Denna uppsats undersöker paleografisk variation i brev som attribuerats till den medeltida skrivaren Johan Sigmundsson. Huvudsyftet är att undersöka vilken graftypologisk variation som återfinns inom enskilda brev och vilken graftypologisk förändring som går att iaktta över tid. Ett bisyfte är därtill att på graftypologiska grunder pröva den tidigare attribueringen av breven. Materialet för undersökningen är 12 svenska och 3 latinska medeltida brev, utfärdade åren 1396–1423, som attribuerats till, eller för de latinska breven undertecknats av, skrivaren Johan Sigmundsson. Undersökningens metod utgörs av en graftypologisk modell där skrivtecken, utifrån deras distinktiva och redundanta grafiska drag, klassificeras som överordnade graftyper och underordnade graftypsvarianter. Utifrån dessa graftypologiska enheter upprättas en gemensam graftypologi för det latinska och det svenska brevmaterialet. Brevmaterialen jämförs sedan på graftypologiska grunder med varandra och den graftypologiska variationen som återfinns i de svenska breven undersöks. Den graftypologiska variation som identifieras diskuteras även utifrån begreppen norm och bruk, som avser den idealiserade bild skrivaren har av sin egen skrift respektive hur denna skrift faktiskt realiseras i breven. Undersökningen har producerat två huvudresultat. Det första huvudresultatet är att viss graftypologisk variation inom enskilda brev och kronologisk förändring över tid i flera brev har observerats. Särskilt tre graftypologiska förändringar är framträdande. För det första har en kronologisk utveckling identifierats för en grupp graftyper med karaktäriserande förlängningar under baslinjen, nämligen \h\, \j\, \m\, \n\, \x\, \y\ och \z\. I de latinska breven och de tidigaste svenska breven uppvisar dessa graftyper nedåtgående förlängningar som först går åt vänster och sedan kraftigt böjer åt höger. Över tid får graftyperna förlängningar som går nedåt och åt vänster. För det andra kan man för graftypen \s\ i fyra brev se en kronologisk utveckling där graftypsvarianten {s4}, med öppen övre ögla, blir allt vanligare. För det tredje kan man för graftypen \æ\ se att de två tidigaste breven har ett diakritiskt tecken bestående av ett snedstreck, medan det latinska materialet och senare svenska brev i stället främst har en krok som diakritiskt tecken. Dessa tre exempel på graftypologisk förändring har förklarats som en förändring av skrivarens norm, där skrivarens norm över tid alltmer skiljer sig från den norm som går att identifiera i de latinska och de tidigaste svenska breven. Det andra huvudresultatet är att tre svenska brev, SDHK nr 16652, 17016 och 19964, på graftypologiska grunder tycks vara felattribuerade och inte vara skrivna av Johan Sigmundsson. Ytterligare tre brev, SDHK nr 16232, 18949 och 19280, kan på graftypologiska grunder endast mer osäkert attribueras till skrivaren. Övriga sex svenska brev bedöms vara av skrivaren.

When constructing a tunnel, the main challenges are geotechnical and hydrogeological. In the working process the aim in tunneling is to secure the rock mass by sealing the mass before blasting. This is done by grouting. The problem with tunneling is that there is a high leakage of groundwater when the boreholes hits fracture apertures that conduct the groundwater through the rock mass. The water flow is measured in dams continuously throughout the tunneling process. These dams are located at regular intervals along the tunnel. This master thesis has together with Golder and Trafikverket analyzed 15 selected dams. These 15 dams were selected because they had a uniform measurements of flow series for autumn 2020. But also, more important, a new grouting design was implemented in spring 2020. This study is limited to one contract from the project E4 Bypass Stockholm. The evaluated method is based on a backward calculation from grouting data to determine a theoretical fracture apertures. The theoretical fracture aperture is calculated from the rheology of grouting, pressure, and time for grouting but also the predicted fractures during the geological investigations. The hypothesis through the whole master thesis is that high leakage of groundwater correlates with larger fractures in the rock mass, and low leakage of ground water correlates with smaller fractures in the rock mass. Therefore, the leakage was categorized as high leakage and low leakage, respectively for the dams. To investigate this, the theoretical fracture apertures were determined with a calculation tool, MrGrout. This program has the capacity to handle a large amount of data. The result consists of graphical interpretations of the theoretically calculated fracture apertures from each category. The results showed that graphically there was a very small difference between the fractures for high leakage and low leakage, respectively. For the category of high leakage, it was found that 50\% of all fracture apertures were dominated by a size below 250µm. The low leakage had 50\% of the dominated fracture apertures below 200µm. To investigate whether there was a statistically significant difference between the categories the result continued with a T-test. The null hypothesis for the test was that there is no difference. The results of the test showed that we could not reject the null hypothesis and that there is no significant difference. However, the margin was too small to be able to secure the hypothesis graphically. Several assumptions were made to implement the method, which leads to uncertainties. The calculation method is made automatically, which is advantageous when analyzing a large amount of data. The disadvantage of the method is that a manual calculation would have given a more reliable result but also take longer to calculate. A manual calculation had also made the result subjective, which in turn would require several repeated attempts to make a statistically independent evaluation. The conclusion is therefore that the method should be used on other projects to be able to compare whether leakage correlates with fracture apertures in the rock mass. This study does not provide a direct basis for knowing whether we have achieved a sufficient seal. The method is in an early phase to be able to use theoretical fracture apertures in practical decisions for tunneling. / <p>Ämnesgranskare för examensarbetet:<em> Lars M. Hansen</em>, Institutionen för Geovetenskaper.</p>

Förskolan ingår i det svenska skolväsendet och är första steget i det livslånga lärandet. Detta lärande ska ske genom ett medvetet bruk av lek, enligt läroplanen för förskolan. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur leken beskrivs på lokal nivå i förskolors dokument. Dessutom analyserades materialet utifrån barn- och kunskapssyn. En kommuns skolplan granskades. Förskolors hemsidor, arbetsplaner och kvalitetsredovisningar analyserades. Två intervjuer med ansvariga förskolechefer/rektorer genomfördes i samtalsform och några enkla frågor ställdes till pedagoger. Leken omnämndes på många olika sätt i dokument och intervjuer. Resultatet visade en tilltro till lekens värde, men den nämndes i stor utsträckning som ett medel för lärande, väldigt lite som viktig för sin egen skull. Den beskrevs som ett pedagogiskt redskap för att uppnå strävansmål inom språk, matematik, natur och teknik. Lekens innehåll, och hur man skapar förutsättningar för lek beskrevs väldigt lite i de undersökta förskolornas dokument. Den bild som framträdde vid granskningen visar att leken tenderar att tas för given på ett oreflekterat sätt. Även intervjuerna och enkäten gav samma bild. Arbetet pekar på behovet av att lyfta leken som ett eget målområde och samtidigt genomföra kompetensutveckling för att höja medvetenheten hos pedagogerna.

The purpose of this essay is to study the gender system and structures for a married couple in the late 1900-centery in the southern part of Sweden. More precisely the gender system of the lord Joseph Stephens and his wife the lady of the castle Elisabeth Stephens that lived in Huseby mansion during this time. I attend to do a qualitative textual analysis of the couple's correspondence from 1880-1900. I will interpret the results based on a theory of gender and gender division between the genders and the concepts of the private and the public sphere for the two genders. The results shows that the couple for most of the time has a gender based division between themselves were Elisabeth attempts to the privatesphere and Joseph for the public. Joseph does not involve Elisabeth with the operation of the estate or with his political duties. The way they appeals to each other can also implie that Joseph is superior to Elisabeth. The couple has also embraced the bourgeois ideal of love that means togetherness and exclusiveness in the relationship. But the result also shows that the division is not that fixed for the man in the relationship. Joseph can also enter the private and the female sphere which can implie that he is in control of the gender relationship and thinks that this is the best way to make sure the gender roles are kept safe which also will secure his superior position.

<p>En fallstudie inom sjukvården har genomförts där fokus legat på hur informations- och kommunikationsteknik (IKT) såsom</p><p>datorer och telefoner, skapar avbrott för personalen samt hur och om denna fragmentering av arbete kan undvikas. Tidigare</p><p>forskning om fragmenterat arbete har ofta fokuserat på tid och frekvens för avbrott, denna studie vill bryta med det</p><p>perspektivet. Det huvudsakliga datainsamlandet har bestått av 17 observationstillfällen med situerade intervjuer vid två</p><p>kirurgiska vårdavdelningar och en mottagning. Materialet har analyserats och nio brukskvaliteter har tagits fram för att</p><p>beskriva arbetet. Dessa brukskvaliteter har sedan kopplats till fragmentering och hur denna kan motverkas. De huvudsakliga</p><p>slutsatserna av studien är att IKT medverkar till en fragmentering av arbetet men att denna går att motverka. Motverkande</p><p>av fragmentering kan ske på ren interaktionsnivå men också på verksamhets- och organisationsnivå, där bland annat regler</p><p>för hur kommunikationen ser ut och hur IKT tas fram är viktiga. Studien visar på att en naiv användarcentrering vid</p><p>utveckling av IKT kan ge upphov till fragmenterat arbete för personerna som direkt och indirekt berörs av systemet.</p><p>Förutsättningarna för att skapa ett helhetsperspektiv med hjälp av tillgänglig, delad och portabel information har även visat</p><p>sig viktiga. Uppsättande av gränser mellan olika aktiviteter kan ifrågasättas och avbrott kan ha både positiva och negativa</p><p>aspekter. Det är alltså varken önskvärt eller möjligt att motverka alla typer av avbrott.</p>

<p>Den här uppsatsen behandlar idiomatiska uttryck i det svenska språket. Huvudsyftet har varit att undersöka i vilken utsträckning det svenska folket känner till betydelsen av ett utvalt antal idiom samt också i vilken mån dessa idiom används. Undersökningen genomfördes med enkäter där 139 informanter, varav ungefär hälften gick i högstadiet och den andra hälften var över 50 år, fick kryssa i flervalsfrågor om betydelse och användning för 20 idiom. Resultatet visade att de äldre informanterna inte bara hade en bättre kännedom om idiomens betydelser, utan också använde sig av idiomen i större utsträckning än de yngre. Vidare gick det att utifrån resultatet se att några av idiomen, främst "Göra en björntjänst", håller på att genomgå en förändring i sin betydelse medan andra idiom, såsom "Vara en katt bland hermeliner", verkar vara på väg att försvinna ur vårt språk.</p>

Den här uppsatsen behandlar idiomatiska uttryck i det svenska språket. Huvudsyftet har varit att undersöka i vilken utsträckning det svenska folket känner till betydelsen av ett utvalt antal idiom samt också i vilken mån dessa idiom används. Undersökningen genomfördes med enkäter där 139 informanter, varav ungefär hälften gick i högstadiet och den andra hälften var över 50 år, fick kryssa i flervalsfrågor om betydelse och användning för 20 idiom. Resultatet visade att de äldre informanterna inte bara hade en bättre kännedom om idiomens betydelser, utan också använde sig av idiomen i större utsträckning än de yngre. Vidare gick det att utifrån resultatet se att några av idiomen, främst "Göra en björntjänst", håller på att genomgå en förändring i sin betydelse medan andra idiom, såsom "Vara en katt bland hermeliner", verkar vara på väg att försvinna ur vårt språk.

Hydrauliskt kalk är ett bindemedel i mur- och putsbruk som idag främst används vid restaureringar. Likt bruk med cement som bindemedel härdar hydrauliskt kalkbruk även under vatten. Hydrauliskt kalkbruk når en högre hållfasthet än luftkalkbruk men lägre än cementbruk. Enligt EU:s avfallsdirektiv ska återanvändning eller materialåtervinning ske av merparten av icke-farligt avfall en avfallsgrupp till vilket tegel och murbruk hör. Likt luftkalkbruk kan tegel murat med hydrauliskt kalkbruk rensas från bruket och sedan återbrukas i nyproduktion. Denna möjlighet tillsammans med god hållfasthet och de hydrauliska egenskaperna gör det intressant att titta på hydrauliskt kalkbruk som ett alternativ till de idag vanligt förekommande bruken på marknaden. Syftet med denna rapport är att redogöra för egenskaperna hos hydrauliskt kalkbruk och jämföra dessa med de cementbaserade bruk som framförnallt används idag. Typiska faktorer som påverkar valet av murbruk är ekonomi, funktion, tillgång, hållfasthet samt fukttekniska och andra byggnadsfysikaliska egenskaper. Arbetet utfördes genom litteraturstudie samt genom ett praktiskt försök genom provning av den kapillära absorptionsförmågan. Provningen utfördes för att bestämma fukttekniska egenskaper hos bruket och se om de liknar det diffusionsöppna luftkalkbruket. Försöket utfördes med hydrauliskt kalkbruk samt två referensbruk i tegelmurar. En litteraturstudie genomfördes för att ingående kartlägga egenskaperna hos hydrauliskt kalkbruk. Brukets sammansättning studerades och uppbyggnadens påverkan på brukets fuktbetingelser analyserades. Denna analys låg till grund för genomförandet av absorptionsproven. De viktigaste egenskaperna vid val av bruk sammanställs även för andra, typiskt förekommande, brukssorter och jämförs med det hydrauliska kalkbruket. Vid proven simulerades slagregn mot fasaden genom att en testplatta fästes vid murverkets yta. Genom ett stigrör anslutet till plattan tillfördes vatten varpå murens absorption skulle bestämmas. Resultat från litteraturstudien visar på god hållfasthet och god tillgång till råvara samt indikerar miljömässiga fördelar jämfört med cementbaserade bruk. Priset och kunskapsbrist hos projektörer och entreprenörer ligger idag i den andra vågskålen, till det hydrauliska kalkbrukets nackdel.Provningen resulterade tyvärr inte i någon användbar data. Problem med tätning mellan utrustningen och murverket ledde till ofullständiga och osäkra resultat. Någon slutsats om absorptionen hos det hydrauliska kalkbruket jämte murcement- och kalkcementbruk i oliksugande tegel kan således inte dras. Ytterligare försök vore intressanta, under rätt för-utsättningar, genom absorptionstest eller genom uttorkningsprov för att bestämma det hydrauliska kalkbrukets fuktegeskaper. De allt större miljömässiga kraven som ställs i samhället och i byggbranchen kan öppna uppför ett ökat användande av hydrauliskt kalkbruk i framtiden. / Much like mortars with cement binders mortar with hydraulic lime hardens in contact with water. Eventually, as the process of carbonation starts, the hardening will be more similar to that of non-hydraulic lime. The compresive strength of hydraulic mortar lies inbetween the weaker non-hydraulic lime and the stronger mortars with Porland cement as binder. According to the european union directive 2006/12/EC on waste 70% of all non-hazardous waste should be reused, recykled or in other ways material recovered. Bricks layed with lime binders can be scraped of hardened mortar and reused in new buildings. This trait together with the strengthand hydraulic properties of hydraulic lime opens up for the mortar as a more widely used alternative to the more commonly used mortars of today containing cement as binders. This project aims to give a thorough presentation of the properties of hydraulic lime and give a comparison with mortars containing Portland cement as binder. Price and access together with strength and functionare all traits that can be of interest in regard to properties of mortar. By performing absorption test on hydraulic lime mortar together with two cement based mortars the moisture movement through mortar joints are compared. The tests are perfomed on multiple sample walls consisting of three different facade clay bricks with low, normal and high suction after 28 days of curing. A litterature study has been performed in support of the experimental study in wich the structure of hydraulic lime has been analysed. The absorption and desorption and it’s connection to the porus structure of mortar is investigeted. This is the basis for the absorption tests performedby the use of test plates applied to the masonry. Wind driven rain is simulated with the use of RILEM-tubes connected to the test plates afterwhich the absorption can be determined. Unfortunaly the experiment did not result in conclusive data because of problems with the equipment. It was not possible to achieve a tight seal between the equipment and the masonry so water leaked out during testing. As a result it was not possible to draw any conclusions regarding the moisture properties of hydraulic lime. Future testing should be done in better conditons or by using another method.

Förbehandling av lignocellulosa genom ångexplosion är en förbehandling av biomassa som förändrar strukturen i fibrernas cellväggar. Vid förbehandlingen värms biomassa med mättad ånga under tryck till minst 140 ˚C, detta leder till att flyktiga ämnen avgår från biomassan. När den uppvärmda biomassan är färdigbehandlad utsätts den för en kraftig trycksänkning vilket leder till att fukten i biomassan övergår till ånga och bidrar till ökad porositet, minskad materialstorlek och förändrad struktur i cellväggarna. Genom kartläggning av ett befintligt kokkärl på SCA R&amp;D Centre och litteraturstudier inom området utforskas möjligheten att bygga om kokkärlet till ångexplosionsreaktor för laborativt bruk. Ett utformningsförslag togs fram varpå en termodynamisk modell över reaktionen skapades i Excel med hjälp av makrot Xsteam. Dimensionering av blåstank till förslaget gjordes baserat på ångexplosion av två kg tallflis med två fukthalter, 40 och 60%. Resultaten visar att en ombyggnation är möjlig, ångpannan begränsar dock ångtrycket till 10 bar. Vid behandling av två kg tallflis med en fukthalt om 40 respektive 60% dimensionerades anläggningens blåstank till 376 respektive 493 liter. Den nya reaktorn designades som skild från atmosfären. En sådan reaktor möjliggör framtida analys av bland annat flyktiga ämnen vilket kan bidra till effektivare tillvaratagande av restströmmar. / Pretreatment of lignocellulose by steam explosion is an energy efficient method that alters the structure of the fiber cell walls. Biomass is heated with pressurized saturated steam during the pretreatment to at least 140˚C, causing the release of volatile substances. Once the heated biomass is treated to desired severity, it undergoes a significant pressure reduction, causing the moisture in the biomass to turn into steam and contribute to increased porosity, reduced particle size and altered structure in the fiber cell walls. By examining an existing digester at the SCA R&amp;D Centre and conducting literature studies in the field, the possibility of converting the digester into a steam explosion reactor for laboratory use is explored. A design proposal was developed, upon which a thermodynamic model of the reaction was created in Excel using the Xsteam macro. Dimensioning of the blow tank for the proposal was based on steam explosion of two kg pine chips with two moisture levels, 40% and 60%. The results indicate that such a conversion is possible, however, the steam pressure is limited to 10 bar overpressure due to the existing steam boiler. When treating two kg of pine chips with moisture content of 40% and 60% respectively, the sizing of the blow tank for the facility was determined to be 376 liters and 493 liters respectively. The new reactor was designed to be isolated from the atmosphere, enabling future analysis of volatile substances, which can contribute to a more efficient utilization of residual streams.

In this qualitative case study, the beliefs and practices regarding codeswitching in the EFL classroom are compared between selected teachers of English in upper-secondary and compulsory school (school years 7-9) from Sweden. Through semi-structured interview questions, the data were collected from six teachers from each of the respective levels of education. The interviews were conducted by the researcher on a one-to-one basis with the informants of the study. The answers showed several differences and similarities between the teachers. While both groups of teachers said that codeswitching was to varying extent necessary, the upper-secondary school teachers seemingly had a more negative view towards codeswitching in the EFL classroom. Most of the upper-secondary school teachers codeswitched when for example teaching difficult areas such as grammar by making direct comparisons to the Swedish language. The compulsory school English teachers were less negative towards the use of the L1 and often stated that codeswitching was necessary and had several uses in the EFL classroom.  According to the compulsory school English teachers, codeswitching could aid when giving complex instructions, feedback or be used to show student comprehension. When the teachers were asked about whether the guideline documents affected their choice of language in the classroom, four out of six of the upper-secondary school teachers said that their language selection was affected by the directives to varying extent. The compulsory school English teachers’ selection of language was not affected by their guideline documents, which was expected since these do not give directives regarding language selection. / I den här kvalitativa fallstudien jämförs tron ​​och bruk gällande kodväxling i engelskundervisningen mellan ett antal av gymnasieskolans engelsklärare och högstadiets engelsklärare från Sverige. Genom semistrukturerade intervjufrågor samlades data från sex lärare från respektive skolnivå. Intervjuerna utfördes av forskaren på en-till-en-basis med varje lärare som deltog i studien. Svaren visade flera skillnader och likheter mellan lärarna. Medan båda grupperna av lärare sågs att kodväxling i varierande utsträckning var nödvändigt, visade gymnasielärarna en mer negativ syn på koderna i engelskklassrummet. De flesta gymnasieskolelärare bytte kod när de exempelvis undervisade om svåra områden så som grammatik genom att göra direkta jämförelser med det svenska språket. De högstadielärarna var mindre negativa mot användningen av förstaspråket och anförde att kodbytande var nödvändiga och hade användning i engelskklassrummet. Enligt de högstadielärarna kan kodväxling hjälpa till när man ger komplexa instruktioner, återkoppling eller användas för att visa studentförståelse. När lärarna frågades om huruvida riktlinjedokumenten påverkade deras språkval i klassrummet, sade fyra av sex av gymnasieskolelärarna att deras språkval påverkades i varierande grad av direktiven. Högstadielärarnas val av språk påverkades inte av deras riktlinjer, vilket var förväntat då dessa inte nämner lärarens språkanvändning.