The purpose of this study is to contribute to the knowledge of educators’ experiences of a teaching approach concerning investigative discussions of literature combined with experiments in order to support children’s learning about the phase transformation of water. The study contains a theoretical framework based on variation theory. All educators that agreed to participate in the study were provided with instructions for the teaching arrangement, that consisted of an investigative discussions of literature and an experiment. These arrangements were pre-planned and were to be conducted with the children on the educator’s department. Seven educators participated in the study. The method for collection of data consisted of semi-structured interviews. The interviews were analyzed using a phenomenographic approach where eight clusters of data are summarized. The results of the study show that the educators had a positive experience working with this teaching approach. The educators experienced that the investigative discussions of literature combined with the experiment supported the children’s learning about the phase transformations of water. In a discussion about possibilities and challenges, the educators conveyed that by combining the two approaches, the children could share experiences and support each other in learning about the phase transformations of water. One of the challenges that were found was that the size of the group of children was a limiting factor, since each child needed individual support in their work. The conclusion is that all participating educators found that the approach of combining investigative discussions of literature with experiments supported the children’s learning about the phase transformations of water.W

Idag råder stor oro i skolans värld, då många elever inte har ett intresse för böcker. Denna brist på intresse resulterar i minskad kunskap kring läsförståelse samt bristfällig fantasi hos eleverna. Många lärare upplever att boksamtal inte bara ökar elevernas läslust, utan även utvecklar deras läsförståelse. Boksamtal är ett samtal som ofta används i skolans miljö och innebär att en grupp elever läser en litterär text, fördjupar sig i den och sedan diskuterar texten. I många fall innebär boksamtal att elever ska läsa en skönlitterär text och sedan svara på frågor under ett samtal med andra elever. Det kan vara mer eller mindre organiserade men oftast är det en strukturerad och planerad aktivitet som sker i klassrummet. Syftet med denna studie var att undersöka hur undervisande lärare i ämnet svenska använder boksamtal som ett verktyg i klassrummet för att utveckla elevers läslust samt läsförståelse. Detta arbete har även haft fokus på att undersöka varför undervisande lärare väljer att arbeta med boksamtal samt hur ett boksamtal kan vara utformat. I denna studie blev tre stycken legitimerade svensklärare intervjuade och ur dessa intervjuer framkom intressanta resonemang relaterade kring hur ett boksamtal kan vara uppbyggt, varför de intervjuade lärarna använder verktyget samt hur de arbetar med det i klassrummet. Lärarna ansåg att boksamtal bör användas i klassrummet för att utveckla elevernas läslust och läsförståelse, men menar att det inte är det enda som behövs för att utveckla deras kunskaper och intresse för böcker. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-13</p>

Det är vida belagt att boksamtal under högläsning gynnar barns språkutveckling och bidrar till utökat ordförråd. Syftet med denna undersökning är att se om boksamtal praktiseras under läsvilan inom förskolan samt hur förskollärarna upplever att de arbetar med boksamtal. Vi har även undersökt om valet av litteratur görs medvetet eller lämnas åt slumpen.  Den teori som legat till grund för undersökningen är den sociokulturella teorin som bygger på att barn utvecklas och lär i samspel och dialog med en vuxen eller en kunnigare kompis. Det som framkom efter analyser av intervjuer och observationer av förskollärare var att boksamtal genomfördes i tre av fyra förskolor och att litteraturen valdes medvetet av samtliga förskollärare.

Syftet med den här kunskapsöversikten är att sammanställa forskningsresultat och vetenskapligt granskade artiklar kring högläsning. Detta för att få en fördjupad kunskap inom läraryrket, eftersom vi anser att högläsning inte har en central roll i undervisningen.Frågeställningen för kunskapsöversikten lyder: Vilka faktorer kan genom högläsning bidra till språkutveckling? Genom en sammanställning av tio källor besvarar vi vår frågeställning. Källorna är framtagna efter en systematisk sökning i vetenskapliga databaser både nationellt och internationellt. Resultatet är strukturerat enligt fyra teman: ”Vikten av interaktiv högläsning genom läsargemenskap”, ”Den modellerande och stöttande lärarens betydelse för en språkutvecklande högläsning”, ”Vikten av relevanta och genomtänkta bokval samt tematiseringar” och ”Tiden som betydande faktor för en språkutvecklande högläsning”. Dessa teman är alla bidragande till språkutveckling men resultatet visar framför allt att interaktiv högläsning är viktigt. Slutsatsen är att den interaktiva högläsningen genomsyrar samtliga positiva studieresultat. Lärarens roll ihögläsningen är av stor vikt för elevers utveckling. Det är upp till lärare att i undervisningen använda stödstrukturer samt rätt val av arbetssätt för att högläsning ska bli gynnsamt för elevers språkutveckling.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 säger sig använda och strukturera boksamtal inom svenskämnet i syfte att öka elevers kunskap inom sex- och samlevnad. Vidare syftar studien till att undersöka hur lärare resonerar kring begreppet sex- och samlevnad i grundskolans tidigare år och hur boksamtal kan påverka diskussioner kring sex och samlevnad. Studiens syfte besvaras genom en kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer. Resultatet visar att många lärare använder boksamtal som metod inom svenskämnet för att starta diskussioner inom sex- och samlevnad samt andra livsfrågor. Studien påvisar vikten av att använda boksamtal i undervisning där svåra ämnen diskuteras. Det framkommer även att lärare ser boksamtal som en hjälpsam och betydelsefull metod i ämnen där lärare uttrycker en osäkerhet. Vidare framkommer det att lärares syn på om sex- och samlevnadsundervisningen bör representeras i grundskolans tidigare år varierar. Således får inte alla elever en sex- och samlevnadsundervisning trots att tidigare forskning belyser vikten av att sex- och samlevnadsundervisning bör startas tidigt i elevens skolgång. / <p>Svenska</p>

Boksamtal i förskolan har i flera forskningsstudier visats vara positivt för barnens språkutveckling. I sådana samtal kring böckers innehåll kan förskollärare ställa frågor för att exempelvis knyta till barns erfarenheter, tankar och känslor. I förskolans miljö finns det förutsättningar för att på detta sätt bearbeta litteratur, ge barnen erfarenheter kring olika böckers innehåll och språk samt ge barnen en chans att använda sitt språk i olika sammanhang. Därför tycks det högst relevant att undersöka de frågor som förskollärare ställer under boksamtal som syftar till att skapa möjligheter för barnen att använda och utveckla sitt språk. Syftet med vår studie är att med avstamp i förskolans nya läroplan (Lpfö 18) där högläsning som begrepp förts in och utifrån Palincsar och Browns (1984) fyra strategier, förutsäga, ställa frågor, klargöra och summera, undersöka vilka frågor förskollärarna ställer under boksamtal för att skapa möjligheter för barnen att använda och utveckla sitt språk. Studien är genomförd med hjälp av icke-deltagande observationer av boksamtal. Med fokus på de frågor förskollärarna ställde under boksamtalen, genomfördes fem observationer på två förskolor. I resultatet framkommer det att nästintill alla förskollärare i studien använder majoriteten av strategierna i boksamtalen. Det förekom både öppna frågor där barnen fick möjlighet att uttrycka sig och ja/nej frågor där barnen inte fick möjlighet att utveckla sina resonemang. Det verkar som att förskollärarnas sätt att ställa frågor bestämde om barnen bjöds in att samtala eller inte. Resultatet visar också att även om förskollärarna använder sig av strategierna, betyder det inte automatiskt att det leder till samtal där barnen får använda och utveckla sitt språk. Utifrån resultatet är det dock tydligt att när flera av de fyra strategierna används tillsammans, kan det skapa rika samtal där barnen får möjlighet att uttrycka tankar och resonemang.

Bakgrund Högläsning bidrar till att barn får möjlighet att utveckla ett intresse för litteratur samtidigt som det bidrar till barns språkliga förmåga och litteracitet. Barn som får möjlighet att lyssna och samtala kring litteratur utvecklar ett bredare ordförråd samtidigt som de genom socialinteraktion får öva på samspel och kommunikation. Lyssnande i sig stimulerar också språkligutveckling. Syfte Syftet med vår undersökning är att ta reda på vad förskollärare anser om högläsningens betydelse för barns språkutveckling och hur förskollärare gör för att uppnå lyssnande under högläsningen. Vi undersöker även hur situationen påverkar möjligheten till samtal och hur de tillvaratar barns intresse under högläsningen. Metod Vi har utgått från både kvalitativ och kvantitativ metod i form av en enkät med öppna och slutna frågor. Vi har skickat ut vår enkät till förskollärare på sex förskolor i södra Sverige för att ta del av deras syn kring litteraturens betydelse för barns språkutveckling. Resultat Genom undersökningen kan vi se att förskollärare anser att högläsning och samtal kring litteratur är viktigt att använda i förskolan för att bidra till barns språkutveckling. Förskollärarna lyfter även att den sociala miljön har en stor inverkan på möjligheten till samtal kring litteratur. Undersökningen visar att om förskollärare tar del av barns intressen och delaktighet genom samtal bidrar det till att barn lyssnar under högläsningen.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur och med vilka syften lärare använder sig av boksamtal i undervisningen. De frågeställningar studien undersöker och besvarar är: Hur, och i vilka sammanhang, arbetar några lärare i årskurs 2 och 3 med boksamtal? Vilken typ av texter väljer läraren?  samt Vilka syften har läraren med boksamtalen?  Studiens teoretiska utgångspunkt är Vygotskijs sociokulturella perspektiv. För att besvara studiens frågeställningar har jag använt mig av en kvalitativ metod och genomfört såväl observationer som intervjuer. Informanterna i studien är tre behöriga lärare som undervisar i årskurs två och tre samt en behörig specialpedagog som alla arbetar på samma skola. Resultatet visar att lärare använder sig av boksamtal i tre olika sammanhang, vid högläsning, läxläsning och tematiskt arbete. I samband med boksamtalen använder sig lärarna av högläsning som metod för att samtliga elever oavsett läsförmåga ska få möjlighet att kunna delta med samma förutsättningar, öppna frågor för att stimulera till samtal och läsförståelsesstrategier hämtade från En läsande klass för att angripa textens innehåll. Boksamtalen sker främst i helklass men vid läxläsningen är eleverna indelade i mindre grupper om fyra till sex personer. Samtliga lärare arbetar med boksamtal kring skönlitterära texter och en av dem använder sig även av faktatexter.  Det framkommer också att lärarna arbetar med boksamtal utifrån tre olika syften, att ge eleverna en upplevelse av litteraturen, utveckla elevernas kunskaper inom ett aktuellt arbetsområde med hjälp av litteraturen samt för att färdighetsträna läsning och läsförståelsestrategier.

Med svenska elevers sjunkande resultat i läsförståelse som utgångspunkt var syftet med detta självständiga arbete att ta reda på vilken syn lärarna har på arbete med boksamtal om skönlitteratur, med syftet att utveckla elevernas läsförståelse. Vårt syfte var även att i linje med detta undersöka huruvida lärare arbetar med boksamtal om skönlitteratur och i så fall hur de gör. Vi har använt oss av två teorier. Den ena är framtagen av författaren och forskaren Aidan Chambers och handlar om boksamtal. Den andra teorin är framtagen av Judith A. Langer och berör byggandet av föreställningsvärldar. Studien är kvalitativ och vi har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer som metod, där vi med svensklärare i årskurserna 4-6 som informanter, har sökt svar på våra forskningsfrågor. Sex lärare, från tre olika skolor i olika delar av Skåne, har intervjuats. Resultatet för vår undersökning berör fyra områden, vilka utgör huvudrubriker i vårt resultatavsnitt. Huvudrubrikerna är: Lärarnas förhållningssätt till boksamtal om skönlitteratur; Lärarnas roll vid boksamtal om skönlitteratur; Lärarnas frågor vid boksamtal om skönlitteratur samt Läsförståelse. Vår övergripande slutsats är att fem av de sex lärarna arbetar med boksamtal om skönlitteratur. Dessutom har samtliga lärare generellt en positiv inställning till arbete med boksamtal om skönlitteratur. Fem av de sex lärarna anser även att boksamtal utvecklar elevernas läsförståelse. Flertalet lärare påtalar faktorer likt tidsbrist, brist på klassuppsättningar av skönlitterära böcker samt ogynnsamt klassrumsklimat som förklaringar till att de antingen valt att avstå från, eller att endast vid ett fåtal tillfällen använda sig av boksamtal i undervisningen. Vidare kommer vi fram till att boksamtal kan ses som ett fruktbart observationstillfälle för läraren, i fråga om att få syn på elevers läsförståelseförmåga. Tre av lärarna menar att läraren har en central roll i fråga om att utveckla elevernas reflektions- och analysförmåga vid boksamtalen. Avslutningsvis dras slutsatsen att samtliga lärare påtalar att de mer eller mindre vill att frågorna de ställer till sina elever ska få dem att gå in på djupet av det lästa.

Det finns undersökningar som indikerar att svenska elevers läskompetens har minskat under senare år, vilket kan tänkas ha ett samband med den sjunkande läsnivån i landet. Läslyftet är ett exempel på en samtida åtgärd som har försökt vända trenden i positiv riktning. Ett sätt på vilket elevernas läsmotivation kan stärkas och läskompetens utvecklas är organisering av framgångsrika boksamtal. Föreliggande kunskapsöversikt grundar sig på tio artiklar, i vilka sju modeller för boksamtal har påträffats. Dessa tematiseras utifrån tre aspekter. Därefter ägnas uppmärksamhet åt läsmotivation och begreppet litterär kompetens, som av Torell har operationaliserats i konstitutionell, performans- och literary transfer-kompetens. Båda dessa aspekter – läsmotivation och litterär kompetens – exemplifieras utifrån de sju modellerna och resultaten i de tio artiklarna. Slutligen diskuteras eventuella konklusioner och intressanta perspektiv på problemområdet.