Circular economy (CE) is today gaining a lot of attention, which means to improve resource efficiency through reusing, recycling, and reducing (3R). Increased CE is one step towards improved sustainable development. The aim in this study is to explain how circular economy can pursue sustainable development, by business model innovation. A qualitative study including a market analysis has been performed with 28 semi structured interviews. The context studied was the Swedish stone material industry (SSMI) through NCC and its division Industry, as case company. The participants were employees selected from the case company, competitors, customers, ordering parties, and independent actors.    The study highlights both barriers and opportunities for improving 3R’s on the SSMI. Strict regulations are seen as a strong obstacle whereas reduced climate impact is a great possibility. To contribute successfully to circular economy, a shift towards circular business models (CBM) is needed. Such strategical transformation can be accomplished through business model innovation, which this study shows difficult. A CBM is presented to the case company with for instance customer co-creation and developing new partnerships included. Shaping take-back services are also recommended to be implemented in the CBM. A conclusion is that business models and strategy interrelate, and both concepts are affected by regulations. This imply both positive and negative consequences of the market development, concerning circular economy. Lastly, a conclusion is that the triple bottom line mindset must be improved in the industry to pursue sustainable development. / Cirkulär ekonomi (CE) får idag mycket uppmärksamhet, och det innefattar ökande resurseffektivitet genom återanvändning, återvinning och reducering (3R). Ökning av CE är ett steg i ökad hållbar utveckling. Syftet med denna studie är att förklara hur cirkulär ekonomi kan främja hållbar utveckling, genom affärsmodellsinnovation. En kvalitativ studie har utförts genom en marknadsanalys med 28 semistrukturerade intervjuer. Det studerade sammanhanget var den svenska stenmaterialindustrin (SSMI) och fallföretaget har varit NCC och deras avdelning Industry. Deltagarna var utvalda anställda från fallföretaget, konkurrenter, kunder, beställare och oberoende aktörer.  Studien belyser både hinder och möjligheter för att öka de 3R’n på SSMI. Strikta regler visar sig vara ett starkt hinder medan reducerad klimatpåverkan är en stor möjlighet. För att framgångsrikt bidra till cirkulär ekonomi behövs ett skifte mot en cirkulär affärsmodell (CBM). Sådan strategisk förändring kan åstadkommas genom affärsmodellsinnovation vilket i denna studie har visats sig vara svårt. En CBM presenters till fallföretaget innehållande bland annat samskapande med kund och utveckling av nya partnerskap. Utformande av återtagstjänster är också rekommenderat för implementation i CBM. En slutsats är att affärsmodeller och strategi interagerar och båda koncepten påverkas av regleringar. Det kan medföra både positiva och negativa konsekvenser på marknadsutveckling beträffande cirkulär ekonomi. Slutligen så är en slutsats också att triple bottom line mindset måste förbättras i branschen för att främja hållbar utveckling.

Sharing economy businesses have increasingly began to inhibit the competitive landscape of many different industries. Their growth can be primary connected to general digitalization developments. At its core, the sharing economy concept is built around efficiently using excess resources. In this thesis, it is argued that sharing economy businesses should be considered disruptive innovations, partly because they present incumbent firms with significant challenges. While the sharing economy business concept facilitates effective peer-to-peer exchange, and in the process provides new possibilities of employment, customer-centric innovation and market development, it can also be tied to a decreasing demand for goods and services offered by incumbents in the same marketplace. Examples of businesses built around the sharing economy concept include – but are not limited to – Airbnb, Vrbo, Uber, Lyft, Zilok, and Hygglo. Prior to the beginning of this research project, very little research regarding potential strategic countermeasures for incumbent firms to employ against sharing economy competitors had been conducted. As a result, this thesis serves the purpose of investigating the impact of sharing economy businesses from the perspective of incumbents and theorizing about potential responses. In order to facilitate this purpose, the hospitality industry was chosen as a representative of an industry that has experienced sharing economy business entrances and sharing economy business competition to a researchable extent. Through this thesis and its accompanying qualitative data collection process, several challenges that are presented to incumbents as a result of sharing economy business entrances were identified. Additionally, a focus was placed on evaluating both tried and prospective strategic measures, using existing theory and insights from the data collection to discover the key aspects needed for the development of potential responses to sharing economy businesses. A similar process was undertaken regarding business models, as the crucial and core elements of a perceived successful business model needed to be identified. The findings generated by the data collection process were then analyzed using a thematic analysis, centered on the themes of: Strategic Management in the Hospitality Industry; Current Trends in the Hospitality Sector; Fundamentals of a Successful Hotel Business; and Future Strategy Suggestions and Industry Prospects. After conducting the three identification and analyzation stages, the findings were discussed in the penultimate chapter of the thesis, where the findings’ relation to existing theory was explored. Following the discussion, the possibility to answer the main research question of this thesis appeared. After discussing our findings, our analysis, and the connection to existing theory, we were able to conclude that incumbent firms can successfully compete with sharing economy businesses. Specifically, they could ensure this through strategic changes and business model innovations built around efficiently exploiting the incumbents’ internal strengths and advantages that are currently not easily imitable by sharing economy businesses. As such, they should look to create, deliver, and communicate unique value to its customers, and suggestions on how this could be achieved by both incumbent hospitality managers and others are provided.

Urban air mobility has gained increased attention in recent years due to the emergence of novel technologies. Several use cases within different industries exist. These services can substitute existing services as well as offering entirely new ones. Previous research has focused on novel technologies and changes needed to be made in order for the technology to be established in the market. However, non-technological aspects are lacking, specifically concerning suitable business models. Thus, the role of business models, and changes related to these, required for a commercialization of urban air mobility services constitutes a research gap and are of interest for further exploration. To understand how actors are changing their business models to commercialize urban air mobility three different case studies were conducted on three projects focusing on use cases connected to urban air mobility. Interviews were used as the primary data gathering method, and in total 13 were conducted. The theoretical STOF framework, which delimits the business model into four domains, was used to identify potential changes. The main results indicate important future actors in a commercialization, the degree of change of these actors and potential challenges for them. Due to the uncertainty of the role business models play in a commercialization of urban air mobility services, this thesis will contribute to bridging this research gap. Concrete changes are identified, as well as specific business model areas in need of more attention. Furthermore, the thesis contributes to the literature concerning challenges related to urban air mobility services, as well as suggesting how they can be handled. Finally, the thesis evaluates and explains how the STOF framework can be extended to new industries. / Urban air mobility har fått ökad uppmärksamhet de senaste åren på grund av uppkomsten av nya teknologier. Flera användningsområden inom olika branscher existerar. Dessa tjänster kan ersätta befintliga tjänster samt erbjuda helt nya. Tidigare forskning har främst fokuserat på nya teknologier och förändringar som behöver göras för att tekniken ska etableras på marknaden. Emellertid saknas aspekter som inte är teknologiska, särskilt lämpliga affärsmodeller. Därmed är inte affärsmodellens roll samt nödvändiga förändringar relaterade till den för en kommersialisering av urban air mobility tillräckligt belysta och är därför intressant för vidare forskning. För att förstå hur aktörer ändrar sina affärsmodeller för att kommersialisera urban air mobility genomfördes tre olika fallstudier på tre projekt som fokuserar på användningsområden kopplade till urban air mobility. Den teoretiska STOF modellen, som avgränsar affärsmodellen i fyra områden, användes för att identifiera potentiella förändringar för de olika projektaktörernas affärsmodeller. De främsta resultaten indikerar vilka de viktiga framtida aktörerna i en kommersialisering är, graden av affärsmodellsförändring för dem, samt potentiella utmaningar. På grund av osäkerheten kring vilken roll affärsmodeller har vid kommersialisering av tjänster relaterade till urban air mobility bidrar denna avhandling till att ytterligare belysa detta forskningsområde. Konkret identifierar avhandlingen nödvändiga affärsmodellsförändringar för de olika aktörerna, samt specifika områden inom affärsmodellen som behöver mer uppmärksamhet. Dessutom bidrar avhandlingen till forskningslitteraturen om utmaningar relaterade till urban air mobility tjänster, samt föreslår hur de kan hanteras. Slutligen utvärderar och förklarar avhandlingen hur STOF modellen kan utökas till fler branscher än internetbaserade tjänster.

Purpose - The purpose of this research is to explore disruptive innovation and to determine whether Christensen’s latest version (2015) of the disruptive innovation theory can explain the success of multisided platforms in the music industry. Thus, we analyze three cases studies based on the theory: Napster, Spotify and Apple Music. At the end, we present our results concerning Christensen’s theory’s capability to explain the recent success stories of digital multisided platforms. Research Question - “Does the theory of disruptive innovation explain the success of Multi-sided Platforms in the music industry?” Methodology - A comparative case study with three levels of success gives us a width that we think is necessary in order to draw conclusions. Spotify is considered to be a global market leader while Apple Music is highly successful and market leader in the US. Napster, however, is not considered successful due to the legal issues it has encountered. Secondary data is used on all cases, and an in-depth literature review of the theory which supports the theoretical framework that we use to compare the cases. Findings - This research explores Christensen’s theory that is widely misinterpreted and misapplied in the recent years. Christensen’s theory is heavily built upon a technology factor that drives disruptive innovation, however, this can not explain for instance Spotify’s success, which is according to the original theory is not disruptive. We argue that business model innovation is the driver of disruption in some cases where technology is merely an enabler for business to reach disruptive effects. We would like to propose a stronger categorization of disruption types, such as “technology driven disruption” or “business model driven disruption” in order to identify disruption with different roots. / Syfte - Syftet med denna forskning är att undersöka disruptiv (omstörtande) innovation och att avgöra om Christensens senaste version (2015) av den disruptiva (omstörtande) innovationsteorin kan förklara framgången med flersidiga plattformar inom musikbranschen. Således analyserar vi tre fallstudier baserade på teorin: Napster, Spotify och Apple Music. I slutet presenterar vi våra resultat avseende Christensens teoris förmåga att förklara de senaste framgångshistorierna för digitala flersidiga plattformar. Forskningsfråga - “Förklarar teorin om disruptiv innovation framgången med flersidiga plattformar i musikbranschen?” Metodik - En jämförande fallstudie med tre nivåer av framgång ger oss den bredd som vi tycker är nödvändig för att dra slutsatser. Spotify anses vara en global marknadsledare och Apple Music är mycket framgångsrikt samt marknadsledande i USA. Napster anses emellertid inte framgångsrikt på grund av de rättsliga problem som uppstått. Sekundär data används i alla exempel, samt en djupgående litteraturöversikt av teorin som stöder den teoretiska ramverk som vi använder för att jämföra fallen. Resultat - Denna undersökning utforskar Christensens teori som är brett misstolkad och felaktig tillämpad under de senaste åren. Christensens teori bygger starkt på en teknikfaktor som driver disruptiv innovation, men detta kan inte förklara exempelvis Spotifys framgång, vilken enligt den ursprungliga teorin inte är disruptiv. Vi argumenterar för att affärsmodellinnovation driver störningar i fall där tekniken bara är en katalysator för att verksamheten når disruptiva effekter. Vi skulle vilja föreslå en starkare kategorisering av disruptionstyper, till exempel “tekniskt driven disruption” eller “affärsmodelldisruption” för att identifiera disruptioner med olika rötter.

This study aims to explore future forms of work and their connection to innovation capabilities. Moreover, to deep-dive into how the gig-economy might evolve through business model innovation within knowledge-intense professions. The gig-economy as a phenomenon is relatively new and previous research is limited. Due to the limited amount of research, it’s safe to assume that the gig-economy still is in an early developing phase and that possible business model development therefore is valuable to predict. The method for this study is a forecast analysis where data from 21 respondents have been collected as well as secondary sources such as newspapers, media, webbinairs and reports. Through thematic analysis of the collected data the study predicts seven upcoming and current trends. These trends lay the groundwork for a scenario prediction resulting in four potential futures for the gig-economy: The public opinion rules, The individual rules, The business giants’ rules and The niche businesses rules. The study finds that the gig-economy has a natural place in the future of work and that it can contain elements which fosters innovation capabilities, partly through open innovation and sharing of competences and knowledge. / Denna studie ämnar undersöka framtidens arbetsformer och hur dessa kan främja innovation. Dessutom djupdyker studien i hur gig-ekonomi kan komma att utvecklas genom affärsmodellsinnovation för kunskapsintensiva yrkesgrupper. Gig-ekonomi är ett relativt nytt fenomen och tidigare forskning på området är begränsat. På grund av arbetsformens unga ålder finns det anledning att tro att vi är i en tidig fas av denna affärsmodell och att det kan finnas ett värde i att undersöka hur en förväntad utveckling kommer se ut. Studien har omvärldsanalys som huvudsaklig metod där data från 21 respondenter samlats in tillsammans med sekundärdata från tidningar, medier, webbinarier och rapporter. Genom tematiska analyser framkommer sju aktuella trender. Dessa trender ligger till grund för ett scenariokors med fyra potentiella framtidsscenarion för gig-ekonomin, opinionen styr, individen styr, företagsjättarna styr och nischade företag styr. Slutsatsen mynnar ut i att gig-ekonomi har en självklar del i framtidens arbetssätt och att gig-ekonomi innehåller element som kan främja innovation, inte minst genom open innovation och delande av kompetens och kunskap.

Growing ecological challenges [1][2][3] can be addressed by the media industry through proactive engagement with holistic sustainability transformation that covers all activities within their value-chain. With at least 60% of vertebrate species already lost [1] and 40% of insect species at risk of the same [2], the time for business-as-usual has past [4][5][6][49]. In order to mitigate negative, and accelerate positive, impacts on global biodiversity integrity, media companies need to look beyond direct impacts, carbon, and segmented actions to a more holistic understanding and approach of sustainability transformation. This study focused specifically on the Nordic region (Sweden, Norway, Denmark, Finland) and the largest incumbent companies within that region (Schibsted, MTG, Bonnier, Egmont and Sanoma) [7][8], to find what actions and pathway are necessary to protect both people and planet [10]. Through understanding the drivers of biodiversity loss, as well as the proposed sustainability transformation roadmaps from the research community, and by quantitatively analyzing how these five companies understand and prioritize sustainability, this study developed a visual Pathway Lens consisting of Seven Focus Areas (SFAs) to enable media companies to look holistically at their activities and value-chain. The SFAs need to be approached holistically, similar to the 17 SDGs (Agenda 2030) [4]. Since incumbent Nordic media companies are not currently looking at impacts on biodiversity integrity, nor focusing on a holistic approach to sustainability, the SFAs of the Pathway Lens are a tool to better understand their unique opportunity to accelerate sustainable lifestyles through their content, marketplaces, products and events, which in turn address impacts on biodiversity integrity. The media industry also shares in the collective opportunity to accelerate sustainable value-chains through prioritizing self-transcendence values, resources, responsible operations, circular business models, iterative stakeholder engagement, and external partnerships. Since the drivers of biodiversity loss are complex and interconnected [3], protecting both people and planet requires complex and interconnected solutions. / Växande ekologiska utmaningar [1][2][3] kan adresseras av medieindustrin genom proaktivt engagemang i holistisk hållbarhetstransformation som täcker alla aktiviteter i värdekedjan. Då minst 60% av arterna bland ryggradsdjur redan har försvunnit [1] och 40% av insektsarterna riskerar att försvinna [2], har tiden för konventionellt företagande (business-as-usual) passerat [4][5][6][49]. För att minska negativa effekter, och accelerera positiva effekter, vad gäller den biologisk mångfaldens integritet, måste företagen se bortom direkta effekter, koldioxidutsläpp, och isolerade åtgärder för en mer holistisk förståelse av och ett mer holistiskt angreppssätt vad gäller hållbarhetstransformation. Denna studie har fokuserat specifikt på Norden (Sverige, Norge, Danmark, Finland) och de största etablerade företagen inom denna region (Schibsted, MTG, Bonnier, Egmont och Sanoma) [7][8], för att ta reda på vilka åtgärder som behövs för att skydda både människor och planeten [10]. Genom att förstå drivkrafterna bakom förlusten av biologisk mångfald, såväl som de föreslagna färdplanerna för hållbarhetstransformation ifrån forskarsamfundet, och genom att kvantitativt analysera hur dessa fem företag förstår och prioriterar hållbarhet, har denna studie utvecklat en visuell lins [Pathway Lens] bestående av sju fokusområden (Seven Focus Areas, SFAs), för att möjliggöra för medieföretag att titta holistiskt på deras aktiviteter och värdekedja. De sju fokusområdena (SFAs) för hållbarhetstransformation måste hanteras holistiskt, likt FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling (Agenda 2030) [4]. Eftersom etablerade nordiska medieföretag i dagsläget inte tittar på påverkan på den biologiska mångfaldens integritet, och inte heller fokuserar på ett holistiskt angreppssätt vad gäller hållbarhet, är de sju fokusområdena [SFAs] av den visuella linsen [Pathway Lens] ett verktyg för att bättre förstå deras unika möjlighet att accelerera hållbara livsstilar genom deras innehåll, marknadsplatser, samt produkter och events, vilka i sin tur adresserar påverkan på den biologiska mångfaldens integritet. Medieindustrin delar också den kollektiva möjligheten att accelerera hållbara värdekedjor genom att prioritera värderingar som transcenderar jaget (self-transcendence), resurser, ansvarsfulla verksamheter, cirkulära affärsmodeller, iterativt intressentengagemang, och externa partnerskap. Eftersom drivkrafterna bakom förlust av biologisk mångfald är komplexa och sammankopplade [3], krävs komplexa och sammankopplade lösningar för att skydda både människor och planeten.

With an increased level of digitization in the retail sector, retail incumbents need to adapt their business model to the new digital era. E-commerce business and other digital tools have transformed the retail industry and incumbent retailers have to react to the changes in order to remain competitive on the market. While previous research has examined the nature of the digital tools in retail or the general impact of digital transformation on the sector, the thesis aims to investigate the impact of digital transformation on the business model of a retail incumbent. To investigate the impact of digital transformation on the business model of a retail incumbent, a single case study has been conducted at Company X, an incumbent retailer operating in Sweden. The Business Model Canvas has been used as a tool to identify the current business model of the company, and to propose future business models for Company X. The findings have resulted in the creation of three different Business Model Canvas scenarios with different levels of change in the business model. The scenarios all implied an increased cooperation with external partners and the implementation of new customer channels.The findings of the thesis contribute to an increased knowledge of retail business model change. While earlier research findings regarding the impact of digital transformation on the retail sector were confirmed in the case study, the thesis proposes new research concerning the impact on a retail incumbent’s business model. The study also contributes to how the Business Model Canvas may be used as a unit of analysis when investigating business model change. / Med en ökad digitalisering inom detaljhandeln så behöver traditionella detaljhandlare anpassa deras affärsmodell till den nya digitala eran. E-handel och andra digitala verktyg har förändrat detaljhandeln och traditionella detaljhandlare måste reagera för att behålla deras konkurrenskraft. Medan tidigare forskning har undersökt olika digitala verktyg inom handeln, eller hur digitalisering har påverkat handelssektorn på en övergripande nivå, så är den här uppsatsens syfte att undersöka den digitala transformationens påverkan på en traditionell detaljhandlares affärsmodell. För att undersöka hur digitaliseringen påverkar en traditionell detaljhandlares affärsmodell så har en fallstudie genomförts hos Företag X, en traditionell detaljhandlare i Sverige. BusinessModel Canvas har använts som ett verktyg för att identifiera den nuvarande affärsmodellen och för att ge förslag på framtida affärsmodeller som Företag X kan implementera. Resultaten har bidragit till att skapa tre olika framtida scenarier av affärsmodellen Canvas. Samtliga scenarier innebär ett ökat samarbete med externa partners och implementering av nya kundkanaler. Uppsatsen bidrar med ökad kunskap om förändring av affärsmodeller inom detaljhandel. Tidigare forskning rörande digitaliseringens påverkan på handeln har bekräftats och uppsatsen bidrar med ny forskning rörande den digitala transformationens påverkan på en traditionell detaljhandlares affärsmodell. Studien bidrar också med kunskap om hur affärsmodellen Canvas kan användas som analysverktyg vid undersökning av förändring av affärsmodeller.

In light of globalisation and sustainability challenges, the potential of shared mobility, or Mobility as a Service (MaaS), has been acknowledged as a way to improve mobility and transport both for the individual user and society at large. A specific type of mobility is that of corporate mobility, or how companies enable their employees to transport themselves during the workday as well as to and from work. This is a an area where MaaS has previously not been applied, thus potentially creating an unexplored business opportunity for someone to offer shared mobility as a service towards companies in need of efficient corporate mobility. To investigate the new solution of corporate Mobility as a Service (cMaaS) and the potential to transform it into a service offered to external customers, this study has been carried out as a single case study applying a business model perspective to the pilot project Sustainable Mobility Services Södertälje, where MaaS is applied to an existing corporate mobility solution. Inquiries have revolved around what constitutes a cMaaS service and what value is created from it, as well as what value a potential customer and their potential users envision. Lastly, we investigate practical challenges associated with our specific case, as well as strategic challenges regarding the business model design for cMaaS. Our findings help to describe the novel concept of cMaaS and propose a definition of it, based on previous definitions of corporate mobility and MaaS. Furthermore, the study concludes that value from cMaaS is multi-dimensional and hard to account for in a single value proposition, both due to the interrelationship between customer and users, and the sustainability value created from it. This is especially critical since cMaaS is a user-centric service. Lastly, the study concludes that the development of a business model for cMaaS is subject to a number of challenges, however this is not a sign that cMaaS is not a promising business opportunity, but rather that it is in an early stage. An experimental approach to it is beneficial, however it is crucial to continue development in an informed way, building on acquired knowledge to improve the experiment and to ultimately decide if cMaaS is an attractive business opportunity and if so, what the most suitable business model is. / I takt med globalisering och ökande hållbarhetsutmaningar har potentialen i delad mobilitet, eller Mobility as a Service (MaaS), fått allt mer uppmärksamhet, som ett sätt att förbättra mobilitet och transporter både för den enskilda användaren och för samhället i stort. En särskild typ av mobilitet handlar om företags interna transporter (Corporate Mobility), det vill säga hur företag kan förbättra transport för sina anställda, både under arbetsdagen och till och från jobbet. MaaS har inte tidigare applicerats på den typen av mobilitet, och det skulle kunna vara en intressant affärsmöjlighet att erbjuda delad mobilitet som en service, till företag med behov av välfungerande interna transporter. Syftet med denna studie har varit att undersöka kombinationen av delad mobilitet (MaaS) och företags interna transporter (Corporate Mobility), kallat corporate Mobility as a Service (cMaaS), och möjligheten i att sälja den som en tjänst till externa kunder. För att uppnå det har studien genomförts som en enfallsstudie där ett affärsmodellsperspektiv applicerats på pilotprojektet Sustainable Mobility Services Södertälje, som introducerar MaaS i ett företags existerande interntransportsystem. Undersökningarna har handlat om vad en cMaaS-lösning innefattar och vilket värde det skapar, samt vilket värde en potentiell kund och dess potentiella användare vill ha från det. Dessutom har utmaningar kring att sälja och definiera en affärsmodell för cMaaS undersökts. Våra resultat bidrar till att beskriva konceptet cMaaS och vi föreslår en definition av det, baserad på definitioner av företags interna transporter och MaaS. Vidare indikerar resultaten att värde från cMaaS är multi-dimensionellt och därför svårt att beskriva i en enda value proposition, detta både på grund av den inbördes relationen mellan kunden och användarna, och hållbarhetsvärdena cMaaS skapar. Detta är särskilt kritiskt eftersom cMaaS är en användarfokuserad tjänst. Till sist visar resultaten att affärsutvecklingen av cMaaS står inför ett antal utmaningar, men att det inte nödvändigtvis innebär att cMaaS inte är en lovande affärsmöjlighet, utan snarare att utvecklingen är i ett tidigt skede. Att testa sig fram med en experimentell affärsutveckling kan vara bra, men det är också viktigt att göra det på ett strukturerat sätt, och bygga vidare på insamlad kunskap för att justera och förbättra testandet. På så vis kan man uppnå målet att avgöra om cMaaS är en attraktiv affärsmöjlighet, och i så fall hur en lyckad affärsmodell ser ut.

When developing new products, it is important to be able to evaluate their readiness as this helps organizations manage three major challenges of product development, performance, schedule, and budget. The National Aeronautics and Space Administration (NASA) discovered this in 1990 and developed a nine-level framework to measure the progression of technology development, Technology Readiness Levels (TRLs).  The framework has since then been adopted by many different industries, among them OEMs. However, there are more aspects of the innovation process than just technology. Research topics such as user centered design and business model innovation has lately gained much attention, indicating that user and business aspects of the innovation are important. Therefore, the purpose of his thesis was to propose a framework to evaluate the readiness of business, user and technology aspects. To do so, a case study was performed at the Swedish OEM (Original Equipment Manufacturer) Husqvarna Group, a global producer of equipment for garden and park care, as well as for the construction industry. A literature study was performed to create an understanding of the current knowledge on the topic. Semi structured interviews were used to investigate how innovation is performed at the researched company. The result from these interviews was contrasted with the results from interviews at four other Swedish OEMs, to increase external validity. Lastly the findings were validated through focus group interviews at Husqvarna Group. The case study resulted in the identification of important steps when developing viable, desirable, and feasible products. From these, the nine most important for business and user was identified and frameworks for business and user readiness respectively were developed, along with attainment criteria for each level. The findings showed that the TRL framework still holds relevance, however the attainment criteria were adjusted to better suit OEMs. Together these three frameworks create the Innovation Readiness Level (IRL) framework. / Vid utveckling av nya produkter finns det tre stora utmaningar i produktutvecklingen; prestanda, tid och budget, därför är det viktigt att ständig stötta processen genom att utvärdera projektets mognadsgrad. År 1990 utvecklade NASA en niogradig skala som kan tillämpas som ett ramverk för att mäta mognadsgraden av en teknikutveckling, Technology Readiness Levels (TRL), detta har sedan dess införts av många industriföretag. När det kommer till innovation finns det dock fler aspekter än enbart teknik att ta hänsyn till. Forskning inom användarfokuserad design och affärsmodellsinnovation har fått ökad uppmärksamhet den senaste tiden, vilket indikerar att användare och affär är viktiga aspekter inom innovation. Syftet med denna studie är att föreslå ett ramverk för att utvärdera mognadsgraden utifrån ett affärs-, användar- och teknikperspektiv. För att genomföra detta gjordes en fallstudie på det svenska industriföretaget Husqvarna Group, en global tillverkare av skogs-, park- och trädgårdsprodukter samt utrustning för konstruktionsindustrin. För att skapa en förståelse av den befintliga kunskapen inom ämnet gjordes en bred litteraturstudie. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes för att undersöka hur innovation hanteras inom Husqvarna Group. Resultatet från det undersökta företaget ställdes i kontrast med intervjuresultat från fyra andra svenska industriföretag för att skapa ett mer generaliserbart resultat. Till sist testades resultatet genom validering med fokusgruppsintervjuer på Husqvarna Group.  Fallstudien resulterade i identifiering av betydelsefulla steg vid utveckling av en ny produkt som ordnades kronologiskt. Vid varje nivå i skalan föreslogs en rad kriterier från ett affärs- respektive användarperspektiv som ett produktutvecklingsprojekt bör uppnå för att öka chansen att bli väl mottagen när den når marknaden. Resultatet visade även att TRL-ramverket fortfarande är aktuellt och relevant, men uppnåendekriterier anpassades för ett industriföretag. Tillsammans skapar dessa tre faktorer det föreslagna ramverket Innovation Readiness Levels (IRL).

Value has received an increasing focus in business, meanwhile, under the background of industry 4.0, where the intelligent technologies are significantly reshaping the development of business model and accelerating the innovation. Understanding the correlations between value, business model, and intelligent technology can guide practitioners to create new competitiveness. There’re numerous articles concerning business and technology in recent years. However, few studies touch upon the value’s utilization and impact. The primary purpose of this paper is to explore the value concept adoption in business model under the effect of intelligent technology. A systematic literature study is developed in five steps: 1) reviewed abstracts of 392 publications; 2) extracted keywords and mapped terms; 3) analyzed mapping clusters in twofold groups: business and technology; 4) recorded major theories of each paper, analyzed in the corresponding category; 5) corpus analysis in value aspect for a deeper gap study. Furthermore, to illustrate the benefits of the findings, the urban green field is selected for the theoretical application. Urban green is studied by a similar literature study process to prepare for the application. The chosen urban green service - HUGSI is comprehensively analyzed. The primary result demonstrates the gap in value compared to business and technology, the barrier of systematically and equally handling value. The paper explores the status of existing studies related to the three areas, maps the inner correlations and points out the lack of focus on value. The result serves as a base for further literature study, contributing to a shift from business or technology-focused to value-focused in both theory and practice. / Värde har fått ett ökat fokus inom business, medan under bakgrunden av industry 4.0, där intelligent teknologi tydligt omskapar utvecklandet av affärsmodellen och påskyndar innovation. Att förstå sambanden mellan värde, affärsmodellen och intelligent teknologi kan vägleda verksamma att skapa nya konkurrensfördelar. Flera artiklar gällande business och intelligent teknologi har uppkommit på senare år. Dock, har endast ett fåtal studier diskuterat värdets användning och påverkan. Det huvudsakliga målet med denna uppsats är att utforska värdekonceptsadapteringen i affärsmodellen under effekten av intelligent teknologi. En systematisk litteraturstudie är utvecklad i fem steg: 1) recenserade abstrakt av 392 publikationer 2) extraherade nyckelord och ”mapped” terminologi 3) Analyserade mapping kluster i tvådelade grupper: business och teknologi 4) noterade stora teorier för varje papper, analyserade i korresponderande kategori 5) ’corpus analysis’ i värdeaspekten för en djupare förståelse. Ytterligare, för att illustrera fördelarna med resultatet, är ’Urban green field’ valt för den teoretiska appliceringen. Urban green är studerat av en liknande litterär studieprocess för att förbereda för appliceringen. Den valda Urban green service - HUGSI är övergripande analyserad. Dess primära resultat demonstrerar glappet i värde jämfört med business och teknologi, barriären av att systematiskt och likvärdigt hantera värde. Uppsatsen utforskar statusen av existerande studier relaterade till dem tre områdena, kartlägger de inre sambanden och utpekar bristen av fokus på värde. Resultatet representerar en bas för framtida litterära studier, bidragande till ett skift från business eller teknologi-fokuserat till värdefokuserat i både teori och praktik.