empiriska datamaterialet för delstudierna har samlats in genom intervjuer med fyra förskollärare från olika kommunala förskolor i Uppsala kommun. Studien består av två delstudier som båda innefattar kvalitativa intervjuer. I delstudie ett undersöktes den pedagogiska praxis som förskollärare tillämpar för att främja det muntliga språket i förskolan. I delstudie två fokuserades i stället på hur förskollärare arbetar med det skriftliga språket i förskolan. Det teoretiska ramverket utgörs av det sociokulturella perspektivet som beskriver lärande och utveckling som något som sker i samspel med andra människor.     Resultatet av studien visar att de intervjuade förskollärarna använder liknande metoder för att främja barnens språkliga utveckling, vilket återspeglas i deras beskrivningar av arbetsmetoderna. De betraktar sig själva som språkliga förebilder och resurser för barnens språkutveckling. I studien bekräftas det att förskollärarnas förhållningssätt och arbetssätt spelar en central roll i barns utveckling inom skriv- och läsämnen. Förskollärarnas engagemang och förmåga att vara uppmuntrande och empatiska samt möta varje barns individuella behov skapar en trygg och positiv miljö som främjar barns motivation och vilja att lära sig. Studien visar att böcker används som en viktig resurs för att stötta barns språkutveckling, fonologisk medvetenhet och läskunnighet. Boksamtal och högläsning bidrar till barnens ordförråd och sociala samspel. Förskollärarna beskriver användning av verktyget TAKK för att skapa inkludering och möjliggöra kommunikation för alla barn. Det framgår att förskollärarna har en medveten inriktning mot lärande och en djup förståelse för sitt arbete och dess betydelse.

Studien syftade till att undersöka på vilket sätt och i hur stor utsträckning lärare uppgav att de arbetar med boksamtal i samband med skönlitterär läsning i svenskundervisning på mellanstadiet. En annan aspekt som undersöktes var lärares inställning till boksamtal och vilka syften de ser med det. Studien genomfördes med receptionsteori och den didaktiska triangeln som teoretiska utgångspunkter. Respondenterna som är svensklärare i årskurserna 4-6 från olika delar av Sverige, valdes ut genom ett snöbollsurval och tilldelades digitala enkäter att besvara. Den kvantitativa datan presenterades genom deskriptiv statistik medan en tematisk analys genomfördes med utgångspunkt i den kvalitativa datan. Resultatet visade att boksamtal oftast förekommer vid gemensam läsning och i betydligt mindre utsträckning vid enskild läsning. Metoderna bakom lärares arbetssätt vid boksamtal är mestadels förberedda frågor i mindre grupper eller i helklass. Frågorna som diskuteras i anslutning till boksamtal uppgavs vara nära knutna till elevers egna erfarenheter, tyckande och åsikter om det lästa och att se innehållet från olika perspektiv. Huvudsyftet med boksamtal uppgavs vara läsförståelse, men även ett tillfälle för perspektivbyte och för att öka elevernas läsintresse. Slutsatser som drogs utifrån studiens resultat var att lärares syn på syftet med boksamtal och metoder vid genomförande hänger samman, och att förande av boksamtal sker i blandad utsträckning.

The study is based on qualitative research which aimed to show how four teachers interact in book talks with the students i connection with Swedish lessons in first grade. The study has focused on teachers´ questions to analyze the types of conversational genres that arise in connection with book talks in first grade.  Data was collected through interviews and observations. The interviews and observations were made at a school in the county of Stockholm. Four teachers´ Swedish lessons were observed and they were interviewed about how they describe and explain their use of book talks in Swedish lessons. Hultin´s categorization for speech genres and rhetorical and non-rhetorical questions´ (2006) served as main theoretical frameworks for analyzing the empirical material. From the interviews, I have come to the conclusion that the teachers are aware of different speech genres, and they use rhetorical and non-rhetorical questions for different purposes. The results of the study show that, depending on their purpose with book talk, teachers use different conversational genres.  The reults of the study show that a conversational genre dominated in the book talks that were examined but they also showed elements of other genres to a certain extent. It appears that two conversational genres were dominant in the teaching of teachers, that is, the teaching examination and the text oriented talk. On the other hand the culturally oriented talk and the informal book talk only appeared as compliments to the dominant genres. The study shows that teachers´ awareness of these genres is of great importance for developing the pupils´ reflective minds and skills.