Syftet med studien var att undersöka hur förskolans personal beskriver hur de använder högläsningen för att stötta barnen i deras språkutveckling, ur ett sociokulturellt perspektiv. Hur och när används högläsningen för att stötta barns språkutveckling samt hur och när används boksamtalen för att stötta barns språkutveckling, är studiens frågeställningar. För att besvara studiens frågeställningar användes en kvantitativ metod, en webbenkät undersökning som riktade sig till förskolans personal. Resultatet visar att förskolans personal anser att högläsning har en bidragande orsak till barnens språkutveckling. Boksamtalen som användes som ett komplement till högläsningen hjälpte barnen att utveckla en förståelse för språkets olika komplexa delar. Samt att förskolans personal upplever att mer tid behöver läggas på högläsning och boksamtal eftersom det är språkutvecklande. Vår slutsats av studien är att förskolepersonalen arbetar med högläsning regelbundet genom stöttning och anpassning för att stimulera barns språkutveckling.

Denna studie har sin grund i lärarnas användning av skönlitteratur. Syftet har varit attundersöka hur modersmålslärare använder skönlitteratur som en del av sin undervisningi modersmålsämnet arabiska och att ta reda på vilka möjligheter och utmaningar de anseratt det finns med skönlitteratur i undervisningen. Uppsatsen utgår från olika teoretiskaperspektiv och metoder t ex Langers modell. I studiens forskningsbakgrund har vi tagitupp olika forskares syn på skönlitteraturens möjligheter i undervisningen. För att fåinformationen om hur lärare använder skönlitteratur gjordes kvalitativa intervjuer medsex verksamma modersmålslärare som medvetet använder skönlitteratur i grundskolan.Analysen visar att de använder sig främst av skönlitteratur i boksamtal för elevernasspråkutveckling. Resultatet visar att läraren kan arbeta på flera olika sätt i undervisningenoch även med skönlitteratur. Lärarna i denna studie tycker att användning avskönlitteratur är av betydelse för elevers språkutveckling. De lyfte även fram utmaningenmed att använda skönlitteratur i ämnet modersmål då det framförallt är tidsbrist somhindrar dem

Elever ska lära av skönlitteratur. Så står det beskrivet om skönlitteratur i kursplanen i svenska. Forskare och författare påtalar vikten av att låta barn läsa och bli lästa för. Mitt arbete kan ses som en strävan att kartlägga vilken roll skönlitteraturen spelar på en skola, i åren 1-6. Syftet har varit att få fram pedagogernas syn på skönlitteratur i undervisningen samt att få en insikt om hur de konkret använder sig av skönlitteratur. För att ta reda på detta intervjuades sex pedagoger med olika utbildning och olika antal verksamhetsår. Min undersökning visar att pedagogerna tycker att skönlitteraturen är viktig, främst ur den synpunkten att den ger livserfarenhet. Undersökningen visar också att pedagogerna arbetar på olika sätt med skönlitteraturen, beroende på vilken utbildning pedagogen har.

Undersökningen som har genomförts grundar sig på fyra lärares tankar och upplevelser av pojkars relation till läsning och skönlitteratur samt hur de arbetar med detta. Lärarna arbetar på högstadiet, årskurs 7-9. Vi har genomfört intervjuer som transkriberats och sammanställts. Det visade sig att samtliga lärare upplevt att pojkar har ett större motstånd till läsning och skönlitteratur än vad flickorna har. Det visade sig också att pojkarna väljer att läsa annan litteratur än vad flickorna väljer att läsa. Gemensamt för lärarna var att de alla låter pojkarna fritt välja vilken bok de ska läsa samt att uppföljningen oftast består i att låta pojkarna muntligt eller skriftligt göra en recension av boken. I undersökningen blev det också tydligt att de fyra lärarna hade en önskan om att ge mer plats för boksamtal som uppföljning i undervisningen men anledningen till att lärarna inte hade mer boksamtal i sina klasser var tidsbrist eller praktiska problem.

Genom detta examensarbete vill vi undersöka vilka avsikter pedagoger har i arbetet med barn och barnlitteratur på förskolor, men också hur pedagoger och barn resonerar kring böcker och bokläsning i förskolan. Vi vill även belysa vikten av att barn i förskolan kommer i kontakt med litteratur/böckerI forskningsbakgrunden behandlas våra styrdokument i förskolan och barnlitteratur i allmänhet samt arbetet kring litteraturen såsom högläsning och boksamtal.Som metod valde vi att intervjua pedagoger och barn på två undersökningsförskolor i en storstad för att undersöka hur pedagoger och barn resonerar kring böcker och bokläsning i förskolan. Resultatet av vår undersökning visar inte på någon större skillnad varken vad det gäller pedagogers syn på högläsningens betydelse eller bokutbudet på förskolorna. Däremot kan vi se att barns respektive pedagogers förhållningssätt till barnlitteratur skiljer sig åt, bland annat genom att barnen oftare än pedagogerna väljer populärkulturell litteratur.Vi hoppas att vi genom denna undersökning gett berörda pedagoger ökad medvetenhet och förståelse vad gäller barnlitteratur och högläsning i förskolan. Men även att vi genom detta arbete sprider våra resultat till övriga pedagoger som arbetar med barn. Vi vill att fler pedagoger får lust och mod, men även känner kravet gentemot barnen att låta böcker och berättelser av alla slag och genre bli ett naturligt inslag i den vardagliga verksamheten i förskolan.

Syftet med denna uppsats är att genomföra och utvärdera samtal om texter utifrån två olika modeller som skapats utifrån idéer från Aidan Chambers och Ellin Oliver Keene/Susan Zimmerman. Då exemplen i dessa modeller ofta är samtal med yngre barn som dessutom är ytterst verbala och uppvisar en mycket god läsvana har vi valt att fokusera på lite äldre elever med större variation av läsvana. Samtalen genomfördes i två olika elevgrupper, en från åk. 8 och en från gymnasiet som dessutom läser Svenska som andraspråk. Samtalen dokumenterades genom datatriangulering i form av både observationsanteckningar och videodokumentation tillsammans med avslutande gruppintervjuer. Undersökningen gav oss fyra intressanta och givande textsamtal. Vi fann samtidigt att Keene/Zimmerman-modellen med sina metakognitiva strategier var svår att applicera och arbeta med under den begrän-sade tidsperiod som omfattningen av arbetet motsvarade. Däremot visade det sig att Chambers-modellen väldigt smidigt kunde appliceras på våra elevgrupper. Resultatet från samtliga samtal gav oss ett brett uppslag till analys och en fortsatt diskussion kring samtal om texter i relation till kommunikation, litteraturläsning och språkutveckling.

Syftet med undersökningen är att försöka förstå vad som händer i mötet mellan högstadieelever och den populära skönlitterära boken Förr eller senare exploderar jag. Genom boksamtal med elever i årskurs 7-9 framkommer det att bokens genomslagskraft skapade förväntningar inför läsningen av den, att boken väcker frågor om livet och döden och att den oväntade vändningen i boken verkar fängslande för många av elevernas läsning av den. Detta kan i sin tur kopplas till berättelsens dramaturgi och hur berättelsen i sig kan hjälpa oss att skapa struktur och mening i livet. I undersökningen framkommer det även att det verkar bli en matchning mellan många av elevernas och bokens allmänna och litterära repertoarer vilket, enligt tidigare forskning, är en viktig del för att litteraturläsning ska bli meningsfull för elever.

Syftet med min undersökning är att se om litteratursamtalet kan öka elevernas lust att läsa genom att samtala tillsammans om litteratur. I kursplanen för ämnet svenska (Lgr-11, 2011) står det att undervisningen ska stimulera elever till att läsa, samt att formulera egna åsikter och tankar. Vidare framhävs litteraturens roll i svenskundervisningen i Lgr-11 samt i forskning genomförd av Tengberg, Chambers, Gibbons, Thorson och Eriksson Barajas. Jag väljer att göra denna undersökning då jag tycker att boksamtalet verkar vara ett intressant arbetssätt och då det visat sig att svenska elever har sjunkande kunskaper i läsförståelse (PISA 2012). Det tillvägagångssätt som ligger till grund för undersökningen baseras på att elever fått i uppgift att läsa en bok. Därefter genomförs ett boksamtal tillsammans med en lärare och en grupp elever. Upplevelsen av detta boksamtal dokumenteras genom forskningsintervjuer med sex elever, där de redogör för vad de lärt sig samt om de efter samtalet har mer läslust än tidigare. I min undersökning kommer jag fram till att eleverna ”gillar att snacka”, d.v.s. de uppskattar boksamtalet som arbetssätt. De föredrar att samtala om litteratur till skillnad mot att bara skriva om den som de tidigare har gjort. Jag kommer även fram till att de elever som i vanliga fall inte läser känner att de har mer motivation att läsa böcker när de vet att de slipper skriva och istället får samtala om boken. De upplever att boksamtalet stimulerar till fortsatt läsning. Undersökningen har gett mig ett nytt arbetssätt som jag kommer att använda mig av i min framtida undervisning.

Utgångspunkten för detta arbete var PISAS-s resultat om läsvanor och läsförståelse i svensk skolan. Det andra som har intrigerat mig var det hur skönlitteratur behandlas i undervisningen. Arbetets syfte är att få insyn om hur lärare i svenska tänker kring arbetet med skönlitterära texter, med tyngden på boksamtal enligt Chambers metod och valet av böcker som ska läsas. För att få insikt i problematiken intervjuades fem lärare som är verksamma i två skolor. De kvalitativa intervjuerna var semi-strukturerade med fritt ställda följdfrågor som dök under intervjuer. Samtliga lärare betonar att skönlitterära böcker är absolut viktiga för att läsas i skolan dock sätten för bokens bearbetning är annorlunda. En lärare ägnar inte tid med boksamtal, men hennes elever läser mycket och hon är nöjd med detta. Alla lärare menar att boksamtal främjar elevernas läsförståelse, även den lärare som ägnar inte tid för att samtala om lästa böcker. Samtliga intervjuade lärare nämner tid som hinder i arbetet med skönlitteraturen. Gemensam slutsats är att undervisningen i skönlitteratur är viktig för elevernas språk och personlighetsutveckling. / The starting point for this work was the Pisa-s performance on reading habits and reading comprehension in Swedish school. The other thing that has intrigued me was how fiction is treated in teaching. Work purpose is to gain insight on how Swedish teacher thinks the work with literary texts, with the weight on the discussions of literature according to Chambers methodology and the choice of books to read.To gain insight into the problem interviewed five teachers working in two schools. The qualitative interviews were semi-structured to freely pledged follow-up questions that emerged during the interviews. All teachers stress that fiction books are absolutely essential to read in school, however, ways for book processing is different. A teacher does not spend time with discussions of literature, but her students read a lot and she is happy with this. All teachers believe that discussions of literature promotes students' reading comprehension, even the teacher who devotes no time to talk about books read.All interviewed teachers mention the time that obstacles in the work of fiction. Common conclusion is that the teaching of literature is important for students' language and personality development.

Denna undersökning syftar till att lyfta fram dels elevers egna tankar kring användandet av boksamtal som en undervisningsmetod i klassrummet samt vad eleverna själva tycker om boksamtal. Att presentera elevernas egna tankar och funderingar har varit en viktig del för mig i denna undersökning, då jag känt att elevers tankar kring användandet av vissa undervisningsmetoder ofta inte representeras. I denna undersökning presenteras material som blivit insamlat i form av intervjuer och observationer. Detta material har sedan blivit analyserat med hjälp av tidigare forskning och facklitteratur.Jag har lagt stor fokus på både begrepp och teorier som författaren Aidan Chambers tagit upp i boken Böcker inom oss(1994) då jag granskat att han behandlat begreppet boksamtal på ett djupgående sätt. För att besvara mitt syfte med undersökningen utformade jag tre stycken frågeställningar som handlar om vad eleverna tycker om boksamtal och vad de själva tycker att de lär sig ut av boksamtal i klassrummet. I min undersökning fann jag att eleverna jag valde att intervjua var positiva till användandet av boksamtal. Jag insåg också under undersökningens gång att eleverna var väl medvetna om vad ett boksamtal var och vad det gick ut på. Elevernas svar på de intervjufrågor jag ställt behandlas sedan i analysen. Där kom jag bl.a. fram till att eleverna tycker det är viktigt att kunna kommunicera med varandra i klassrummet.