The electrification of heavy road transport is ongoing in Sweden. Multiple electrification technologies are emerging and electric truck models are being added to the product portfolios of the truck manufacturers. However, questions have remained regarding how the electrification of heavy road transport will unfold in practice, as it has been unclear what roles the actors of the emerging electric heavy road transport ecosystem will enact in terms of who should finance, build, own, operate and use the technical components deemed critical to the transition. This thesis addresses this issue through a case study on the electrification of heavy road transport along E16 Borlänge - Gävle Hamn, based on interviews with representatives of goods owners, haulage contractors, truck manufacturers, the port authority, electrical grid owners and charging infrastructure companies. By exploring the varying perceptions of the transition to electric heavy road transport, the studied case provides insight into how ecosystem actors manage opportunities and challenges through business model innovation and in effect contribute to the development of the ecosystem. First, the thesis addresses how the ecosystem actors perceive business model opportunities and challenges with the transition to electric heavy road transport, what roles these actors could potentially consider enacting in the transition and what roles are considered critical. From the interviews with representatives of the ecosystem actors, a wide range of opportunities and challenges are identified, as well as differing perceptions of specific opportunities, challenges and roles. It is argued that these differing perceptions add to the complexity of the emerging ecosystem, in addition to the multilateral and complementary relationships between actors, and that such complexity could be managed by one or several ecosystem actors enacting a leadership role to guide ecosystem development at its early stages. Second, how the ecosystem actors manage the perceived opportunities and challenges through business model innovation and thus participate in the development of the ecosystem is addressed. From the interviews with representatives of the ecosystem actors, the ecosystem actors are demonstrated to innovate all but one sub-component of the business model to manage these opportunities and challenges, where some actors are innovating to a greater extent than others and in turn managing a greater number of opportunities and challenges. In addition, some ecosystem actors are demonstrated to proactively innovate their business model to drive ecosystem change, as compared to the ecosystem actors who reactively innovate their business model to adapt to change. It is argued that it is the ecosystem actors who proactively innovate a great number of sub-components of the business model who will enact a leadership role and steer the development of the ecosystem, whereas the other actors follow and will have to adapt to the ecosystem leaders. Thus, by combining ecosystem and business model innovation theory, it is demonstrated that in addition to that development at an ecosystem level induces business model innovation, business model innovation inversely induces ecosystem level development. / Elektrifieringen av tunga vägtransporter fortgår i Sverige. Flera elektrifieringstekniker växer fram och elektriska lastbilsmodeller adderas till lastbilstillverkarnas produktportföljer. Frågor kvarstår dock angående hur elektrifieringen av tunga vägtransporter kommer att utvecklas i praktiken, eftersom det har varit oklart vilka roller aktörerna i det framväxande elektriska tunga vägtransportekosystemet kommer att ta när det gäller vem som ska finansiera, bygga, äga, drifta och använda de tekniska komponenter som anses vara avgörande för denna övergång. Detta examensarbete adresserar detta problem genom en fallstudie av elektrifieringen av tunga vägtransporter längs E16 Borlänge - Gävle Hamn, baserad på intervjuer med företrädare för godsägare, åkerier, lastbilstillverkare, hamnmyndigheten, elnätsägare och laddinfrastruktursföretag. Genom att utforska de varierande uppfattningarna av övergången till elektrifierad tung vägtransport, bidrar fallstudien med insikter i hur ekosystemsaktörer hanterar möjligheter och utmaningar genom affärsmodellsinnovation och därmed bidrar till ekosystemets utveckling. Först och främst behandlar examensarbetet hur ekosystemsaktörerna uppfattar affärsmodellsrelaterade möjligheter och utmaningar med övergången till elektriska tunga vägtransporter, vilka roller dessa aktörer potentiellt skulle kunna tänka sig att ta i övergången och vilka roller som anses vara kritiska. Från intervjuerna med företrädare för ekosystemsaktörerna identifieras ett stort antal möjligheter och utmaningar, samt olika uppfattningar om specifika möjligheter, utmaningar och roller. Dessa olika uppfattningar påstås bidra till komplexiteten i det framväxande ekosystemet, utöver de multilaterala och komplementära relationerna mellan dessa aktörer. Dessutom tyder resultaten på att sådan komplexitet skulle kunna hanteras av en eller flera ekosystemsaktörer som intar en ledarroll för att på så vis vägleda ekosystemsutvecklingen i dess tidiga skede. Vidare behandlas frågan kring hur ekosystemsaktörerna hanterar de upplevda möjligheterna och utmaningarna genom att innovera sina affärsmodeller och hur de därmed deltar i utvecklingen av ekosystemet. Från intervjuerna med företrädare för ekosystemsaktörerna påvisas det att ekosystemsaktörerna utvecklar alla utom en delkomponent av affärsmodellen, för att hantera möjligheter och utmaningar. Det framgår även att vissa aktörer innoverar sin affärsmodell i en större utsträckning än andra aktörer och därmed hanterar en större mängd möjligheter och utmaningar. Därtill belyses det att vissa ekosystemsaktörer förnyar sin affärsmodell på ett proaktivt sätt för att driva ekosystemsförändring, jämfört med de ekosystemsaktörer som förnyar sin affärsmodell reaktivt för att anpassa sig till förändring. Resultatet pekar också på att det är de ekosystemsaktörer som proaktivt förnyar ett stort antal delkomponenter av affärsmodellen som kommer att ta en ledarroll och styra utvecklingen av ekosystemet, medan resterande aktörer följer efter och kommer att behöva anpassa sig till ekosystemsledarna. Således, genom att kombinera ekosystems- och affärsmodellsinnovationsteori, påvisas det att utöver att utveckling på en ekosystemsnivå kan medföra affärsmodellsinnovation, kan affärsmodellsinnovation omvänt medföra ekosystemsutveckling.

The financial billing per hour model consultancies use is a successful concept. The financial model has also influenced a mindset where the structures, culture, and leadership of the consultancies revolve around billability. Currently, many consultancies are aiming at business model innovation and turn their innovation capabilities internally through intrapreneurship. Therefore, this thesis answers the questions on how intrapreneurship is integrated into the business model and what role structural, cultural, and leadership aspects have in regard to intrapreneurship. The conducted study shows that there are two main ways of structuring the incorporation of intrapreneurship initiatives, structured and hired intrapreneurship. The culture that revolves around the billing per hour mindset influences both leadership’s willingness to supply resources to the initiative negatively and in many cases, management lacks the knowledge of what is needed to succeed with business model innovation. The study shows that the strategy of the intrapreneurship initiative and the communication and acceptance of the vision are two crucial parameters. / Dagens konsultfirmor använder sig av ett historiskt framgångsrik finansiell struktur som bygger på debiterbara timmar. Fokuset på de debiterbara timmarna påverkar inte bara den finansiella strukturen, den influerar även hur konsultfirmorna struktureras, kulturen och ledarskapet. Fokuset på debiterbara timmar komplicerar för interna projekt via intraprenörskap och innovation kring affärsmodellen. För att undersöka detta vidare svarar denna uppsats på hur intraprenörskap integreras i affärsmodellen och till vilken del struktur, kultur och ledarskap influerar initiativen. Den genomförda studien visar att det finns två huvudsakliga sätt att strukturera integrerandet av intraprenörskap, strukturerat och hyrt intraprenörskap. Kulturen som kretsar kring debiterbar tid påverkar ledarskapets vilja att tillföra resurser till initiativet negativt och i många fall saknar ledningen kunskap om vad som behövs för att lyckas med affärsmodellsinnovation. Studien visar att strategin för intraprenörskap initiativet och kommunikationen samt acceptansen av visionen är två avgörande parametrar för hur initiativen implementeras i affärsmodellen.

Der e/mCommerce Markt ist einer der am stärksten wachsenden Märkte für den Absatz von Waren und Dienstleistungen in Deutschland. Bis 2020 wird erwartet, dass 20% des Umsatzes aus dem Einzelhandel (Non-Food) über elektronische Medien abgewickelt werden. Um erfolgreich in diesen Markt eindringen und bestehen zu können, sind genaue Kenntnisse über den Kunden und die relevanten Marktstrukturen sowie die Beherrschung der notwendigen Technologien notwendig. Die Entwicklungen des Internet und dessen Möglichkeiten (Web 1.0 → Web 3.0) sowie des Nutzerverhaltens zeigen auf, dass über die Technologie, die Produkte oder über den Preis alleine keine Wettbewerbsvorteile mehr generiert werden können. Marken- und Multi-Channel-Management, Serviceleistungen, die Interaktion mit dem Kunden sowie die Interaktion der Kunden untereinander (z.B. User Driven Innovation, Social Media bzw. Social Commerce) und die Beachtung relevanter Erfolgsfaktoren rücken damit verstärkt in den Fokus, um Raum und Potenziale für geeignete Strategien zur Generierung von Wettbewerbsvorteilen zu schaffen. Auf lange Sicht werden sich daher nur die Anbieter behaupten können, deren Business Models genau auf den Zielmarkt und die Kundenbedürfnisse zugeschnitten sind bzw. neue Märkte durch das Wecken neuer Bedürfnisse erschließen oder durch eine geschickte Gestaltung ihrer Business Models Effizienzvorteile und damit auch Kostenvorteile gegenüber dem Wettbewerb realisieren. Unternehmen wie Amazon, Dell, Ryan Air, 3M, Xerox, Virgin, Nintendo, Würth, Nokia, Lego, facebook, Google, etc. stellen eindrucksvoll dar, wie die (teils revolutionäre) Neuentwicklung bzw. Transformation ganzer Business Models oder Teile davon, häufig auch als Business Model Innovation bezeichnet, zu neuen Erlösquellen, Kundenzuwachs oder Wettbewerbsvorteilen führen kann. Business Modeling kann dabei zusammenfassend als der Vorgang zur Erstellung eines Business Models bezeichnet werden, wobei Business Modeling nicht gleich Business Modeling ist. Diese Arbeit unterscheidet zwischen Entrepreneurial Business Modeling und Formal Business Modeling und befasst sich in ihrer Zielsetzung primär mit der Herleitung des Begriffs Entrepreneurial Business Modeling sowie damit verbundener Methoden und Werkzeuge. Dabei wird eine Einordnung in das Requirements-Engineering vorgenommen sowie ein Vorgehensmodell für Entrepreneurial Business Modeling und ein Business Model-Framework, zur Darstellung und Beschreibung von Business Models, entwickelt. Sowohl das Vorgehensmodell als auch das Business Model-Framework sollen dabei den Anspruch der Allgemeingültigkeit erfüllen. Zusätzlich werden zwei Prototypen vorgestellt, die Entrepreneurial Business Modeling-Aktivitäten unterstützen sollen. Vier Fallbeispiele aus dem studentischen und wirtschaftlichen Umfeld stellen die Praxistauglichkeit der im Rahmen dieser Niederschrift erarbeiteten Artefakte unter Beweis und deuten auch auf eine bestimmte Allgemeingültigkeit hin. Diese praxisorientierte Arbeit ermöglicht einen grundlegenden Einblick in ein junges Forschungsgebiet, stellt damit eine solide Ausgangsbasis für weitere Forschungen dar und schließt mit entsprechenden Empfehlungen dahingehend.

Der e/mCommerce Markt ist einer der am stärksten wachsenden Märkte für den Absatz von Waren und Dienstleistungen in Deutschland. Bis 2020 wird erwartet, dass 20% des Umsatzes aus dem Einzelhandel (Non-Food) über elektronische Medien abgewickelt werden. Um erfolgreich in diesen Markt eindringen und bestehen zu können, sind genaue Kenntnisse über den Kunden und die relevanten Marktstrukturen sowie die Beherrschung der notwendigen Technologien notwendig. Die Entwicklungen des Internet und dessen Möglichkeiten (Web 1.0 → Web 3.0) sowie des Nutzerverhaltens zeigen auf, dass über die Technologie, die Produkte oder über den Preis alleine keine Wettbewerbsvorteile mehr generiert werden können. Marken- und Multi-Channel-Management, Serviceleistungen, die Interaktion mit dem Kunden sowie die Interaktion der Kunden untereinander (z.B. User Driven Innovation, Social Media bzw. Social Commerce) und die Beachtung relevanter Erfolgsfaktoren rücken damit verstärkt in den Fokus, um Raum und Potenziale für geeignete Strategien zur Generierung von Wettbewerbsvorteilen zu schaffen. Auf lange Sicht werden sich daher nur die Anbieter behaupten können, deren Business Models genau auf den Zielmarkt und die Kundenbedürfnisse zugeschnitten sind bzw. neue Märkte durch das Wecken neuer Bedürfnisse erschließen oder durch eine geschickte Gestaltung ihrer Business Models Effizienzvorteile und damit auch Kostenvorteile gegenüber dem Wettbewerb realisieren. Unternehmen wie Amazon, Dell, Ryan Air, 3M, Xerox, Virgin, Nintendo, Würth, Nokia, Lego, facebook, Google, etc. stellen eindrucksvoll dar, wie die (teils revolutionäre) Neuentwicklung bzw. Transformation ganzer Business Models oder Teile davon, häufig auch als Business Model Innovation bezeichnet, zu neuen Erlösquellen, Kundenzuwachs oder Wettbewerbsvorteilen führen kann. Business Modeling kann dabei zusammenfassend als der Vorgang zur Erstellung eines Business Models bezeichnet werden, wobei Business Modeling nicht gleich Business Modeling ist. Diese Arbeit unterscheidet zwischen Entrepreneurial Business Modeling und Formal Business Modeling und befasst sich in ihrer Zielsetzung primär mit der Herleitung des Begriffs Entrepreneurial Business Modeling sowie damit verbundener Methoden und Werkzeuge. Dabei wird eine Einordnung in das Requirements-Engineering vorgenommen sowie ein Vorgehensmodell für Entrepreneurial Business Modeling und ein Business Model-Framework, zur Darstellung und Beschreibung von Business Models, entwickelt. Sowohl das Vorgehensmodell als auch das Business Model-Framework sollen dabei den Anspruch der Allgemeingültigkeit erfüllen. Zusätzlich werden zwei Prototypen vorgestellt, die Entrepreneurial Business Modeling-Aktivitäten unterstützen sollen. Vier Fallbeispiele aus dem studentischen und wirtschaftlichen Umfeld stellen die Praxistauglichkeit der im Rahmen dieser Niederschrift erarbeiteten Artefakte unter Beweis und deuten auch auf eine bestimmte Allgemeingültigkeit hin. Diese praxisorientierte Arbeit ermöglicht einen grundlegenden Einblick in ein junges Forschungsgebiet, stellt damit eine solide Ausgangsbasis für weitere Forschungen dar und schließt mit entsprechenden Empfehlungen dahingehend.:Inhaltsverzeichnis VII Abbildungsverzeichnis IX Tabellenverzeichnis XII Abkürzungsverzeichnis XIII Zusammenfassung 1 1 Einleitung 2 1.1 Ausgangssituation 2 1.2 Problemstellung 4 1.3 Zielsetzung 5 1.4 Aufbau der Arbeit 8 1.5 Wissenschaftliche Einordnung 9 2 Grundlagen 13 2.1 Business Modeling 13 2.1.1 Begriffsbestimmung \"Business Model\" und \"Business Modeling\" 13 2.1.2 Abgrenzung zum Business Engineering 22 2.1.3 Business Model-Management-Modi 25 2.1.4 Business Model-Ansätze 26 2.1.5 Business Model-Komponenten 30 2.1.6 Erfolgsrelevanz 36 2.2 Strategie 37 2.2.1 Begriffsbestimmung 37 2.2.2 Strategieentwicklung 39 2.2.3 Marktorientierter Ansatz 41 2.2.4 Ressourcenorientierter Ansatz 42 2.2.5 Einordnung beider Ansätze in den Strategieentwicklungsprozess 43 2.3 Kritische Erfolgsfaktoren 45 2.3.1 Traditionelle Erfolgsfaktoren 45 2.3.2 Erfolgsfaktoren im eBusiness/ eCommerce 47 2.3.3 Erfolgsfaktoren im mBusiness/ mCommerce 49 2.4 Early Requirements Engineering 53 2.4.1 Begriffsbestimmung und Entwicklung des Requirements Engineerings 53 2.4.2 Early und Late Requirements 56 2.4.3 Zielorientierte Requirements Engineering Ansätze 59 3 Entrepreneurial Business Modeling 68 3.1 Business Model oder Strategie - Was kommt zuerst? 68 3.2 Business Modeling im Kontext der Evolution einer Organisation 71 3.2.1 Early Stage 72 3.2.2 Expansion Stage 74 3.2.3 Later Stage 76 3.3 Komponenten des Entrepreneurial Business Modeling 79 3.4 Gestaltungsfaktoren 88 4 Vorgehensmodell: EBM2Loop 94 4.1 Erfolgsfaktorenorientierter Managementprozess 94 4.2 Loop 1: Design-Loop 96 4.3 Bridge-Phase 100 4.4 Loop 2: Administration-Loop 103 4.5 Einordnung in die Business Model-Management-Modi 106 5 Framework: Business Model-Poster 111 5.1 Vision 112 5.2 Value Proposition 113 5.3 Value Configuration 115 5.3.1 Key Resources 116 5.3.2 Key Activities 116 5.3.3 Customer Relationships 117 5.3.4 Channels 118 5.4 Customers 119 5.5 Key Partners 120 5.6 Revenue Model 122 5.7 Cost Structure 123 5.8 Critical Success Factors 123 5.9 Strategies 126 5.10 Anwendungsbeispiel: Apple 126 6 Softwarelösung: i*-basierter Business Modeler (ibBM) 130 6.1 Kombiniertes Erfolgsfaktorenmodell 130 6.2 Erweiterung der vorhandenen i*-Notation 131 6.3 ibBM-Prototyp: ePOINT.EC 134 6.4 ibBM-Prototyp: ePOINT.SL 140 7 Validierung 145 7.1 Studierende: Business Modeling 145 7.1.1 Curricular 145 7.1.2 Außercurricular 149 7.2 Startup: Business Modeling 153 7.3 Konzern: Business Case Modeling 160 7.4 Vergleich der Prototypen ePOINT.EC und ePOINT.SL 168 8 Fazit und Ausblick 173 8.1 Zusammenfassung und Erkenntnisse 173 8.2 Kritische Würdigung 176 8.3 Weitere Forschungsthemen und Entwicklungsmöglichkeiten 178 Stichwortverzeichnis A Literaturverzeichnis D Eidesstattliche Erklärung R Referenzen S Anlagen T Lebenslauf VV

This thesis examines the critical factors shaping early-stage business model development. As a result, this paper provides insights and recommendations for the effective commercialization of innovations. The early-stage business model development process is notoriously complex and ambiguous, yet a limited amount if empirical studies have been conducted in this crucial phase. To address this research gap, an action research approach is employed to document learnings and challenges through an empirical case study into the early-stage business model development for a novel bioprinting technology. The study leverages existing literature to define specific actions and utilizes reflective analysis to gain comprehensive understanding of the factors shaping the process. Through this approach, important new lessons are uncovered for facilitators, highlighting both the facilitating role of tools and methods, as well as their limitations in enhancing the cognitive processes of understanding customer value, how to create value, and how to capture it efficiently. The research findings demonstrate the the business model development and innovation processes are iterative and complex, as well as heavily reliant on engagement and resource allocation. Furthermore, newfound theoretical considerations of commitment, organizational capabilities, and risk appetite arecrucial for the successful realizability of business models. Based on these findings, recommendations of future business model development in similar contexts are presented. These include the importance of achieving a common understanding among stakeholders, a thorough understanding of customer value, a thoughtful ideation process combining convergent and divergent thinking, and a comprehensive assessment of commitment and tolerance for ambiguity. This these contributes to the exisiting body of literature by holistically shedding light on the early-stage business model development process through documented action and by providing practical insights for practitioners and stakeholders involved in innovation commercialization. / Denna uppsats undersöker de kritiska faktorer som formar utvecklingen av affärsmodeller i tidiga skeden samt bidrar med insikter och rekommendationer för effektiv kommersialisering av innovationer. Processen för utveckling av affärsmodeller i tidiga skeden är känd för sin komplexitet och tvetydighet, men det finns få empiriska studier av denna avgörande fas. För att fylla detta forskningsgap används en aktionsforskningsansats för att dokumentera lärdomar och utmaningar genom en empirisk fallstudie på affärsmodellsutveckling i ett tidigt stadie för en ny bioprintingteknik. Studien utnyttjar befintlig litteratur för att definiera specifika åtgärder och använder reflekterande analys för att skapa en omfattande förståelse för de faktorer som formar processen. Genom detta tillvägagångssätt kan viktiga nya lärdomar dras kring facilitatorer, vilket belyser både verktygens och metodernas underlättande roll och deras begränsningar när det gäller att förbättra den kognitivaprocessen för att förstå kundvärde, hur man skapar och fångar detta värde på ett effektivt sätt. Forskningsresultaten visar att innovationsprocessen för affärsmodeller är iterativ, komplex och starkt beroende av engagemang och resursallokering. Dessutom är nya funna teoretiska överväganden om engagemang, organisatorisk kapacitet och riskaptit avgörande för en framgångsrik realisering av affärsmodeller. Baserat på dessa resultat presenteras rekommendationer för framtida utveckling av affärsmodeller i liknande kontexter. Dessa rekommendationer inkluderar vikten av att uppnå en samsyn bland intressenterna, en grundlig förståelse för kundvärdet, en genomtänkt idéprocess som kombinerar konvergent och divergent tänkande, samt en omfattande bedömning av engagemang och tolerans för ambiguitet. Denna uppsats bidrar till den befintliga kunskapen genom att holistiskt belysa utvecklingsprocessen för affärsmodeller genom dokumenterad handling i ett tidigt skede samt genom att ge praktiska insikter för utövare och intressenter som är involverade i kommersialisering av innovationer.

Idag talar forskare om en utveckling av digitaliseringen där allt är uppkopplat via ”Internet of Things” (IoT), eller på svenska ”Sakernas Internet”, som innebär att produkter förses med sensorer och inbyggda system. Dessa kan sedan kopplas upp mot Internet så att de olika produkterna kan kommunicera med sin omgivning. Även om forskare är oense om när detta nya paradigm kommer bryta ut, är de överens om att ett användande av IoT på rätt sätt medför fördelar då IoT optimerar och effektiviserar arbetsprocesser i företags värdekedjor. Vidare menar forskare att framgång inte längre är en fråga om teknologi, utan istället en fråga om transformationen hos företag samt vilka affärsmodeller som kan ta till vara på och skapa lönsamhet av denna utveckling. Tidigare forskning om affärsmodeller har fokuserat på innehållsmässiga aspekter i affärsmodellen och kommit fram med konceptuella modeller. En väletablerad sådan är canvas-modellen. Hur canvas-modellen kan användas i praktiken är däremot mindre utforskat. Syftet med denna uppsats har således varit att undersöka hur canvas-modellen fungerar i praktiken genom att utföra en fallstudie på Veolia Nordics nutida affärsmodell samt framtida visioner med hänsyn till Internet of Things (IoT). Uppsatsens undersökning visar att implementeringen av canvas-modellen på Veolias affärsmodell har begränsningar. I dagens ständigt föränderliga och konkurrensutsatta affärsmiljö krävs det att företag söker nya möjligheter samt utvärderar dessa mot affärssammanhang för att hitta en optimal passform. Detta innebär att företag, såsom Veolia, bör se affärsmodellen som en process som kräver progressiva förbättringar, snarare än en statisk bild över nutida data. Vidare anses canvas- modellen vara lämpligare att använda av företag som arbetar med produkter, snarare än tjänster. För att använda modellen som ett verktyg för strategiska beslut i ett företag som Veolia, är det lämpligt att den utvidgas till att karaktärisera fler byggstenar ur ett transformativt perspektiv. I utvecklingen av IoT skulle modellen exempelvis kunna anpassas utefter de särdrag inom paradigmet som forskare nämner i form av säkerhetsåtgärder och ansvarsfrågor då dessa är väsentliga att reflektera över vid beslutsfattande av strategiska initiativ. Sammanfattningsvis har studien visat vikten och nyttan av affärsmodeller samt behovet av att anpassa dessa till externa händelser såsom det nya paradigmet IoT. / Many researchers are currently discussing a development of the digitalization, where everything is connected via Internet of Things (IoT), implying that products are equipped with sensors and embedded systems. These sensors can be connected to Internet in order to communicate with their environment. Although researchers disagree on when this new paradigm will happen, they agree that the usage of IoT entails advantages for companies’ value chains, as it optimizes work processes. Furthermore, researchers argues that success not longer is a question of technology, but rather a question of the transformation of companies, and which business models that could take advantage and generate profit from this development. Previous studies regarding business models are focused on substance of the business model, which have resulted in conceptual models. One well-established model is the canvas-model. The usage of the canvas-model in practice is however less explored. The purpose of this study was thus to examine how the canvas-model works in practice by conducting a case study on the contemporary business model of Veolia Nordic. Future visions with respect to IoT have also been examined. The result of the study implies that the canvas-model is inadequate when implementing it on the business model of Veolia. The business environment is constantly changing and competitive, and businesses need to find innovative possibilities and evaluate them against the business context in order to find optimal solutions. This entails that companies, such as Veolia, should look at the business model as a process that requires progressive improvement, rather than a static image of contemporary data. Furthermore, the canvas- model is considered to be better suited for companies focusing on products, rather than services. To use the model as a tool for strategic decisions in a company like Veolia, it is appropriate that the canvas-model is extended to characterize more building blocks from a transformative perspective. When looking at the development of IoT, the model could be further adapted along the specificities within the paradigm, for example along the terms of security and liability issues, as these are important to consider when making decisions about strategic initiatives. This study has shown the importance of business models and the need to adapt these to external occurrences, such as the new paradigm IoT.

The topic of sustainability has found its way into the corporate entrepreneurship activities of large corporations. The Sustainable Corporate Entrepreneurship (SCE) strand is still in its infancy. Since most large corporations engage in corporate entrepreneurship and are exploring new business models inside and outside corporate boundaries, several questions arise from different viewpoints. First, from corporate perspective researchers and business leaders wonder which internal modes of SCE activities have emerged in business practice and how large corporations explore sustainable value propositions. Second, from entrepreneur and investor perspective, the question emerges which factors influence the likelihood of corporate ventures, such as spin-offs from corporations, raising venture capital to scale sustainable business models. Therefore, to further develop the field of SCE, this cumulative dissertation presents three research papers analysing sustainable corporate entrepreneurship at the intersection of corporations and start-ups.

在環境變遷劇烈的時代，改善流程、發展新商品、研發新技術已經無法讓企業在穩操勝算。近年來，企業開始關注商業模式之價值。但是，過往的商業模式創新多為組合式，但是對於複合商業模式卻所知有限。本論文分析出版業商業模式的複合創新過程，了解傳統產業如何藉由商業模式而轉型。本文以全球最大的出版公司培生為研究對象，分析培生是如何策劃其複合商業模式，於2000年到2013年間啟動四種商業模式之創新。本文發現，商業模式必須透過資源不斷的流動，引導其實驗性交換方能產生複合的效應。觀念上，本論文提出如何以資源流的方式來分析商業模式的複合效應。實務上，本研究指出複合商業模式的形成原來不是以混合或組合不同的商業模式進行；而是必須創造資源的綜效，才能有效的讓新與舊的商業模式產生「複合」的效果，提供創新的解決方案，完成企業轉型的任務。 / In this rapid changing environment, improving work processes, developing new products, innovate new technologies may not secure firms’ success. In recent years, firms begin to pay attention to the value of business model. However, our understanding of business model innovation is limited to the combinational form and the hybrid form of business model is less known. This thesis examines the innovation process of hybrid business model within publishing industry, and understands how a traditional industry could undertake transformation via business model renewal. This study examines Pearson Publishing, which is the world’s largest publisher at the time, and analyzes how Pearson strategized its hybrid business model while launching four types of business model innovation during 2000-2013. The findings indicate that business model must initiate constant flow of resources, guiding its experimental exchange so as to create hybrid effects. Conceptually, this thesis suggests how to examine business models’ hybrid effects through patterns of resource flow. Practically, this research warns that the shaping of hybrid business model may not simply blend or combine two different business models. It requires us to create some sort of synergy among resources so as to generate some kind of ‘hybrid’ effect between the old business model and the new business model, resulting in innovative solutions and achieving the mission of corporate transformation.

當身處一個競爭激烈的行業，企業想要保持發展，就必須與時俱進，積極創新。但企業應該從哪裡找到創新的機會？除了技術和產品之創新，越來越多企業開始關注商業模式的創新。過去，對商業模式創新的討論大部分集中在企業的內部系統活動改造，或是期待從開放創新中尋找機會。本研究嘗試把商業模式理解為一種敵我對應關係，從主流企業與後進者的攻防戰中理解創新的調適過程。通過分析「非主流」的後進者如何回應主流設計，並由主流企業之迷思理解後進者如何找出商業模式創新的可能。本研究發現，商業模式創新的本質是動態的，而其過程是調適的。後進者可以由主流企業建構商業模式之迷思中，找到自身商業模式創新的諸多樣貌與調適的巧思。 / In an industry that faces intensified competitions, firms need innovate constantly and timely so as to maintain steady growth. But where could firms identify opportunities for innovation? In addition to the innovation of technologies and products, more and more firms pay attention to business model innovation. Previously, our understanding of business model innovation is limited to firms’ business activity systems, or to seek opportunities from open innovation. This thesis attempts to consider the business model as a kind of responsive process between rivals; and to analyze the adaptation of business model within the defensive process between the mainstream firms and the second mover. By analyzing how the non-mainstream player may respond to the evolving dominant design, it is posisble to recognize the myths of the development of mainstream business models. This research suggests that business model innovations are dynamic in their nature and adaptive in their developmental process. The second mover could identify various patterns of new business models and conceive creative adaptation from the mainstream firms’ myths in building their own business models.

The development of IT has enabled the Internet of Things. Internet of Things is connected devices that communicate with each other and generate data that can then be used for different purposes. The number of connected devices is estimated to 20.4 billion by year 2020. The technology allows the automotive industry to connect its vehicles, which is called Internet of Vehicles, an application of the Internet of Things and intelligent cars. The amount of scientific literature that addresses the economic aspects related to the Internet of Things is scarce and need to be investigated further. The connected car is a disruptive technology that is expected to affect the automotive industry and their business models radically in the next few years and nobody really knows how the industry may look like the next 10-15 years. This type of disruptive technology requires companies to have the competence to implement innovative business models. The study focuses on the connected car from a business perspective and makes no insight into technical aspects or security challenges. The purpose of the study is to create an under-standing of the challenges facing the automotive business models with the introduction of the Internet of Things, which gives the automotive industry the opportunity to connect their cars to a greater extent than before. The study's results show that the value proposition and the channels are the most important parts to focus on in the business model. In order for companies to capitalize on the connection, it is extremely important that the customers understand the value of the connection and that the companies properly manage the information derived from the connected cars. Today, companies offer services or increased value in existing business models to strengthen their brand. The respondents share the opinion that the traditional business models will not change radically as long as the ownership of the car stay the same. Ownership and autonomous cars are the factors that are expected to affect the automotive industry the most. According to the respondents in the study, in order to deal with disruptive innovations in the industry, courage, adaptability, prospects and innovative thinking are required. / IT-utvecklingen har möjliggjort sakernas internet, Internet of Things. Internet of Things är uppkopplade enheter som kommunicerar med varandra och genererar data som sedan kan användas i olika syften. Antalet anslutna enheter beräknas att uppgå till 20,4 miljarder år 2020. Tekniken ger bilindustrin möjligheten att koppla upp sina fordon vilket benämns som Internet of Vehicles, en applikation av Internet of Things och intelligenta bilar. Vetenskaplig litteratur som tar upp de ekonomiska aspekterna i relation till Internet of Things är begränsad och behöver undersökas i större utsträckning. Den uppkopplade bilen är en disruptiv teknologi som förväntas påverka bilindustrin och deras affärsmodeller radikalt inom de närmaste åren och det är ingen som riktigt vet hur industrin kan komma att se ut de närmsta 10-15 åren. Denna typ av disruptiv teknologi kräver att företagen har kompetensen att implementera innovativa affärsmodeller. Studien fokuserar på den uppkopplade bilen ur ett affärsperspektiv och gör ingen fördjupning i tekniska aspekter eller säkerhetsutmaningar. Syftet med studien är att skapa förståelse för vilka utmaningar bilindustrins affärsmodeller står inför med introduktionen av Internet of Things som ger industrin möjligheten att koppla upp sina bilar i en större omfattning än tidigare. Studiens resultat visar att värdeerbjudandet och kanalerna är de viktigaste delarna att fokusera på i affärsmodellen. För att företagen ska kunna kapitalisera på uppkopplingen är det viktigt att kunderna förstår värdet av uppkoppling och att företagen förvaltar informationen från de uppkopplade bilarna på rätt sätt. Idag erbjuder företagen tjänster eller utökat värde i befintlig affärsmodell för att stärka sitt varumärke. Respondenterna delar uppfattningen om att de traditionella affärsmodellerna inte kommer förändras radikalt så länge ägandet av bilen inte gör en helomvändning. Ägandeskapet och autonoma bilar är de faktorer som förväntas påverka industrin störst. Respondenterna i studien nämner fyra viktiga egenskaper för att kunna hantera disruptiva innovationer i branschen, mod, anpassningsbarhet, framtidsutsikt och nytänkande.