The thesis work aimed at developing a framework for portfolio management and business case development that can be used as decision support for a company for new product development. The assignment was to study relevant literature resulting in an aggregated view on this topic and the parameters that impact successful product development. The literature involves project initiation, different levels of product innovation development and information about important research criteria to include when forming new product projects ideas. This information helps to support how to objectively evaluate and compare product projects. The literature also involves different relevant tools to use for providing information and manage product portfolio management along with their benefits. Out of this aggregated view, a template and suggested decision model specific for the company has been established. The resulting template has for purpose to be used for preparation of providing a solid information base when a new product project idea is to be presented. The decision base has the purpose to help the members and managers in the product council to form a decision on what product idea to proceed with, which hopefully will result into launch and success. The framework aims to assess individual product development initiatives as well as managing the product portfolio aspect. Except the study of a considerable amount of literature, qualitative research has been made as well. The qualitative research has been performed in the form of semi-structured interviews together with people within the company that has been used as case study in this report. The interviews contributes with information about the current state of the company’s product offering process together with attention paid for what is missing and what improvements that is sought. In such way, the qualitative research contribute to the result of the framework in the sense that it is attributed towards the company in the case study and thus slightly towards technological network industries, although the framework is made for a generic use. As by this thesis, the framework focus on one company, but it has for purpose to be adaptable and inspiring for any company with respect for the individual company’s restrictions.

「個案小教授」是一篇探討專家系統方法的研究與應用的探索性論文，主要的應用領域是企管個案教學的輔助教學工具，我們嘗試擴大專家系統的應用的領域，也嘗試去突破一些困難，我們發展出了一個「個案小教授」的雛型。由於專家系統在個案教學上的應用算是首創，如何利用有限的工具來完成千變萬化的個案教學是一大挑戰。本論文將依照知識工程的方法，逐步將個案教學的的精髓融入專家系統的方法中，並以此發現專家系統研究上的一些限制，提供給後續人工智慧與專家系統研究學者參考，使得專家系統能夠跨入更多的領域，幫助人類解決日常決策的問題。本論文採取的研究方法為 　　1.文獻探討：在於整理出發展專家系統的步驟與技術，包括知識擷取方法，知識表現與推理方式，以歸納出知識工程在個案分析教學上應用。 　　2.深入訪談法：知識擷取的工作以知識工程師為界面，透過知識工程師為主導，以交談與口語資料分析(Protocol analysis)等方式將專家知識擷取出來。 　　3.觀察法：利用專家工作的現場與情境實際觀察(使用錄影或是錄音)專家工作方式與推理過程，藉以了解專家知識表現的方式。本研究則是到個案研討的教室實地觀察並記錄司徒達賢教授上課之情形。 　　4.發展系統雛型：專家系統又稱為知識基礎系統(knowledge-based systems)，或知識系統。 　　其系統架構可分為五部份： 　　(1)知識庫(knowledge base)用以儲存專家用以解決問題之知識部份。 　　(2)推理機(inference engine)用以控制推理過程之機制。 　　(3)使用者界面(user interface)用以供使用者友善的解釋及諮詢功能介紹之界面。 　　(4)知識擷取界面(knowledgeacquisition interface)用以提供編輯，增修知識庫之界面。 　　(5)工作記憶區(working memory)用以儲存在推理過程中當時之事實之部份。本研究是以NEURON DATA公司所出品的NEXPERT OBJECT作為系統發展工具，將個案教學專家的知識與推理過程以專家系統加以表現。

Agila Business Intelligence System (ABIS) är en relativt ny och komplex typ av informationssystem, som kännetecknas av förkortade utvecklingstider, genom att exempelvis införa mer självbetjäning i de analytiska systemen, för att kunna möta ett behov av att analysera omvärldsfaktorer, som förändras i en allt snabbare takt. Eftersom ABIS är ett nytt och relativt outforskat område, finns ett behov av att utforska detta område. IT-investeringar är alltför ofta olönsamma och finns ett intresse av att visa på vad som bidrar till ett framgångsrikt införande av ett ABIS och på vilket sätt. Syftet med denna fallstudie var att identifiera högt rankade och gemensamma faktorer baserat på de kritiska framgångsfaktorer som belagts av tidigare forskning inom ABIS, beskriva hur dessa bidragit till ett framgångsrikt införande samt utröna skillnader och/eller likheter mellan hur dessa faktorer verkar ur kund- respektive leverantörsperspektiv. Som underlag för denna studie användes framför allt tidigare forskning kring kritiska framgångsfaktorer för Business Intelligence System. Speciellt en modell som utvecklades 2010 av Yeoh och Koronios användes som utgångspunkt för att lista de potentiella faktorer, som skulle beaktas av denna studie. Denna undersökning genomfördes som en fallstudie med hjälp av ett företag, som både levererar konsulttjänster och ABIS. En Delphipanel användes för att sortera fram framgångsfaktorer, som sedan studerades närmare genom semistrukturerade intervjuer för hur dessa kritiska framgångsfaktorer bidragit till ett framgångsrikt införande av ABIS från dels ett kundperspektiv, dels ett leverantörsperspektiv. De två faktorer som rankades högt och samtidigt delades av samtliga respondenter var: affärsvision och planer datakvalitet och dataintegritet Kundperspektivet var det styrande och leverantörens roll var ordentligt förstå kundens perspektiv, för att på så sätt framgångsrikt införa ABIS. Affärsvision och planer var av betydelse för att koppla införande till kundens målsättningar. Datakvalitet och dataintegritet var den mest betydelsefull faktorn utifrån den resursfördelningen skedde inom ett införandeprojekt för ABIS. / An Agile Business Intelligence System (ABIS) is a relatively new and complex type of information system, which is characterized by shortened development times, for by example introducing more self-service in the analytical systems, in order to meet the need to analyze the business environment, which is changing at an even faster pace. As the ABIS is a new and relatively uncharted area there is a need to explore this area. IT investments are too often unprofitable and there is an interest to show what contributes to a successful implementation of an ABIS and in which manner. The purpose of this case study was to identify highly ranked and common critical success factors based on the critical success factors faced by previous research in ABIS, describe how these contributed to a successful introduction of the system and examining differences and / or similarities between how these factors act from customer and supplier perspective. Earlier research on critical success factors for business intelligence systems was used as a basis for this study. Especially the model developed in 2010 by Yeoh and Koronios was used as a starting point to list potential factors to be considered by this study. This study was conducted as a case study with the help of a company that delivers both consulting services and ABIS. A Delphi panel was used to shortlist two success factors, which were then studied in more detail in semi-structured interviews to describe how these contributed to the successful introduction of ABIS from both a client as well as a supplier perspective. The two factors that both ranked high and were common for all respondents were: Clear vision and well-established business case Data quality and data integrity The leading perspective was the customer and the supplier role was to properly understand the customer perspective in order to successfully introduce ABIS. The vision and business case were important to link the introduction ABIS to client objectives. Data quality and data integrity was the most significant factor on the basis of the resource allocation of implementation projects for ABIS.

The objective of this thesis was to investigate the potential for introducing a concentrating solar thermal (CST) central receiver plant system based on flexible heliostats - HelioPods - to provide high-temperature process heat in industrial applications. A CST plant system was designed in MATLAB, optically simulated for three design days in the ray-tracing software Tonatiuh and further analyzed in MATLAB by interpolating the results for each hour of the year. A case study was made on introducing a CST plant system based on HelioPods in a South African manganese sinter plant. The study included an investigation of the profitability of up- and downsizing the heliostat field annually with fluctuating heat demand. A circular heliostat field was modelled for the chosen location. The final field had a radius of 53 meters with the receiver located 60% from the field centre. The storage size was 16 demand hours and 17 plants were required. The results showed that 88% of the annual heat demand could be covered by solar heat in the design year. The marketing approach used for the following years was that the heat demand covered by solar heat should never be below the share at the first year, despite the predicted fluctuations in demand. Thus, a minimum solar share of 88% was used as a strategy for annual up- and downsizing of the fields throughout the investigated period of 25 years. That resulted in a field radius differing between 52 and 55 meters. The payback period of the final system was 4.35 years, the NPV was 54.33 MUSD over a period of 25 years and the LCOH was 35.39 USD/MWht. However, it was found that the profitability of the system was sensitive to the different scenarios for predicted future diesel prices, this since the pricing of the solar heat was set to 90% of the diesel price. The results in this thesis show that a CST plant system based on HelioPods is a suitable solution to supply high-temperature process heat to industrial applications. It also shows that the HelioPods can unlock potential for flexibility with changing production patterns in the industry of implementation. The results from the study can be used also for other industries with similar temperature range and heat demand. Thus, it could be argued that the implementation of a HelioPod based CST plant system also can be suitable for other industries located in high-DNI areas with dependency on conventional fuels and steady production throughout the whole day. / Syftet med denna uppsats var att undersöka potentialen för implementering av koncentrerad termisk solvärme (CST) från ett soltorn med ett heliostatfält baserat på flexibla heliostater - HelioPods – för att generera högtempererad processvärme för industriell tillämpning. Ett CST-system designades i MATLAB, simulerades för tre designdagar i det optiska ray-tracingprogrammet Tonatiuh och analyserades sedan åter i MATLAB genom att interpolera de genererade resultaten för årets alla timmar. En fallstudie av ett CST-system baserat på HelioPods i ett sydafrikanskt sinterverk för mangan genomfördes därefter. Studien innehöll en undersökning av lönsamheten av årlig ökning och minskning av heliostatfältet vid fluktuerande värmebehov. Ett cirkulärt heliostatfält modellerades för den valda platsen. Det slutgiltiga fältet hade en radie om 53 meter med mottagaren placerad 60% från fältets mittpunkt. Storleken på lagringsfaciliteten var 16 timmar av full tillförsel och antalet verk uppgick till 17. Resultaten visade att 88% av det årliga värmebehovet kunde förses med solvärme under designåret. Marknadsstrategin för de resterande åren var att den procentuella andelen solvärme aldrig skulle vara lägre än under designåret, oberoende av fluktuationer i värmebehovet på grund av ändrad produktion. Således sattes 88% solvärme som ett minimikrav och utgjorde strategin för den årliga ökningen och minskningen av fältet för den undersökta perioden av 25 år. Det resulterade i en fältradie mellan 52 och 55 meter. Återbetalningstiden för det slutgiltiga fältet var 4.35 år, nuvärdesberäkningen av det framtida kassaflödet var 54.22 miljoner USD över en 25-årsperiod och produktionskostnaden för värme (LCOH) var 35.39 USD/MWht. Dock var systemets lönsamhet känslig för de olika prognoser av framtida dieselpriser som undersöktes, detta eftersom priset för solvärme sattes till 90% av dieselpriset. Resultaten i denna uppsats visar att ett CST-system baserat på HelioPods är en lämplig lösning för att generera högtempererad processvärme för industriell tillämpning. De visar även att HelioPods kan öka potentialen för flexibilitet vid förändringar i produktionsmönstret i vederbörande industri. Resultaten kan även användas i andra industrier med likartade temperaturer och värmebehov. Hävdas kan således att implementation av ett CST-system kan vara lämpligt även för andra industrier belägna i områden med högt DNI som är beroende på konventionella energikällor och har jämn produktion dygnet runt.

Detta examensarbete utreder den tekniska och ekonomiska passbarheten av batterilagringssystem (BESS) inom den svenska el infrastrukturen. Syftet är att konstruera tre olika affärsfall för att representera den tekniska och den ekonomiska passbarheten av BESS inom den svenska el infrastrukturen, specifikt med uppkoppling mot distributionsnätverket på den regionala nivån, 6 kilovolt till 132 kilovolt (kV). Affärsfallen adresserar dem tekniska funktioner och kunder inom infrastrukturen som utifrån en litteraturstudie anses vara dem mest attraktiva att bygga ett affärsfall utifrån. Litteraturstudien utreder den svenska el infrastrukturens struktur samt dess existerande och uppkommande utmaningar. Studien utforskar även hela spektrumet energilagringssystem (ESS) för att rättfärdiga valet av litium-jon BESS. Litium-jon BESS är närmare undersökt, där systemets operativa parametrar samt komponenter är kartlagda. Vidare undersöks dem tekniska funktionernas tekniska krav och ekonomiska incitament i en marknadsanalys. Slutligen utforskas regler och lagar omkring BESS implementering i den svenska el infrastrukturen samt placeringen och de kostnader för att bygga en BESS anläggning. De tre affärfallen som är konstruerade i denna studie är: Kombinationen av frekvensrelaterade nätverksstödtjänster för en fristående BESS-tillgångsoperatör. Avbrottsfri strömtillförsel för ett datacenter. Skala effekttoppar och kombination av frekvensrelaterade nätverksstöddtjänster för en industri. Litium-jon BESS anses vara den mest tillämpliga tekniken på grund av dess snabba responstid, höga effekt- och energidensitet samt skalbarheten för att passa majoriteten av de tekniska funktioner som undersökts inom studien. Affärsfallens ekonomiska passbarhet utvärderas efter två ekonomiska indikatorer, nuvärdesberäkning (NPV) samt återbetalningstiden. Affärsfall nummer tvås tekniska funktion erbjuder ingen möjlighet att generera en inkomst vilket gör att den kommer bli utvärderad efter kostnad för service, där utgifterna är uppdelade utöver projektets livstid genom linjär amortering. Vidare används linjär amortering för att räkna ut kostnaden per kilo sparat CO2 utöver livstiden på projektet. Både affärsfall 1 (NPV= 231,0 MSEK, återbetalningstid= 7,8 år) samt affärsfall 3 (NPV= 17,3 MSEK, återbetalningstid= 8,8 år) visar en lönsamhet där affärsfall 2 ger en kostnad för service mellan 5,4 och 5,8 MSEK/år och där kostnaden per sparat kilo CO2 mellan 20,9 och 22,7 SEK/kg CO2. Denna studie fokuserar på de tre största distributionsnätverksoperatorerna (DNO) inom distributionsnätverket på en regional nivå: Vattenfall, Eon och Ellevio. Lönsamheten av de undersökta affärsfallen är starkt kopplade till placeringsområde inom nätverket, spänningsnivån och typ av DNO. Möjlighet att koppla upp BESS till en existerande transformatorstation på anläggningen för affärsfall två och tre minskar investeringskostnaden samt driftkostnaderna vilket vidare förbättrar dess lönsamhet. Affärsfall ett behöver gå igenom en noggrann bedömning för att försäkra sig om lönsamheten. NPV samt återbetalningstiden kan påverkas i affärsfall ett och tre på grund av den ständigt förändrande frekvensregleringsmarknaden där priserna är volatila på grund av nya marknadsinitiativ. Att konstruera ett BESS affärsfall medför att flertalet osäkerheter bör räknas in, såsom de ekonomiska incitamenten som inte visar någon garanti på att vara fortsatt lönsamt. Det höga priset på litium-jon batterier saktar ner attraktiviteten av affärsfallen och måste vidare sjunka för att främja ett lönsamt affärsfall. Andra ESS som flödesbatterier och vätgaslagringssystem visar god passbarhet att bli implementerad i den svenska el infrastrukturen men måste vidare utveckla sin tekniska och kommersiella mognadsgrad innan dem kan vara konkurrenskraftiga med litium-jon BESS.  Examensarbetet är utfört i samarbete med Omexom Infratek Sverige AB med målet att bidra till en större förståelse av BESS roll i den svenska el infrastrukturen och vidare bidra till att konstruera ett tekniskt erbjudande för Omexom Infratek Sverige AB. / This master thesis investigates the technical and economic feasibility of battery energy storage systems (BESS) in the Swedish electrical infrastructure. The aim is to construct three business cases to represent the technical and economic feasibility of BESS implementation in the Swedish electrical infrastructure in the distribution network on the regional level, 6 kilovolts to 132 kilovolts (kV). The business cases address the technical functions and customers within the infrastructure that is recognized through a literature study to build the most attractive and incentivized business cases from. The literature study investigates the Swedish electrical infrastructure’s structure and its existing and upcoming challenges. It investigates the spectrum of energy storage systems (ESS) to justify the choice of the lithium-ion (Li-ion) BESS. The Li-ion BESS is closer examined, where the systems operational parameters and components are mapped out. Furthermore, the technical functions technical requirements and economic incentives are investigated in a market analysis. Lastly, considerations regarding regulations and permits, the placement of BESS within the infrastructure and its surrounding costs is evaluated. The three business cases that are constructed within the thesis are:  Combination of frequency related grid support services for a standalone BESS asset operator. Uninterruptable power supply for a data center. Peak shaving and a combination of frequency related grid support services for an industrial plant.  The, Li-ion BESS is considered to most applicable technology due its fast response time, high power and energy density and scalability to suit the majority of technical functions investigated in the thesis. The business cases economic feasibility is evaluated after two economic indicators, the net present value (NPV) and the payback period. Business case two’s technical function offers no possible revenues and is evaluated as a cost for service where the expenses is divided throughout the project lifetime through linear amortization and the cost per saved kg CO2 is calculated over the lifetime of the BESS. Both business case 1 (NPV= 231.0 MSEK, payback period= 7.8 years) and case 3 (NPV=17.3 MSEK, payback period= 8.8 years) show profitability where business case 2 gives a cost per service between 5.4 and 5.8 MSEK/year and cost per saved kg CO2 between 20.9 and 22.7 SEK/kg CO2.  This thesis focuses on the three largest distribution network operators (DNO) in the distribution network on a regional level: Vattenfall, Eon, and Ellevio. The profitability of the business cases investigated are strongly connected to the location in the network, the voltage connection level, and the type of DNO. Being able to connect to an existing substation on site as for business cases 2 and 3 will lower the capital and operational costs and further improve the profitability. Business case 1 needs a thorough assessment of placement in the electrical infrastructure in Sweden to assure profitability. The NPV and payback period in business cases 1 and 3 could conflict with the interchanging frequency regulation market where prices are rather volatile due to new market initiatives. Therefore, looking forward, building a BESS business case to be implemented comes with lots of uncertainties as the economic incentives shows no guarantee to continuously be profitable. The high price of Li-ion batteries is slowing down the attractiveness of the business cases and need to further decrease to promote profitable business cases. Other ESS technologies as flow batteries and hydrogen storage systems show good applicability to be implemented in the Swedish electrical infrastructure but needs to develop its technical and commercial maturity until it can become competitive with Li-ion BESS.  The master thesis is performed in conjunction with Omexom Infratek Sverige AB with the aim to contribute to a broader understanding of the role of BESS in the Swedish electrical infrastructure and to help building BESS technical offers for Omexom Infratek Sverige AB.

Thesis (MA (Political Science))--University of Stellenbosch, 2010.

Approved for public release; distribution in unlimited. / This thesis represents a cross Systems Command (NAVSEA/NAVAIR) developed product. The product - the Sunset Supply Base (SSB) system - provides a complete system for addressing the risks and supportability issues involved with Commercial Off the Shelf (COTS) products in Navy combat and support systems. The SSB system was implemented on three Navy combat weapon systems at various phases of the product development life cycle. The main body provides to the Program Management Offices (PMO) and other decision makers, a high level summary of performance expectations. Appendix A - The Sunset Supply Base Architecture - identifies at a high level of abstraction a collaborative architecture providing a roadmap for design and development of the SSB system. Appendix B - The Systems Engineering Development and Implementation (SEDI) plan - is a prescriptive or "How to" manual describing activities that have been used to successfully implement the SSB system. Appendix C - Business Case Analysis (BCA) - presents the data collected as a result of SEDI plan implementation then addresses the business/programmatic attributes showing the viability and value proposition possible through the SSB system. Appendix D - The Marketing Plan for the SSB system - defines methods and practices necessary to establish the SSB system as the alternative of choice. / Chemical Engineer, United States Navy / Systems Engineer, United States Navy

Cette recherche a eu pour but principal de montrer, à travers l’exemple de l’industrie informatique dans les années 90, que la stratégie de partenariat est aujourd’hui devenue un outil essentiel pour permettre aux entreprises à la tête d’une industrie à forte innovation technologique, confrontée à des changements structurels importants, et en particulier à la désintégration menant au leadership technologique partagé, de maintenir leur position dominante. <p> <p>Les quatre parties du travail constituent une suite logique d’étapes contribuant chacune à valider la thèse: la partie I porte sur la synthèse des principaux courants de la littérature scientifique sur les accords de collaboration et leur relation avec l’évolution des industries. Le but poursuivi dans la partie II est de décrire les changements intervenus dans l’industrie informatique au cours des années 90 et de formuler l’hypothèse d’une relation entre ces changements et la stratégie des firmes dans le domaine des accords de collaboration. Cette hypothèse est vérifiée empiriquement dans les parties III et IV à l’aide d’une banque de données sur les accords de collaboration. La partie III du travail présente les résultats descriptifs et la partie IV les résultats analytiques permettant de valider l’hypothèse.<p> / Doctorat en sciences de gestion / info:eu-repo/semantics/nonPublished

While sustainability-dedicated managers and related titles represent a profession that has hardly existed for more than a decade, it is not surprising that the field of research concentrating on these professionals is in itself relatively new. With an increasing demand for corporations to take their social and environmental responsibility, and a corporate sustainability characterized by tension and paradox, we found it of importance to explore the role and entanglements of these professionals. By analysing 17 in-depth interviews with sustainability-dedicated professionals from the private sector in Sweden, our interpretation is that sustainability managers hold the function of selling sustainability, with talk as their main weapon. Expressly, in the intersection between business-case logics and sustainability logics, sustainability managers have to, above all, make a convincing case for sustainability, inwards and outwards. Therefore, they draw dynamically on different narratives which we conceptualise in three roles: the chameleon, the pragmatic, and the nagging manager. Through these roles, we intend to capture the fluidity with which the managers relate and engage with sustainability, and hence we do not mean to ossify a role’s dynamics within a single, static or stereotypical category. We discuss these findings and concepts to the background of previous studies and existing literature.