Inledning Bildsamtal i samspel mellan vuxna och barn i förskolan kan skapa möjligheter för barns tidiga språkutveckling. Bilden kan utgöra en utgångspunkt för samtal där barnet i sociala sammanhang kan få möjlighet att kommunicera sina tankar, idéer, erfarenheter och känslor. Förskollärares medvetna förhållningssätt i arbetet med bilderböcker och bildsamtal kan uppmuntra och stimulera barns nyfikenhet för bilder och berättelser i barnlitteratur.Syfte I vårt examensarbete ville vi undersöka förskollärares upplevelser och erfarenheter av bildsamtalets betydelse och möjligheter för barns tidiga språkutveckling. Vårt fokus var bilder i bilderböcker.Metod Studien bygger på en kvalitativ undersökning med self report som metod för datainsamling. Den metodansats som valts är den hermaneutiska.Resultat Resultatet visar att samtliga förskollärare i undersökningen använder bilder i bilderböcker som utgångspunkt för samtal och kommunikation med barn redan i tidig ålder. Undersökningen visar att förskollärarna är medvetna om vikten av bildsamtal som de upplever påverkar barns tidiga språkutveckling. Förskollärarna beskriver några betydelsefulla faktorer som påverkar barns möjligheter att utveckla sitt språk. De belyser förskollärares förhållningssätt, arbetssätt samt att barn får möjlighet att ingå i sociala sammanhang i samband med att de möter bilder i bilderböcker.

Syftet med denna studie var att utifrån ett sociokulturellt perspektiv studera vilket samspel som möjliggörs i boksamtalet samt hur pedagog och barn använder sig av boken och bilden i detta samspel. I vår studie intog vi ett aktionsforskande förhållningssätt och iscensatte boksamtal som dokumenteras med hjälp av videoinspelning. Totalt producerades cirka två timmars empirisk data som bearbetades med hjälp av interaktionsanalys. Vi använde oss av begreppen samspel, verktyg, handlingar, kommunikation och kontext för att förstå det som synliggjordes i vår empiri. Det framkom fyra återkommande teman: Boken och bilden som verktyg för- samspel, lärande-, återberättande- och kommunikation. Vår övergripande slutsats utifrån vår empiri är att hur pedagoger och barn använder sig av bok och bilder har betydelse för vilken kommunikation samt vilket samspel som möjliggörs och sker i samband med boksamtal.

No description available.

Syftet med detta arbete är att få reda på vad som kan skapa motivation att läsa skönlitteratur i skolan för elever som saknar motivation att läsa. Det handlar om elever som inte har problem med sin läsförmåga utan att de inte har någon lust att läsa. Jag vill även ta reda på om de förstår syftet med att läsa skönlitteratur i skolan. Jag tar upp vad tidigare forskning säger om läsmotivation och hur vi påverkas och utvecklas genom att läsa skönlitteratur i skolan och i hemmet under barndomen. För att få en bättre bild av läsundvikarnas attityd till läsning har jag intervjuat fem elever som saknar motivation att läsa. Jag har i min studie kommit fram till att tiden och upplägget för undervisningen är av stor vikt när det gäller litteraturläsning. Läsning måste ha ett syfte som är förståeligt för eleverna. Lärare måste därför ge alla elever mer tid att läsa och mer tid för att hjälpa dem att hitta rätt böcker för att de ska känna lusten och nöjet att läsa. / The purpose with this work is to find out what can create motivation to read fiction in school for students without motivation to read. It’s about students who don’t have problems with their reading skills, but they don’t have the pleasure to read. I also want to find out if they understand the purpose of reading fiction in school. I study what previous research says about reading motivation and how we are influenced and developed by reading in school and at home during childhood. To get a better picture of what attitude the students that I call read avoiders have towards reading, I have interviewed five students who have no motivation to read. In my study, I have come to the conclusion that the time and structure of teaching is of great importance in reading literature. Reading must have a purpose that is understandable to the students. Teachers must therefore provide all students with more time to read and more time to help them to find the right books to make them feel the desire and the pleasure of reading.

Könsnormen styr hur vi beter oss i mötet med andra människor och kan förhindra jämställdheten. Dessutom fostras barn in i könsroller i tidiga åldrar och därför blir det viktigt att redan i förskolan uppmärksamma och arbeta med ämnet genus. I den här studien undersöks det hur könsnormer problematiseras i boksamtal med förskolebarn genom en observation av hur barn och en vuxen samtalar om genus utifrån barnböcker. Därmed lyder forskningsfrågan: Hur samtalar barnen och den vuxne med varandra om genus utifrån barnböcker? Studien har utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Undersökningen genomfördes på en förskola i södra Sverige, i den valdes tre grupper ut som läste och samtalade om två böckers innehåll och budskap i relation till genus. Boksamtalen ljudinspelades och transkriberades, samt analyserades utifrån en innehållsanalys. I resultatet framgår det att barnens tolkning av könsnormen skiljer sig åt eftersom de har olika föreställningar om vad som är stereotypt för flickor och pojkar. Slutsatsen är att barnen och den vuxne samtalar om genus utifrån de kunskaper som redan är befästa, det vill säga sin egen förståelse av genus. I boksamtalen problematiseras könsnormer genom att den vuxne ställer utmanande frågor om normerna till barnen som de sedan fortsätter att diskutera i interaktion med varandra.

Denna studie tar reda på hur karaktärerna framställs i barnlitteraturen och hur livet med nedsatta rörelsefunktioner gestaltas både i text och bild. En kvalitativ litteraturanalys av sex olika skönlitterära barnböcker som handlar om karaktärer med nedsatta rörelsefunktioner har genomförts. Syftet med analysen är att sprida kunskap om hur förskollärare kan använda litteraturen som ett verktyg i form av ett samtalsunderlag i likabehandlingsarbetet. Resultaten visar att det är viktigt att få förståelse för den situation individer med rörelsenedsättning befinner sig i och visa sitt stöd för dem för att få en bra inkluderande miljö. I de analyserade berättelserna har karaktärerna olika former av stöd från sin omgivning som stärker dem och ökar deras självförtroende. Vilket visar på vikten av att skapa ett inkluderande samhälle. Samtidigt uttrycker karaktärerna en önskan om att de inte vill bli definierade av sin rörelsenedsättning utan vara självständiga individer. Resultatet visar även att det är viktigt att läsa in sig på barnlitteraturen man väljer att behandla för att kunna ha ett bra boksamtal och rikta in det i förhållande till det syfte man har för samtalet med barnen. Detta eftersom barnlitteratur fokuserar på olika aspekter av livet.

The aim of this study is to analyse how booktalk can be used at the school´s lower grades in order to make visible and challenge the notions of gender, and which opportunities and difficulties teachers can have with that. The empirical data consist of five qualitative interview. The teachers who participated in the interview are teachers in the lower grades at two different schools. The study is based on the sociocultural perspective and the theory of gender. The result of the study is that reading and booktalk are common in teaching. It is used in teaching to make visible and challenging the notions of gender among the younger students, but in varying degrees. The study shows that it is complex for younger students to talk about deeper subjects. The difficulty arises when the questions in the booktalk not are concrete. Another difficulties is the students who are silent, those who do not want or dare to speak. Furthermore, the study shows that teachers usually have book conversations in full class, but everyone feels that those students who not dare to express themselves come out when the conversations are conducted in smaller groups. / Syftet med denna studien är att undersöka om och hur boksamtalet kan användas i skolans lägre årskurser för att synliggöra och utmana föreställningar om genus, samt vilka möjligheter och begränsningar som kan finnas för lärare i det arbetet. Den metod som användes för att genomföra undersökningen var kvalitativ intervju och grundar sig på fem lärares erfarenheter. Lärarna arbetar på två olika skolor och alla är verksamma i lågstadiet. Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och genusteori. Resultatet av studien visar att högläsning och boksamtal är vanligt förekommande i undervisningen. Högläsning och boksamtal är ett redskap lärarna använder för att belysa genus men detta görs i olika omfattning. Det framkom att det är komplext för yngre elever att samtala om djupare ämnen. Svårigheten uppstår när det blir abstrakt, vilket det kan bli om frågorna i boksamtalet blir diffusa. En svårighet som alla informanter lyfter fram är de tysta eleverna, de elever som inte vill eller vågar delta i boksamtalet. Lärare har oftast har boksamtal i helklass men de upplever att de elever som inte vågar uttrycka sig kommer fram när samtalen förs i mindre grupper. Vidare resonerar lärarna olika om hur bokvalet kan göras för att belysa genus.

Syftet med studien är att inom en hermeneutisk kunskapstradition, med hjälp av en kvalitativ metod och utifrån ett narrativt perspektiv samla in, presentera, beskriva och tolka ett begränsat urval självupplevda berättelser i vilka lärare i årskurs 4–6 talar om hur de arbetar med att stödja elevers djupläsning. I anslutning till detta syfte har följande forskningsfrågor formulerats: Hur upplever lärare att de arbetar med skönlitteratur för att för att stödja och utveckla elevers djupläsning? Finns en överensstämmelse mellan detta arbete hos lärarna och en forskningsförankrad syn på hur elever utvecklar sin djupläsning i skönlitteratur?   I studien undersöks lärares upplevelser av sitt arbete med att stödja och utveckla elevers djupläsning av skönlitteratur i årskurs 4–6 samt hur och i vilken grad detta arbete har anknytning till relevant forskning. Studien grundas på fyra verksamma lärares berättelser om läsundervisning. Den har utförts med en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med standardiserade frågor.   Lärarna är samstämmiga i fråga om vikten av att lära i ett sammanhang, och vad gäller samtalets betydelse för elevens läsförståelse. De har relativt god förankring i forskningen även om de inte nämner det explicit. Den forskare som framförallt nämns är Judith Langer som också betonar vikten av att samtala och reflektera över det lästa som en faktor för att nå djupläsning. Langer beskriver även ett sociokognitivt perspektiv på literacy och menar att lärandet bör ske i ett sammanhang som är begripligt för eleven.   Lärarna i studien berättar om vikten av att lära i ett sammanhang för att lärandet ska bli begripligt för eleverna, vilket innebär att lärandet sker i en kontext som är relevant för dem. Arbete med djupläsning innebär att samtala om texten och att reflektera över det lästa, vilket kan ske både gemensamt och individuellt. Samtliga lärare berättar att högläsning är vanligt förekommande i det gemensamma arbetet kring djupläsning. I studien antyds möjligheten att lärares relativt goda kunskaper om djupläsning har haft en positiv inverkan på läsinlärningen generellt. Detta skulle kunna vara en fruktbar utgångspunkt för vidare studier.

The main aim of this thesis is to study how and in which way the library personnel works with reading groups and their view of reading groups. I also want to study which role the governing- and policy documents have in the library personnel’s work. The following questions were asked.Which similarities and differences between the different library personals outlooks and acting can be interpreted from the following aspects:• Promoting reading, book selections and the leader's role?• To talk about personal subjects and to create possibilities for personal growth and increased empathy?• To promote language development and reading comprehension?The methods used in the study are a combination of interviews and observations. Aidan Chamber's “three ingredients in a talk" and “the teachers' four main tasks” during reading groups; recommendations of the promotion of reading and its obstacles that originates from Eriksson Barajas' studies over reading groups in school is used as a theoretical framework.The conclusions showed that the library personnel thought that it was important to make it possible for all the children to talk and that there are limitations for how many goals you could have for a reading group. The personnel of the school libraries let the children choose more books for themselves than the childrens' librarians. All the library personnel related the text to our reality, which gave the children preconditions for self-insight. Several of the library personnel gave the children possibility’s to exercise reading between the lines ore to predict the synopses. If the informants who held in reading groups during the children’s school time had summarized, they would've had a clearer connection to the requirements of knowledge in Swedish. / Program: Bibliotekarie

The purpose of this Master’s thesis is to examine similarities and differences in qualitative experiences between formal and informal reading groups from the participants’ point of view. The empirical data was acquired from interviews with nine reading group participants, of whom four of them participated in formal reading groups and five in informal reading groups. To analyze the empirical data, Louise M. Rosenblatt’s theory concerning reading and a method concerning reading groups by Immi Lundin were used. Björn Nilsson’s and Anna-Karin Waldemarson’s theory concerning the group has also been used. The results of the interviews show that the motive to participate in a reading group is the joy to discuss the novels and to find out the other participants opinion about the same novel, this motive is the same for both formal and informal reading groups. The meeting form of the reading groups differ between the formal and informal reading groups, the formal reading groups have their meeting in the library and the librarian participates as a leader. The informal reading groups have their meeting in the home of the participants and had no leader. Both the formal and informal reading groups find the discussion of the novel to be the most important thing about the reading group but the informal reading groups also finds the social aspects as equally important. / Uppsatsnivå: D